Frågor från läsekretsen

● Det finns några som har givit uttryck åt den uppfattningen att Jehovas folk skulle kunna påskynda Harmageddonstridens utbrott genom större nit i vittnesverket, eftersom alla de ”andra fåren” skall bli församlade innan denna strid bryter ut. Är denna uppfattning riktig? — W. S., USA.

Med hänsyftning på Harmageddonstridens början sade Jesus: ”Om den dagen och stunden vet ingen något, varken änglarna i himlarna eller Sonen, utan endast Fadern. Ty alldeles såsom Noas dagar voro, så skall Människosonens närvaro vara.” Av dessa ord kan vi sluta oss till att Jehova har fastställt en definitiv tidpunkt för Harmageddonstridens utbrott och att detta inte avvaktar några mänskliga åtgärder. — Matt. 24:36, 37, NW.

Jehovas folk i denna tid befinner sig i en ställning som påminner om Hesekiels. Liksom Jehova underrättade Hesekiel om att han skulle hållas ansvarig för de ogudaktigas tillintetgörelse, om han underlät att varna dem, så skall Jehovas folk i denna tid inte bli fria eller rena från alla människors blod, om de underlåter att varna de ogudaktiga. Men om Harmageddonstriden skulle få vänta till dess alla hade fått en varning, då skulle Jehovas folks uraktlåtenhet att axla ansvar bara göra det nödvändigt att uppskjuta Harmageddonstriden. — Hes. 3:16—21.

I det flydda har några hållit före att orden i 2 Petrus 3:12: ”Medan I förbiden och påskynden Guds dags tillkommelse”, skulle innebära att Guds dag, som här är ett uttryck för Harmageddon, skulle kunna påskyndas. Men så är det inte. Nya Världens översättning ger den rätta tanken: ”I det ni vänta på Jehovas dags närvaro och ständigt hava denna i tankarna, genom vilken himlarna, som blivit satta i brand, skola upplösas och de intensivt upphettade elementen skola smälta!” I en bemärkelse kan dock Guds folk så att säga påskynda Guds dag, och det är genom att predika om den överhängande fara som den utgör och få folk att inse att den är närmare än de anar!

● Kan Satan och demonerna läsa våra tankar? — M. C. USA.

Det finns ingenting i Skriften som tyder på att Satan och demonerna skulle kunna läsa våra tankar. Skriftens vittnesbörd ger snarare vid handen att endast Gud kan läsa människors tankar: ”En människa ser på det som är för ögonen, men HERREN [Jehova] ser till hjärtat.” Vidare sägs det oss om Gud: ”Intet skapat är fördolt för honom, utan allt ligger blottat och uppenbart för hans ögon; och inför honom skola vi göra räkenskap.” — 1 Sam. 16:7; Hebr. 4:13.

Men det är mycket troligt att demonerna, tack vare sin större intelligens och bättre iakttagelseförmåga, kan lägga märke till vad som bor i människors tankar och sinnen genom att ge akt på deras handlingssätt och ansiktsuttryck. När till exempel en man handlar i strid med Matteus 5:28, kan det synas i hans ansikte, och fördenskull kan man veta vad som rör sig i hans tankar, även om man inte kan läsa dem. Det är möjligt att demonerna på detta sätt kan dra fördel av en människas svaghet, som hon lägger i dagen, och så fresta henne till synd.

Detta understryker vikten av att tänka rätt och av att inse sitt beroende av Jehova. När orätta tankar får insteg i sinnet, bör man avvisa dem omedelbart; man bör inte dröja vid dem, ge dem näring, varigenom man låter synden få ett tillfälle. (Jak. 1:14, 15) Nalkas i stället Gud genom att ägna dig åt bön och åt begrundan av hans ord, ty på så sätt kan man få skydd mot onda begärelser och mot frestelser från djävulen och demonerna. — Jak. 4:7, 8; Fil. 4:8, 9.

● Hur bör en kristen förhålla sig, när myndigheterna påbjuder rent civila skyddsåtgärder, inredande av skyddsrum och dylikt?

De kristna rättar sig efter alla ”kejsarens” lagar som inte är i strid med Guds lagar. Att medverka i övningar och genomgå utbildning, som till exempel användning av brandsläckningsmateriel, utrymningsövningar, i anslutning till skolgång påbjuden sjukvårdsutbildning, är inte i strid med någon Guds lag, även om vissa pacifistgrupper motsätter sig sådant. Förordningar som ålägger en fastighetsägare att inreda skyddsrum strider inte heller mot Guds lagar. Eftersom deltagande i dylika ting inte innebär att en kristen skall taga parti för eller emot parterna i en väpnad konflikt eller kräver att han skall bära vapen, så bryter han inte sin neutralitet genom sitt deltagande. Sådana åtgärder är endast avsedda att skydda liv, och en kristen kan följaktligen tryggt rätta sig efter föreskrifter härom. Men utöver vad lagen stadgar i här nämnda avseenden bör en kristen inte känna sig pliktig att gå.