Är du medveten om ditt andliga behov?

OM EN individ inte vore medveten om sina fysiska behov, skulle han snart dö av hunger, törst, utmattning eller brist på kläder, eller också skulle han hamna på en anstalt för sinnessjuka. Således kan den som ensam är ute och färdas i sträng vinterkyla frysa ihjäl, därför att köldens förlamande makt gör honom omedveten om faran. Folk tar ofta tabletter för att inte känna sitt behov av vila. Uppenbarligen är det våra sinnesorgan och nerver som gör oss medvetna om våra fysiska behov, så att vi företar oss någonting för att tillfredsställa dessa behov och så kunna få förbli vid liv och åtnjuta livets välsignelser.

Men hur är det med våra andliga behov? Är vi medvetna om dem? Att det är möjligt för oss att inte vara medvetna om våra andliga behov, det klargjorde Jesus Kristus, när han i uppenbarelsen sade till de ljumma kristna i Laodicea: ”Därför att du säger: ’Jag är rik och har förvärvat rikedom och behöver ingenting alls’, men icke vet att du är eländig och ömkansvärd och fattig och blind och naken, så råder jag dig att av mig köpa guld, luttrat i eld, för att du må bliva rik, och vit överklädnad, för att du må bliva klädd och för att din nakenhets skam icke må bliva uppenbar, och ögonsalva till att gnida in dina ögon med, för att du må se,” — Upp. 3:17, 18, NW.

Det är ett faktum att de allra flesta människorna inte är medvetna om sitt andliga behov, liksom människorna före floden inte var underkunniga om den hotande faran, när Noa predikade för dem. Eftersom det är så sällsynt att någon är medveten om sitt andliga behov och samtidigt denna medvetenhet eller insikt är det första som krävs, började Jesus sin ”bergspredikan” med orden: ”Lyckliga äro de som äro medvetna om sitt andliga behov.” — Matt. 5:3, NW.

Varför är de som är medvetna om sitt andliga behov lyckliga? Därför att det endast är när vi har vårt verkliga tillstånd klart för oss, som det finns något hopp om förbättring. Endast om vi inser hur nedsmutsade vi är i andlig bemärkelse och vet att ”det finnes ingen rättfärdig människa, icke en enda”, kommer vi att se oss om efter tvål och vatten, andligen talat, den renande kraften hos Guds ord och Kristi offers förtjänst, för att två oss rena. Först när vi kommer till insikt om att vi har irrat omkring likt får och är vilsegångna, kommer vi att vända blicken mot den rätte Herden, Jesus Kristus, i hopp om att han skall leda oss på den rätta vägen. Endast om vi är medvetna om att det inte står i människans makt att rätt styra sina steg, kommer vi att vända oss till Guds ord. Endast om vi inser vår svaghet, att en arm av kött inte kan frälsa oss, kommer vi att blicka upp till Jehova för att få hjälp. — Rom. 3:10, NW; Jer. 10:23.

De som är medvetna om sitt andliga behov är lyckliga, därför att de är ödmjuka. ”Gud står emot de högmodiga, men åt de ödmjuka giver han oförtjänt godhet.” Därför att de som är medvetna om sitt andliga behov är ödmjuka och förkrossade, säger Jehova att han bor hos dem. Lyckliga är i sanning de som är medvetna om sitt andliga behov. Är du medveten om ditt andliga behov? Läs då vidare i denna tidskrift, ty dess uppgift är att hjälpa alla dem som har en sådan sinnesinställning. — Jak. 4:6, NW.