Sanna kristna är Rikets förkunnare

”Dessa goda nyheter om riket skall bli predikade på hela den bebodda jorden till ett vittnesbörd för alla nationerna; och sedan skall slutet komma.” — MATTEUS 24:14.

1, 2. a) Varför måste budskapet om Riket nu förkunnas över hela världen? b) Vilka frågor kan varje Jehovas vittne ställa sig?

FÖRKUNNAR JEHOVAS RIKE. Detta har i årtionden varit huvudsyftet med denna tidskrift. Det är faktiskt en del av dess titel, som man har copyright på i USA. Och det är livsviktigt att budskapet om Riket nu förkunnas över hela världen. Varför det? På grund av det Jesus Kristus sade efter det att han nämnt andra drag som ingår i ”tecknet” på hans osynliga ”närvaro” och denna ordnings slut. Jesus sade: ”Dessa goda nyheter om riket skall bli förkunnade för hela världen som ett vittnesbörd för alla nationerna. Och sedan skall slutet komma.” — Matteus 24:3, 14, The Jerusalem Bible.

² Nu är verkligen ”slutet” nära. Därför skulle varje överlämnat Jehovas vittne kunna ha anledning att fråga sig: Vad tycker jag om arbetet med att predika om Riket? Tar jag regelbundet del i det? Och utför jag min tjänst skickligt och nitiskt?

Uppdraget att predika

3. Vad visar Jesu ord, som finns upptecknade i Matteus 5:14—16, om hans efterföljare?

³ Ingen sann kristen kan med rätta försöka hålla sig undan från det privilegierade arbetet med att förkunna de ”goda nyheterna” för andra. Så här sade Jesus till sina lärjungar: ”Ni är världens ljus. En stad kan inte döljas när den ligger på ett berg. Inte heller tänder man en lampa och sätter den under sädesmåttet, utan på lampstället, och den lyser på alla i huset. Låt likaså ert ljus lysa inför människorna, så att de kan se era förträffliga gärningar och ge ära åt er Fader som är i himlarna.” (Matteus 5:14—16) Detta visade att Jesu lärjungar skulle vara Rikets förkunnare.

4. Vad har sagts om den förnämste förkunnaren av Riket?

⁴ Det har sagts följande om den förnämste förkunnaren av Riket: ”När vår Herre predikade om riket, började han ... förbereda och organisera dess tjänst. ... Han började den profetiska tjänsten ... och gjorde både de tolv och de sjuttio till deltagare av densamma. När han predikade om det kommande riket och utförde tecken, sände han ut dem framför sig med ett liknande budskap och liknande förmågor. Genom en underbar och detaljerad undervisningskurs ... utbildade han dem under tiden för att sedan ge dem ansvarsfullare ställningar.” — Milo Mahan: A Church History.

5. Vad gjorde Jesus i fråga om predikandet om Riket?

⁵ Jesus gav sina apostlar och de 70 lärjungar han sände ut fin undervisning. (Lukas 6:12—16; 10:1—22) Vårt föredöme gav sig dessutom själv ut ”på en färd från stad till stad och från by till by och predikade och förkunnade de goda nyheterna om Guds rike”. Med honom följde apostlarna och vissa kvinnor ”som betjänade dem med sina tillhörigheter”. (Lukas 8:1—3) Ja, Jesus var en nitisk förkunnare av de goda nyheterna, och han vidtog åtgärder för att starta en organisation av Rikets förkunnare.

6. Vilket uppdrag gav Jesus sina efterföljare, innan han for upp till himmelen?

⁶ Efter en tjänst på tre och ett halvt år avslutade Jesus sitt jordiska lopp. Men innan han for upp till himmelen, gav han sina efterföljare detta uppdrag: ”Gå ... och gör lärjungar av människor av alla nationerna, döp dem i Faderns och Sonens och den heliga andens namn och lär dem att hålla allt som jag har befallt er. Och se, jag är med er alla dagar intill avslutningen på tingens ordning.” (Matteus 28:19, 20) De skulle verkligen vara Rikets förkunnare.

7. Varför skulle Jesu lärjungar få framgång som hans vittnen, även om de från början saknade exakt kunskap om Riket?

⁷ När Jesus stod i begrepp att lämna jorden, frågade hans lärjungar: ”Herre, återställer du riket åt Israel i denna tid?” Som svar sade han till dem: ”Det tillkommer inte er att få kännedom om de tider eller tidsperioder som Fadern har lagt under sin egen domsrätt.” Även om lärjungarna då saknade exakt kunskap om Riket, kunde Jesus ge dem i uppdrag att vara dess förkunnare, eftersom de skulle få den hjälp de behövde för att kunna utföra sitt uppdrag. Jesus sade: ”Men ni skall få kraft när den heliga anden kommer över er”, och han tillade: ”Och ni skall vara vittnen om mig både i Jerusalem och i hela Judeen och Samarien och till jordens mest avlägsna del.” (Apostlagärningarna 1:6—8) Under den heliga andens vägledning skulle Jesu efterföljare till slut komma att förstå att Riket skulle vara en himmelsk regering. (Johannes 16:12, 13) Och med tiden skulle sanningen om det Riket komma att förkunnas ”till jordens mest avlägsna del”.

8. Hur framgångsrikt var predikoarbetet under det första århundradet?

⁸ Dessa vittnen utförde ett mycket fint arbete. Jehova var naturligtvis med dem, och de hade också stöd av den förhärligade Jesus Kristus. (Apostlagärningarna 8:1—8; 11:19—21) Inte underligt att aposteln Paulus så tidigt som år 60 eller 61 v.t. kunde säga att de ”goda nyheterna” redan hade ”predikats i hela skapelsen under himmelen”. — Kolosserna 1:23.

9. Vad är, som vi här har sett, den kristna församlingens förnämsta arbete?

⁹ Följande har skrivits angående arbetet med att vittna: ”Förkunnandet av evangeliet är ... inte en verksamhet bland många andra som N[ya] T[estamentets] kyrka ägnar sig åt, utan det är dess grundläggande och huvudsakliga verksamhet. ... Lägg märke till att Jesus [i Apostlagärningarna 1:8] inte sade: Ni skall vittna om mig, eller: Ni skall bära vittnesbörd om mig, utan: Ni skall vara mina vittnen. Bruket av verbet ’vara’ har här en innebörd som måste tas på fullt och bokstavligt allvar. Uttrycket [på grekiska] säger inte bara vad kyrkan skulle göra, utan vad kyrkan skulle vara. ... Jesu Kristi kyrka är ... ett vittnande organ.” (Harry R. Boer: Pentecost and the Missionary Witness of the Church, sidorna 110—114) Ja, att vittna är den sanna kristna församlingens huvudsakliga verksamhet.

Genom gudomlig skickelse

10, 11. a) Hur var Rikets förkunnare i stora drag organiserade under det första århundradet? b) Vad hände när det uppstod nya förhållanden?

¹⁰ Rikets förkunnare under det första århundradet fick anvisningar från en styrande krets. Resande äldste tjänade inom organisationen, och plikter inom församlingen sköttes av äldste och biträdande tjänare. (Apostlagärningarna 15:1, 2, 22—36; Filipperna 1:1) Men vad hände när det uppstod nya förhållanden?

¹¹ Ja, tänk på det som hände strax efter pingsten år 33 v.t. Grekisktalande judar började knota mot de hebreisktalande judarna, ”därför att deras änkor blev förbisedda vid den dagliga utdelningen”. För att lösa problemet satte apostlarna ”sju män ... med gott vittnesbörd” till att sköta den här matutdelningen. (Apostlagärningarna 6:1—8) Vi läser angående detta: ”När de ’sju’ först utsågs var det, så långt vi vet, för att se till att utdelningen vid de dagliga allmänna måltiderna skedde opartiskt, men andra plikter skulle naturligtvis komma att fogas till, allteftersom behovet uppstod, för även om den nya trons principer var oföränderliga, så lämnades det dock till efterföljande generationers vishet och praktiska erfarenhet att avgöra på vilket sätt och med vilka metoder som dessa bäst skulle kunna införas och utbredas. ... I alla stora organisationer är det absolut nödvändigt ... att man anpassar och modifierar oväsentliga detaljer.” — Cunningham Geikie: Hours With the Bible, New Testament Series, band II.

12. a) Vad bidrog till fornkristendomens framgång? b) Var och hur kom Jesu efterföljare att bli kallade kristna?

¹² Bön till och förtröstan på Gud, tillsammans med den styrande kretsens ”vishet och praktiska erfarenhet”, bidrog till att fornkristendomen fick en sådan utbredning. Och saker och ting skedde verkligen genom gudomlig skickelse. Jesu första efterföljare sades till exempel tillhöra ”Vägen”. (Apostlagärningarna 9:1, 2) Men i Antiokia i Syrien blev lärjungarna kanske redan så tidigt som år 44 v.t. ”genom gudomlig skickelse ... kallade kristna”. (Apostlagärningarna 11:26) Detta var ett gudagivet namn, som de villigt accepterade. — 1 Petrus 4:16.a

13. Vad använde de första kristna i sitt arbete med att predika om Riket, precis som Jehovas vittnen nu använder moderna publiceringsmetoder?

¹³ Det hände också annat genom gudomlig skickelse bland dessa första kristna. Precis som Jehovas vittnen nu använder moderna publiceringsmetoder, så var de första kristna pionjärer i bruket av kodexen — en verklig välsignelse i deras nitiska arbete med att predika om Riket. C. C. McCown skrev följande angående detta: ”De kristnas religiösa böcker, Gamla testamentet såväl som de nya skrifterna ..., var inte avsedda att vara nöjesläsning för de välbärgade. Strävsamt affärsfolk ville tränga in så mycket som möjligt i en bok. De och de uppriktiga kristna missionärerna önskade snabbt kunna hänvisa till en eller annan text såsom bevis, utan att behöva rulla upp många fot papyrus.” — The Biblical Archaeologist Reader, sidan 261.

14. Under vilka förhållanden var Jesu apostlar ivriga att få predika?

¹⁴ På grund av de metoder de första kristna använde i sitt predikande om Riket var det mycket viktigt att ”snabbt kunna hänvisa till en eller annan text såsom bevis”. Ibland vittnade de naturligtvis informellt för människor, precis som Jehovas vittnen ofta gör i våra dagar. Om detta har det sagts följande: ”Ett av det apostoliska predikandets karakteristiska drag var dess tillfälliga natur. En apostel väntade inte på ett stort tillfälle. Det enda tillfället med pompa och ståt var då han, likt Paulus inför Felix, som fånge fördes inför en härskare i purpur för att avge en rapport om sig själv och besvara anklagelsen om lagöverträdelse. Han saknade inte tillfällen, men dessa fick han i fängelset, vid vägen och i det anspråkslösa hem där han kunde få logi för natten. ... Han ansåg att hans budskap till övervägande del var för grupper av människor, men han var lika villig att framföra det för den stora massan. Han kände sig lika otvungen med alla åhörarskaror. Han hade inte glömt Kristi exempel, ... [vars] stoa [offentlig lokal i antikens Grekland] var den dammiga landsvägen eller den myllrande gatan eller den steniga stranden i det judiska Galileen. ... [Apostlarna] hade inte glömt hur han tidigt i deras kamratskap med honom hade gett dem särskilda anvisningar i fråga om de bästa metoderna, när det gällde att predika hans läror, hur han hade förstärkt dessa första lärdomar genom andra, och hur han alldeles före sin himmelsfärd pekade på världen som deras fält och varje människa som deras åhörare.” — John F. Hurst: History of the Christian Church, band I, sidan 96.

”Från hus till hus”

15. Hur utförde apostlarna predikoverket vid tiden efter pingsten år 33 v.t.?

¹⁵ Vid tiden efter pingsten år 33 v.t. använde Jesu lärjungar redan en enastående metod att predika de ”goda nyheterna”. Vad gjorde de förföljda apostlarna, när de hade blivit vanärade för Jesu Kristi namns skull? Jo, ”varje dag fortsatte de utan uppehåll att i templet och från hus till hus undervisa och förkunna de goda nyheterna om den Smorde, Jesus”! (Apostlagärningarna 5:41, 42) Ja, apostlarna vittnade från hus till hus.

16. I vad slags predikoverksamhet övade Paulus de äldste i Efesus?

¹⁶ Aposteln Paulus kunde senare påminna förordnade äldste från Efesus: ”Jag ... undandrog mig [inte] att berätta för er om några av de ting som var nyttiga eller att undervisa er offentligt och från hus till hus; utan jag vittnade grundligt både för judar och för greker om sinnesändring inför Gud och tro på vår Herre Jesus.” (Apostlagärningarna 20:20, 21) Paulus menade inte att han undervisade förordnade äldste i deras hem. Han vittnade i stället för icke troende judar och greker om sinnesändring inför Jehova Gud och tro på Jesus Kristus. Det var utan tvivel också så att Paulus lärde dessa äldste hur man vittnar från hus till hus.

17. Vad har olika forskare sagt om Paulus’ tjänst från hus till hus i Efesus?

¹⁷ Angående apostelns tjänst i Efesus har det sagts följande: ”Paulus hade för vana att arbeta med sitt hantverk från soluppgången till klockan 11 (Apg. 20:34, 35), då Tyrannus hade slutat sin undervisning; därpå mellan klockan 11 och 16 predika i lärosalen, hålla konferenser med medhjälpare och ha privata samtal med kandidater, planera för utvidgad verksamhet i det inre av landet och sedan slutligen bedriva evangelistisk verksamhet från hus till hus för att sprida sin tro, vilket arbete räckte från klockan 16 till sena kvällen (Apg. 20:20, 21, 31).” (A. E. Bailey) Andra forskare har sagt: ”Han var inte nöjd med att bara hålla tal i den allmänna församlingen och därigenom göra andra metoder överflödiga, utan han ägnade sig nitiskt åt sitt stora arbete enskilt och från hus till hus, och han förde bokstavligen himmelens sanning hem till efesiernas hem och hjärtan.” (A. A. Livermore) ”Offentligt och från hus till hus i staden och runt om på landsbygden hade han predikat evangeliet.” (E. M. Blaiklock) ”Det är värt att lägga märke till att denne, den störste av predikare, predikade från hus till hus, och han gjorde inte bara sina besök till sällskapliga visiter.” — A. T. Robertson.

18. a) Varför säger du att det finns en fast biblisk grund för Jehovas vittnens tjänst från hus till hus? b) Var och hur predikar Jehovas vittnen, i likhet med Jesus och hans första lärjungar, Rikets budskap?

¹⁸ Jesu apostlar utförde vittnande från hus till hus år 33 v.t. Det utgjorde en del av Paulus’ tjänst i Efesus och utan tvivel också på andra platser. Jehovas vittnens tjänst från hus till hus har således en fast biblisk grund. Och så är det också med andra metoder som de använder för att sprida Rikets budskap. Det är intressant att lägga märke till följande i McClintock och Strongs Cyclopedia: ”Överallt där människor kunde församlas fann vår Herre och hans apostlar ställen att predika. Bergssluttningen, sjö- och flodstränder, den allmänna gatan, privata hem, templets förhus, den judiska synagogan och andra platser ansågs lämpliga för kungörandet av evangeliet.” (Band VIII, sidan 483) Precis som Jesus och hans första lärjungar predikar Jehovas vittnen Rikets budskap på ”den allmänna gatan, [i] privata hem ... och [på] andra platser”. De deltar till exempel i tidskriftsarbete på gatan (med denna tidskrift och dess följeslagare Vakna!), och framför allt är de kända för sitt vittnande från hus till hus.

19. Hur fattar man beslut angående de predikometoder som nu används av Jehovas vittnen?

¹⁹ De grundläggande metoder som Jehovas vittnen nu använder i sin tjänst var väl etablerade under det första århundradet, och det är dessutom passande för våra dagars styrande krets av smorda kristna att besluta vilka predikometoder som är lämpliga i den här tiden. Sådana beslut kan delvis grundas på dessa mäns ”vishet och praktiska erfarenhet”. Men framför allt fattar de sina beslut på samma sätt som den kristna styrande kretsen under det första århundradet gjorde. De söker genom bön Guds och hans heliga andes vägledning och följer bibliska precedensfall, när de avgör vilka predikometoder som är mest lämpliga i dessa ”yttersta dagar”. — 2 Timoteus 3:1; Apostlagärningarna 15:23, 28.

20. a) Varför kan vi vara övertygade om att de predikometoder som Jehovas vittnen nu använder har Guds godkännande? b) Vilken inställning bör alla Jehovas tjänare ha till arbetet med att predika om Riket?

²⁰ Det är uppenbart att de predikometoder, som Jehovas vittnen använder, ligger inom den gudomliga skickelsens ramar, eftersom Gud har krönt deras ansträngningar med överflödande framgång och välsignelse. (Ordspråksboken 10:22) Stora skaror av människor omfattar nu den sanna tillbedjan och förenar sig med kvarlevan av Jesu smorda efterföljare som en del av den enda organisation som ärar Jehovas heliga namn och oförskräckt förkunnar de goda nyheterna om det upprättade himmelska Riket. Må därför alla Jehovas tjänare fortsätta att anstränga sig i arbetet med att göra lärjungar, medan denna ordning närmar sig sitt slut. Detta måste vi göra troget, eftersom de sanna kristna obestridligen är Rikets förkunnare.

[Fotnot]

Vad är din uppfattning?

◻ Varför bör Rikets budskap nu förkunnas över hela jorden?

◻ Vad är det viktigaste arbetet för alla sanna kristna?

◻ Varför kan det sägas att saker och ting händer genom gudomlig skickelse bland Jehovas tjänare?

◻ Vilken säker grund har Jehovas vittnens predikoarbete från hus till hus?

[Bild på sidan 11]

Jesus sade till sina lärjungar att de skulle gå och göra lärjungar. Utför du nitiskt detta, det förnämsta av alla arbeten för de sanna kristna?

[Bild på sidan 13]

Vittnar du regelbundet från hus till hus? Det gjorde Jesu forntida apostlar. Det gjorde också Paulus som en nitisk Rikets förkunnare

Undervisa med skicklighet och nit

”Gå därför och gör lärjungar av människor av alla nationerna, ... och lär dem att hålla allt som jag har befallt er.” — MATTEUS 28:19, 20.

1. Vad uppmuntrar Ordspråksboken 22:29 till, och hur kan man säga det?

JEHOVAS ORD uppmuntrar till skicklighet och flit. Vi kan till exempel läsa följande: ”Har du sett en man som är skicklig i sitt arbete? Inför kungar kommer han att ställa sig; han kommer inte att ställa sig inför människor i allmänhet.” (Ordspråksboken 22:29, NW) Det är naturligtvis inte något förnedrande i att arbeta för ”människor i allmänhet”. Men den skicklige hantverkarens fina arbete kommer inte att förbli en hemlighet, utan nyheter om hans skicklighet kan komma att nå en kungs öron, och det kan mycket väl tänkas att denne kan komma att söka hans tjänster!