den där hemsökte brodern, som brukade komma till församlingens möten?

Resultaten av att man visar öm tillgivenhet för dessa gamla och betryckta människor bevisar att det medför Jehovas välsignelse, om man visar sådan omtanke. En kvinna har för vana att stiga upp tidigt varje söndag och köra en ganska lång omväg för att hämta en åldrig änka till en dag av vittnande, mötesbesök och materiell undfägnad. I en annan församling inträffade det nyligen att när en medelålders kvinna, som bor tillsammans med sin åldriga mor, blev hastigt sjuk, svärmade medlemmar i församlingen likt arbetsbin till systerns sjukläger och tog hand om städning, uppköp och andra plikter. Den tacksamma konvalescenten utbrast: ”Jag visste inte att så många bröder älskade mig! Jag kommer aldrig att kunna göra tillräckligt för Jehova!” Ett annat exempel utgör en kristen änka och hennes två döttrar. Modern och flickorna flyttade från det gamla hemmet, och kort tid därefter dog modern. Vem skulle nu ta hand om de föräldralösa? Tillsyningsmannen i den nya församlingen insåg att dessa tonåringar behövde ett kristet hems fördelar och ordnade så att de kunde införlivas med hans eget hushåll. I ett annat fall berättas det om en åldrig trogen kvinna, som råkade i svårt trångmål, och då tog en familj bestående av åt Gud nyligen överlämnade vittnen denna kvinna till sitt hem, och där har hon sedan fått kärleksfull vård under en lång tid. Dessa exempel bevisar att Jakobs ord alltjämt är tillämpliga: ”Den form av tillbedjan som är ren och obesudlad från vår Guds och Faders ståndpunkt är denna: att taga sig an fader- och moderlösa och änkor i deras bedrövelse.” — Jak. 1:27, NW.

När du visar omtanke om en av dessa minsta av Jesu bröder, räknar han det som om du gjorde det mot honom själv. Sådan omtanke kommer Herrens ”andra får” att ha, vilka hoppas vinna det eviga livets välsignelse i Guds nya värld. (Matt. 25:31—46) Redan nu vinner de omtänksamma stor välsignelse, ty på dem besannas ordspråket: ”Säll är den som förbarmar sig över de betryckta.” Förutom den större lycka som kommer av att man ger skall du finna att ett besök hos en äldre eller sjuk kristen ofta ger ömsesidig uppmuntran. Genom att lägga märke till ostraffligheten hos den som befinner sig i trångmål kan besökaren få en värdefull lektion i uthärdande. Åldriga kristna har ofta rika och intressanta upplevelser och erfarenheter att berätta och har kanske själva varit med om betydelsefulla händelser i Jehovas församlings nutida historia. Den omtanke som vi visar de betryckta leder dem till att komma ihåg oss i sina böner till Jehova. Dessa är några av de välsignelser som du kan få, när du visar vänlighet och godhet mot de trogna som kanske är ”fattiga vad världen angår” men som är ”rika i tro”. — Jak. 2:5, NW.

I dessa kritiska tider rannsakar Jehova våra hjärtan för att utröna om vi har tillräcklig kärlek till Gud och till nästan för att kvalificera oss för liv i hans paradisiska nya värld. Må var och en av oss under denna rannsakande prövning kunna upprepa den trogne Jobs ord: ”Jag räddade den betryckte, som ropade, och den faderlöse, den som ingen hjälpare hade. Den olyckliges välsignelse kom då över mig, och änkans hjärta uppfyllde jag med jubel. Ögon blev jag då åt den blinde, och fötter var jag åt den halte. Jag var då en fader för de fattiga.” — Job 29:12, 13, 15, 16.

Den yppersta boken

”Utan att gå in på dess helighet eller äkthet kan man säga att bibeln innehåller flera exempel på snille och god smak än någon annan bok som finns.” — Walter Savage Landor, engelsk författare och skald (1775—1864).