Sann lycka — det beror på dig själv

”Lyckligt är det folk, vars Gud Jehova är!” — Ps. 144:15, NW.

1. Varför bör du tänka på vad det är som gör dig lycklig?

VAD är det som kan göra dig lycklig? I vilken utsträckning är din lycka beroende av förhållandena omkring dig — av materiella ting eller av andra människor? Kommer Gud och bibeln in i bilden, när du söker finna lycka? Låt oss begrunda dessa ting, eftersom vi alla vill vara lyckliga.

2, 3. a) Hur kommer det sig att andra människor eller materiella ting kan bidra till att du blir lycklig? b) Vad är Guds syn på detta?

² Yttre ting kan tydligtvis bidra till att vi känner oss lyckliga — exempelvis en rikt tilltagen god måltid i en trevlig miljö. Vi kan i synnerhet uppskatta en sådan, om vi dessförinnan gått och varit mycket hungriga en lång tid. Det är inte mot Guds vilja att vi känner ett visst mått av lycka, när vi får inta en god måltid. Kung Salomo skrev under gudomlig inspiration:

”Jag insåg, att intet är bättre för dem, än att de äro glada och göra sig goda dagar, så länge de leva. Men om någon kan äta och dricka och njuta, vad gott är, under all sin möda, så är också detta en Guds gåva.” — Pred. 3:12, 13; jämför Psalm 104:14, 15.

³ Andra människor kan också bidra till att vi känner oss lyckliga. Tänk vilken tillfredsställelse och glädje det är att vi i vår omgivning har människor som är oss kära och som bryr sig om oss, människor som antingen ingår i vår familj eller är nära vänner till oss! — Ps. 127:3—5; 128:3.

4. Varför utgör materiella ting eller goda vänner ingen garanti för att du skall känna dig lycklig? (Ords. 23:4, 5; Pred. 5:10; Luk. 12:16—20)

⁴ Men du är kanske väl medveten om att materiella ting och goda vänner inte utgör någon garanti för att man skall få känna äkta, bestående lycka. En del människor har tillgång till ett överflöd av den finaste mat man kan tänka sig och omger sig med modern lyx, men ändå är de inte lyckliga. Två år innan mångmillionären och oljemagnaten J. P. Getty dog, sade han: ”Pengar har inte nödvändigtvis något samband med att man är lycklig. Kanske snarare med att man är olycklig.”a (1 Tim. 6:9, 10) Pengar kan inte heller bidra till att vi får erfara sann lycka, i synnerhet inte om de människor som ger sig ut för att bry sig om oss är sådana som på ett eller annat sätt är köpta vänner till oss. — Ords. 19:6.

5. Varför är lycka något av en paradox?

⁵ Det har sagts att lycka, på ett sätt, är en stor paradox. Även om vi i våra tankar kanske förbinder ordet ”lycka” med behagliga och lättsamma förhållanden, kan lycka faktiskt gro i vilken som helst jordmån, leva under vilka som helst förhållanden och omständigheter och trotsa vilka miljöförhållanden som helst. Lycka har inte så mycket att göra med vad vi har som med vad vi är. Det är orsaken till att många som lever i lyx inte är särskilt lyckliga, medan däremot andra som har relativt litet att röra sig med och som lever under ganska enkla förhållanden kan vara lyckliga. Du har kanske dessutom träffat människor som ligger på sjukhus eller är handikappade, men som ändå strålar som solar och visar sig vara mycket glada och lyckliga. Det är sant att de inte är glada för att de är sjuka eller handikappade. De skulle naturligtvis gärna vilja att förhållandena vore annorlunda. (Apg. 3:1—8) Men ändå tycker de att de har orsak att känna lycka i livet.

LYCKA OCH VÅRT ANDLIGA BEHOV

6, 7. a) Vilket misstag har många begått, när de strävat efter att uppnå lycka? b) Kan du komma på några utmärkande exempel på detta?

⁶ Många människor avundas dem som är lyckliga, därför att de också skulle vilja känna sig lyckliga. De försöker kanske bota sin brist på lycka med hjälp av olika konstgjorda medel — narkotika, ett omåttligt bruk av alkoholhaltiga drycker, omoraliskhet, lättja — men står ändå lika frågande inför varför de inte är lyckliga. Vilken känsla av välbehag dessa medel än ger, kan de bara ge en konstgjord, falsk lycka, en lycka som, när den sätts på prov, visar sig vara lika värdelös som falska pengar.

⁷ Människans hela historia, liksom det liv som millioner människor lever i dag, visar att vi inte kan vända ryggen åt goda moralnormer eller principer och ändå förbli lyckliga. De som ”har förlorat all moralisk känsla” och därigenom ”hängett sig åt tygellöshet för att i girighet åstadkomma allt slags orenhet” är inte lyckliga. (Ef. 4:17—19; Rom. 13:13) Ett sådant levnadssätt kommer förr eller senare att ge ännu fler orsaker till sorg, och det kommer dessutom att bygga upp stora hinder på vägen mot lycka. Kan du komma på några fall som bekräftar detta påstående? Om man i stället handlar på det sätt Gud vill — i överensstämmelse med hans moralnormer — minskar problemen i livet, och hindren rensas på så sätt bort på vår väg mot att uppnå lycka. Men att enbart undvika problem är inte i sig självt en garanti för att man skall bli lycklig. Det krävs mera. Detta kan vi vara övertygade om, eftersom det är vår Skapare som säger att det förhåller sig så.

8, 9. a) Vilket fundamentalt behov har vi? b) Vad sade Jesus om detta?

⁸ Vi behöver sträva efter att komma i ett gott förhållande till Skaparen. Vi behöver dessutom lära känna vad hans vilja och uppsåt är och sedan inrätta vårt liv efter denna kunskap. Ja, det är ett måste för oss. I sin bok Man, God and Magic (Människan, Gud och magin) visar dr Ivar Lissner att en ”väsentlig skillnad mellan människan och djuren” är att ”människan inte är nöjd med att bara sova, äta och hålla sig varm”. Vi människor har en ”egendomlig, nedärvd längtan”, som kan kallas ”andlighet”. Doktor Lissner säger i själva verket att ”alla mänsklighetens civilisationer har sin upprinnelse i ett sökande efter Gud”. — Apg. 17:26—28.

⁹ Jesus erkände denna fundamentala och nödvändiga drivkraft genom att säga: ”Lyckliga är de som är medvetna om sitt andliga behov”, de som inser att de behöver andlig föda och gör någonting åt sin andliga hunger. (Matt. 5:3) Det är emellertid lätt att blunda för detta behov. Även den som tjänat Gud under en längre tid kan glömma bort hur stor lycka detta goda förhållande till Gud medför. Han kanske ser hur andra har en massa lyxartiklar eller ägnar sig åt en populär hobby och olika former av rekreation. Han skulle kunna känna en viss avundsjuka och tänka: ”Jag har kanske gått miste om något.” Om han slår in på samma kurs som de, men på bekostnad av den tid och det intresse han annars skulle ha ägnat åt Gud, kanske hans liv, ytligt sett, kan tyckas vara mera omväxlande, mer i linje med den nuvarande trenden i världen. Men kommer han i verkligheten att bli lyckligare? En man som är hungrig kanske tar bilen och åker ut en sväng eller går på bio i stället för att äta. Ett sådant handlingssätt skulle kunna ge honom avkoppling och underhållning, men skulle det tillfredsställa hans hunger?

10. Vilket samband har lycka med att man är vaken för detta behov?

¹⁰ Vermont Royster, tidigare redaktör på The Wall Street Journal, kommenterade människans tekniska framsteg. Därpå tillade han:

”Här är något märkligt. När man betraktar människan, hennes dilemman, hennes plats i detta universum, så har vi inte kommit mycket längre än i tidernas morgon. Vi bär fortfarande på frågor om vilka vi är, varför vi är här och vart vi är på väg.” — Science Digest.

Man ser att de som driver hit och dit och inte får svar på sina frågor inte känner sig nöjda och glada. Men när vi lägger tillbörligt stor vikt vid vårt andliga behov och söker få kunskap i Guds ord, ser vi var vi så att säga hör hemma. Vårt liv blir mer målinriktat, mer meningsfyllt och sannolikt mer lyckligt.

11. Varför kommer du att bli lyckligare, om du erkänner Guds normer? (Ps. 19:8, 9,  12)

¹¹ Vi kan även på ett annat sätt öka vår lycka, när vi inser att vi har ett andligt behov och står i ett gott förhållande till Gud. Vi har redan nämnt att vi kan undvika problem genom att godta Guds moralnormer, men det ligger mera än så i det. Vi behöver i själva verket ha en samling förnuftiga, fasta normer att gå efter. Guds ord fyller fullständigt detta behov. Och Guds normer stämmer överens med vad vårt samvete, vår medfödda känsla för vad som är rätt och fel, säger oss. Om vi därför rättar oss efter dem, känner vi oss bättre till mods, känner oss mer tröstade och får en känsla av större frid inom oss. (Ps. 1:1—4; Rom. 2:14, 15) Vi kan även hjälpa våra barn att bli lyckliga genom att delge dem Guds normer. Doktor Robert Coles vid Harvard University konstaterade följande angående ungdomar:

”De behöver tuktas, inte bara för att få sina våldsamma känsloyttringar tämjda, utan de behöver också få en tuktan som förknippas med fasta, bestämda och klara moralnormer. De behöver tro på något som är större än deras egna begär och behov. ... De behöver få en vidgad syn på världen, se ett moraliskt sammanhang, så att säga — en tro som visar vad det är för mening med det liv vi alla lever.”

12. Vilken fundamental sanning har direkt samband med om man skall känna sig lycklig eller inte?

12 Det är därför helt korrekt att säga att sann lycka har direkt samband med att vi inser att vi har ett andligt behov och att vi står i ett gott förhållande till Gud, något som bibeln också tydligt visar: ”Säll [lycklig] är den man, som sätter sin förtröstan till HERREN [Jehova]”, som ”tager sin tillflykt till honom”, som ”fruktar HERREN”, som vandrar ”efter HERRENS lag” och som ”av allt hjärta söker honom”. (Ps. 40:5; 34:9; 112:1; 119:1, 2) Gud vill verkligen utsträcka sin kärlek till oss och vill också stå i ett gott förhållande till oss. Visar vi konsekvent att vi inte låter någonting hindra oss från att ha ett gott förhållande till honom? — Rom. 8:38, 39.

LYCKA HAR SAMBAND MED ATT HÖRA OCH ATT GÖRA

13. Vad sade Jesus som ger oss insikt i hur man kan vara lycklig?

¹³ En kvinna som hörde Jesus undervisa utropade vid ett tillfälle: ”Lyckligt är det moderliv som har burit dig och de bröst som du har diat!” (Luk. 11:27) Hon var troligen medveten om att bibeln sätter moderskapet högt, och hon ansåg tydligen att Maria kunde känna sig välsignad eller särskilt lycklig över att hennes son, Jesus, var en sådan utmärkt, rättfärdig undervisare. Men Jesus visste att det finns en lycka som är större än att vara far eller mor, ja, till och med större än att vara mor åt Messias. Han svarade: ”Nej, lyckliga är snarare de som hör Guds ord och bevarar det!” — Luk. 11:28.

14, 15. Vad inbegrips för din del i att du ”hör Guds ord”?

¹⁴ Lägg märke till hur stor vikt Jesus lägger vid att man sätter sig in i — genom att höra och läsa — ”Guds ord”. Genom bibeln blir vi gång på gång försäkrade om att vi har nytta av att ägna tid åt att studera Guds ord. Psalm 1 säger att den man är lycklig som ”har sin lust i HERRENS lag och tänker på hans lag både dag och natt”. (Ps. 1:1, 2) Vi kan därför fråga oss själva: ”Hämtar jag lycka ur den källan?”

¹⁵ Bibeln är som ett förrådshus, ur vilket vi kan hämta lycka. Den berikar vårt sinne och hjärta. Den upplivar anden. Den ger oss hopp. Den visar vägen till ett produktivt, glädjerikt liv. Den innehåller Guds tankar, tankar som vi kan begrunda vid varje tillfälle. Den utgör grunden för sann vishet. — Jämför Ordspråksboken 3:13—18.

16. Hur kan du med andra ord, genom att göra vissa justeringar, få röna än större lycka?

¹⁶ Det finns så många tryckalster vi skulle kunna läsa — tidningar, nyhetsmagasin, romaner, historiska böcker, tidskrifter som handlar om hemmet eller handarbeten av olika slag. Men även om en del av dessa kan vara intressanta och ha sin funktion att fylla, kan vi fråga oss själva: ”Kan jag med tanke på att uppnå lycka justera mitt schema eller mina läsvanor så att jag kan läsa och njuta av Guds ord mera?” Ja, läs verkligen bibeln av ren glädje. Läs något ur den boken varje dag, enligt ett visst schema, om du så önskar. Läs igenom bibeln från pärm till pärm, som en vanlig bok. Läs den jämsides med värdefull bibelförklarande litteratur. Läs då och då ur en annan översättning, på ditt eget eller, om du är flerspråkig, på något annat språk. Ja, om man läser Guds ord mera, kommer det att vara ett steg hänemot större lycka. — Upp. 1:3.

17, 18. Det finns en aspekt på att bevara Guds ord, någonting som gör att man kan få åtnjuta större lycka. Vilken aspekt då?

¹⁷ Jesus sade också att vi måste bevara Guds ord, eftersom det är en förutsättning för att vi skall bli lyckliga. Som vi tidigare sett har det visat sig att vi kan undgå många problem genom att handla så. Men även ur en annan synvinkel visar sig detta vara viktigt.

¹⁸ Många människor i våra dagar är främst intresserade av det egna ”JAGET”. De är mycket egocentriska i alla sina strävanden och intressen. Men är de verkligt lyckliga? Som kontrast utstrålar Guds ord en anda av att man skall vara intresserad av andra, av att ge, av att hjälpa andra människor. Vi kan se att Jehova själv utgör ett exempel på detta, för han ”älskade världen så mycket att han gav sin enfödde Son, för att var och en som utövar tro på honom ... må ... ha evigt liv”. Jehova kallas ”den lycklige Guden”. (Joh. 3:16; 1 Tim. 1:11) På liknande sätt behagade Kristus inte sig själv, utan dog för vår skull. — Rom. 15:3; Gal. 1:3—5.

19—21. a) Hur kan du tillämpa detta mera helt och fullt? b) Varför tror du att detta är någonting som kan ge dig större lycka?

¹⁹ Vårt givande kan, och bör, komma till uttryck på många olika sätt. Men det får inte vara någonting utstuderat och bör inte heller vara något som har syftet att göra intryck på andra. Jesus gav rådet:

”När du låter duka till middag eller kvällsmåltid, kalla då inte på dina vänner eller dina bröder eller dina släktingar eller rika grannar. Kanske de också någon gång bjuder dig igen, och det skulle bli en återbetalning till dig. Nej, när du låter duka till fest, bjud då in fattiga, krymplingar, ofärdiga, blinda, så kommer du att vara lycklig, eftersom de inte har något att återbetala dig med. Det skall nämligen återbetalas dig i de rättfärdigas uppståndelse.” — Luk. 14:12—14.

²⁰ Detta understryker hur sant det är att lycka härrör från givande. (Apg. 20:35) Skulle du inte, i samband med en måltid eller vid ett annat tillfälle, kunna tänka igenom hur du skulle kunna tillämpa Jesu råd? Om du är en äkta man, en hustru eller en annan medlem i en familj, varför inte redan i dag besluta dig för att tänka igenom hur du skulle kunna omsätta Jesu råd i handling? Du skall få se hur lycklig du kommer att bli då.

²¹ Ett sätt att uppnå sådan lycka är att dela med sig av bibelns sanningar till andra, något som i sin tur kan bidra till deras lycka. Tänk dig in i hur du skulle känna det, om du fann en människa som i sanning hungrade efter andlig föda och du kunde hjälpa henne att stilla detta behov. (Apg. 13:48, 52) Det är sant att det kan krävas stor uthållighet för att finna en sådan människa, och det kan krävas stort tålamod för att hjälpa henne att inta andlig föda från Guds ord, men man kommer att finna att följande ord som Jesus uttalade är sanna: ”Lyckliga är ... de som hör Guds ord och bevarar det!” (Luk. 11:28; Joh. 13:17) Och även du själv kommer att känna dig lyckligare, därför att du gett av dig själv för att göra någon annan lycklig.

LYCKA — ETT MÅL ELLER ETT RESULTAT?

22—24. a) I vilken utsträckning bör lycka vara ett mål för dig? b) Hur kan du alltså finna sann lycka? (Ords. 8:32—35)

²² Som vi har sett har lycka i främsta rummet inte med hur mycket man äger att göra, utan med vad man själv är och med vad man själv gör för att få glädje i livet. Det kräver ofta att man rättar till sin syn på saker och ting, så att man känner sig nöjd och tillfreds med vad man har och känner uppskattning för att man har denna ”gudaktiga hängivenhet jämte förmåga att reda sig med vad man har”. En sådan inställning är mycket värdefull. (1 Tim. 6:6) Men i vilken utsträckning bör vi göra lyckan till ett mål, till något som vi bör uppnå?

²³ Vad vi nu har gått igenom — att vi bör stå i ett gott förhållande till Gud och vara villiga att ge — bör i själva verket hjälpa oss att inse följande: Att lycka inte är det som vi i första hand bör sträva efter att uppnå. Att lycka inte blir vår egendom genom att vi gör den till ett mål i sig själv — den är en biprodukt av att vi lever inför Gud, efterliknar hans egenskaper och handlar på ett sätt som han vill att vi skall handla på. Den är en frukt av kärlek och tjänstvillighet. Lyckan har liknats vid en fjäril. Om vi entusiastiskt springer efter den för att försöka fånga den, kommer vi aldrig att lyckas få tag i den. Om vi i stället låter bli att tänka på denna ”fjäril” och fridsamt fortsätter att göra Guds vilja, kommer den att sätta sig på axeln på oss. — Rom. 12:9—21.

²⁴ Det är följaktligen sant att det till en mycket stor del beror på dig själv, om du skall komma att känna dig lycklig eller inte. Låt inte lyckan bli ditt stora mål i livet, ett mål som du ivrigt strävar efter att nå. Inse i stället att du har ett andligt behov, ett behov av att lära av och tillbedja din Skapare. Om du följer hans moralnormer, kommer du att bli förskonad från många problem, och ditt liv kommer att få den stabilitet det behöver. Arbeta på att stå i ett nära förhållande till Jehova Gud. Du kommer då att finna tillfredsställelse och glädje i att vara lik ”den lycklige Guden”. Ägna mer tid åt att höra Guds ord. Upplev sedan glädjen av att ge, av att hjälpa andra att lära känna Jehova och hans uppsåt. Du kommer helt visst att finna, i likhet med millioner andra människor i var tid, att du på så sätt får röna den välsignelsen att du kan känna dig mycket lycklig. — Ps. 146:5.

[Fotnoter]