Det förnämsta skyddet mot narkotikamissbruk
POLISEN i Canada fann en ung musiker som var illa däran. Han berättade för dem att han hade bestämt sig för att pröva LSD, eftersom han inte längre fick några ”kickar” av marijuana. Följden blev en ”snedtändning”, varvid han körde fingrarna djupt in i ögonhålorna, därför att han ”inte ville se det han såg”. Han skadade svårt båda ögonen, och läkarna fruktade att han skulle förlora synen på ett av dem.
Liknande redogörelser är inte ovanliga i nyhetsmeddelandena. Läkare, lagstiftare och till och med de flesta narkotikabrukare medger att de starka ”psykedeliska” drogerna, till exempel LSD och heroin, men också ”uppåt-tjack” och ”neråt-tjack”, amfetaminer och barbiturater, är farliga. Särskilt heroinet och barbituraterna är vanebildande. Få heroinslavar blir någonsin botade.
Marijuanabrukarna, som inbegriper många ungdomar i högskole- och gymnasieåldern, lägger å andra sidan fram argument som stöder deras bruk av ”hasch”. De kallar den en ”gemenskapsförstärkare”.
En universitetsstudent sade att med hjälp av marijuana ”blir sinnet stormförtjust över mycket anspråkslösa situationer eller minnen”. Några gick ännu längre genom att uttrycka ett djupare syfte med rökningen och sade: Narkotika ”är vårt enda sätt att visa kärlek i detta sammanbrott av självförintelse”. Det är ”vägen tillbaka till Eden” och ger ett ”ögonblickligt paradis” eller ”ögonblicklig självkännedom”.
Några fakta om marijuanans verkningar
De två vanligaste frågorna är: Är det sannolikt att marijuanabrukarna går över till starkare narkotika? Är marijuanan farlig i sig själv?
Myndigheterna har upprättat kommissioner för narkotikaforskning, när de lagt märke till marijuanans epidemiska spridning och därför att sanningen om den har svepts in i en ”slöja” av okunnighet. Dessutom utför ett stort antal vetenskapsmän enskild forskning i ämnet. Vad har de kommit fram till? Leder marijuanarökning till bruk av starkare narkotika?
En broschyr, som utgavs av Förenta staternas social- och undervisningsdepartement, meddelar att ”de som använder ett enda olagligt medel kan bli utsatta för många sådana genom kontakten med langarna och andra som använder dem”. Och under rubriken ”De senaste rönen angående marijuana” framhåller U. S. News & World Report för 1 februari 1971 att ”det finns bevis för att människor som gett efter för marijuana av psykologiska skäl — i tron att den skall lindra spänning och depression — med sannolikhet kommer att fortsätta med starkare narkotika”.
De fysiska farorna med starkare narkotika är väl bestyrkta! När det gäller marijuana kan ”tillräckligt höga doser ... vålla oförutsebara, akuta — fastän tillfälliga — sinnesförvirringar som yttrar sig i form av inbillning, hallucinationer, paranoia, depression och ångest”, framhåller en rapport från staten New Yorks temporära kommission för översyn av narkotikalagarna. ”Dessutom anger preliminära forskningsresultat att fortsatt regelbundet bruk av marijuana eller extremt höga doser kan vålla leverskador, ärftlighetsdefekter, hjärnskador och sjukdomar i de övre luftvägarna.” Vilken förnuftig människa skulle frivilligt vilja utsätta sig och sina efterkommande för bedrövelse och en förkortad livslängd till följd av dessa sjukdomar?
Bibelns syn på saken
Säger bibeln något om droger och narkotika? Hjälper den oss att avhålla oss från att använda dem? Kan vi med bibelns hjälp styrka våra barn att stå emot dem?
Droger och narkotika var kända i forna tider, då bibeln skrevs. Vad var de särskilt kända för? För sin förbindelse med trolldom, häxeri och spiritism. Men drogerna medförde inte ”gemenskap med Gud” för dem som använde dem, som vissa nutida förespråkare för narkotika hävdar. I Galaterna 5:20 klassificeras inte spiritism som en frukt av Guds ande, utan som en av ”köttets gärningar”, som hindrar sina utövare från att komma in i Guds rike. Det grekiska ord som här används för ”trolldom”, ”utövande av spiritism” (NW) är pharmakiʹa, bokstavligen ”bruk av läkemedel”.
Om detta ord säger Vine’s Expository Dictionary of New Testament Words: ”PHARMAKIA ... betecknade ursprungligen bruk av läkemedel, droger, trollformler; därpå: förgiftning; därpå: trolldom. ... Se också Upp. 9:21; 18:23. ... Användning av narkotika, vare sig svaga eller starka, åtföljdes vanligen vid förtrollningen av besvärjelseformler och åkallan av ockulta makter, förutom att olika trollmedel, amuletter osv. tillhandahölls, skenbart i avsikt att bevara klienten eller patienten för demonernas uppmärksamhet och makt men i själva verket för att göra intryck på klienten genom trollkarlens hemlighetsfulla hjälpmedel och krafter.”
Om någon blir ledd till att utöva spiritism, blir han lätt byte för alla orätta förehavanden, som kan leda till inflytande från demoner och till vansinne och som med visshet kommer att leda till evig död för honom. Gud säger: ”Men vad angår ... dem som är vämjeliga i sin orenhet och mördare och otuktiga och dem som ägnar sig åt spiritism [grekiska, pharmakois, ”giftblandare”] ... så kommer de att få sin del i den sjö som brinner med eld och svavel. Detta betyder den andra döden.” — Upp. 21:8, Rikets mellanradiga översättning.
Haschisch, assassinernas drog
Marijuana är en produkt från cannabisväxten, en hampart, från vilken haschisch också utvinns. Denna drog liknar marijuana och används ofta av marijuanarökare.
Ursprunget till ordet ”assassin” vittnar om den kraft haschisch besitter att egga till våldshandlingar. Ordet ”assassin” härleds från det arabiska haschschaschin, ett ord som betecknar assassinernas orden, en muselmansk orden som grundades i Persien omkring år 1090 v.t. Vid tiden för korstågen terroriserade dessa män kristna och andra fiender genom lönnmord begångna under inflytande av haschisch — religiösa lönnmord.
Narkotikabruk verkar förslavande
Alla dessa droger, från marijuana och LSD till heroin, är antingen fysiskt eller psykiskt beroendeframkallande eller också bådadera. Forskare säger: ”Vetenskapsmän ... är överens om att tecken på psykologisk tillvänjning [till marijuana] är vanliga.” Det är sant att vissa narkotika, som ges under läkares överinseende, kan ha ett medicinskt syfte. Men marijuanabrukarna kan inte finna på någon sådan ursäkt. Förenta staternas social- och undervisningsdepartement säger nämligen att ”i olikhet med andra narkotika har marijuana ingen känd användning i den nutida medicinen”.
Den kristne får i sin kamp för tron varningen: ”Bevara er besinning, var på er vakt. Er vedersakare, djävulen, går omkring som ett rytande lejon och söker uppsluka någon.” (1 Petr. 5:8, NW) Den som låter sin vaksamhet slappna, särskilt när det sker för att få ”kickar” och med hjälp av något som hämmar hans normala tanke- och omdömesförmåga, blottställer sig för angrepp från Satan och demonerna. En sådan person kastar bort sin självbehärskning och handlar tvärt emot sin hängivenhet mot Gud och Kristus. Aposteln Paulus sade: ”Jag vill inte låta mig föras under myndighet av någonting” (dvs. något som skulle kunna försätta Paulus i en situation som vore ogynnsam för tjänst inför Gud). — 1 Kor. 6:12, NW; Gal. 5:22, 23.
Kristus avvisade verklighetsflykt och droger
Vad var Jesu Kristi uppfattning om flykt från verkligheten och bruk av narkotika? När ett förslag från Petrus, en av Jesu apostlar, frestade honom att fly från verkligheten genom att bara för ett ögonblick glömma den svåra offerväg som låg framför honom, svarade Jesus snabbt: ”Gå bort, Satan.” — Mark. 8:32, 33.
När Jesus längre fram skulle naglas fast vid tortyrpålen, blev han erbjuden ”myrrablandat vin, men han ville inte ta det”. (Mark. 15:23, NW) Varför vägrade Jesus att ta emot detta? Vine’s Dictionary säger: ”[Verbet] SMURNIZO ... används transitivt i N. T. med betydelsen att blanda eller försätta med myrra, Markus 15:23; blandningen erbjöds utan tvivel för att döva smärtan (Matteus’ ord ’galla’ [Matt. 27:34] antyder att myrra inte var den enda ingrediensen). Kristus vägrade att ta emot något som helst sådant lindrande medel; han ville bevara all sin mentala kraft för att fullständigt kunna uppfylla sin Faders vilja.” Strax innan Kristus dog tog han emot litet surt vin på grund av sin starka törst. Detta anger, i förbigående sagt, att Jesus gjorde skillnad mellan narkotika och vin. — Joh. 19:28—30.
Föräldrar, hjälp edra barn
Föräldrar kan hjälpa sina barn och bör förbereda dem i god tid. De bör ta itu med saken med den rätta inställningen. Unga människor kan tycka att de har goda skäl att använda narkotika, därför att de hör argument som talar för narkotika från världsliga kamrater runt omkring dem. Barn har i grund och botten ett resonerande sinne, och de vill inte bara ha en rad ”nej”, utan välgrundade skäl. Föräldrar som visar kärlek, omtanke och vänlighet och gör bruk av fakta och råd från bibeln vid sitt resonemang kan styrka barnen att stå emot narkotikahotet. — 2 Tim. 2:24—26.
Individens förhållande till Gud är det viktigaste man bör framhålla. Om Gud lämnas ur räkningen, kan nämligen samtalet komma att ”gå i cirklar” och sluta med att barnet tycker att det i själva verket inte har fått några särskilt välgrundade, auktoritativa råd, som kan vara till nytta för det. Och föräldrarna måste själva föregå med gott exempel och inte vara ”begivna på en mängd vin” eller förlita sig på uppiggande piller (amfetaminer) och lugnande medel (barbiturater) som ersättning för självbehärskning, när de konfronteras med känslomässiga problem, problem med kroppsvikten (till följd av bristande självbehärskning när det gäller mat), osv. — 1 Tim. 3:8, NW; Ords. 23:20.
Föräldrar bör framhålla för sina barn att olovlig handel med och användning av narkotika är underkastade mycket stränga lagar i många länder, och straffet för överträdelse kan i vissa fall vara döden. En kristen som handlar med eller använder otillåten narkotika är en lagbrytare, en kriminell individ; han vägrar att lyda Gud och betala tillbaka till kejsaren det som är kejsarens, och han visar inte tillbörlig underdånighet för de överordnade myndigheterna, som Gud befaller de kristna att göra. — Matt. 22:21; Rom. 13:1.
Den som känner sig frestad att börja använda narkotika bör också komma ihåg att de som använder narkotika mycket ofta griper till stöld och till och med våld för att få pengar att köpa narkotika för. Vid en undersökning av 967 personer, aderton år gamla eller däröver, som gjordes av avdelningen för kriminologi vid University of Toronto, betraktade de tillfrågade personerna narkotika som den förnämsta brottsorsaken, medan brist på uppfostran i hemmet kom som nummer två.
Narkotika försvagar ostraffligheten inför Gud. Den tidigare nämnda broschyren från Förenta staternas social- och undervisningsdepartement meddelar: ”Den som använder marijuana finner det svårare att fatta beslut som kräver klar tankeförmåga. Dessutom finner han att han är lättare mottaglig för andras idéer och förslag.” Skulle Daniel och hans tre hebreiska medbröder ha kunnat bevara sin fasta beslutsamhet på ett sådant sätt, när de hotades med döden i en glödande ugn, om de hade rökt marijuana för att fly från verkligheten? — Dan. 3:1—25.
Hur barnen kan stå emot påtryckningar från kamraterna
Föräldrarna måste få klart för sig att den förmodligen starkaste kraft som verkar i riktning mot missbruk av narkotika är påtryckningar från kamraterna. Det är önskan att vara accepterad av gruppen och fruktan för att bli kallad feg eller gammalmodig. För det mesta är det en ”vän” som är langare. ”’Langaren’ kan vara pojken i grannens hus”, säger New York Times. Ofta ger en langare bort en marijuanacigarrett eller en starkare drog för att någon längre fram skall bli en inkomstbringande kund. I ett uppenbart försök att åstadkomma ytterligare vanebildning har några sprayat marijuana med heroin innan de sålt den.
Hur skall då ungdomar som ständigt utsätts för påtryckningar, från kamrater, i skolan, på arbetet och på annat håll, med framgång kunna stå emot användning av narkotika? Den bibliska principen lyder: ”Dåligt umgänge fördärvar nyttiga vanor” och ”fly därför från de begärelser, som brukar åtfölja ungdomen, och sträva i stället efter rättfärdighet, tro, kärlek, frid, tillsammans med dem som åkallar Herren av ett rent hjärta”. (1 Kor. 15:33; 2 Tim. 2:22; NW) De som har lärt sig att respektera Guds lagar är därför de ”renhjärtade”, vars umgänge är värdefullt.
Om den unge är ett kristet vittne för Jehova, har han det starkaste vapen som finns. Det är hans kunskap i Guds sanningsord och hans förmåga att bära vittnesbörd om Guds rike. (Ef. 6:17) Om han talar om för sina kamrater att han är ett av Jehovas vittnen och att han inte kan göra gemensam sak med dem i deras bruk av narkotika, blir han ofta lämnad i fred. Om han, närhelst tillfälle ges, talar om bibelns principer och de bättre ting som Guds rike åstadkommer, kommer han att bli respekterad av många för att han avhåller sig från narkotika. Han kanske till och med kan hjälpa några av sina kamrater att undvika eller sluta använda narkotika.
Att nu leva i överensstämmelse med verkligheten
”Psykedelisk” betyder ”som lägger sinnet (eller själen) i dagen”. Men det är inte genom någon analys av sitt eget ofullkomliga sinne och hjärta som människan finner vad som är gott. (Rom. 7:18; Jer. 17:9, 10) Detta uppnås i stället genom att man förstår Guds och hans Sons, Jesu Kristi, sinne. Det är Guds ord och ande som uppenbarar dessa ting av oskattbart värde för oss. (1 Kor. 2:9—13) Bibeln gör det också möjligt för en människa att analysera vad som verkligen finns i hennes eget hjärta, så att hon kan vidta förändringar i harmoni med Guds rättfärdiga vilja. Detta åstadkoms inte av en ”resa” in i sinnlighetens värld, som gör individen mer förvirrad och nedstämd än han förut var. — Hebr. 4:12.
Även om de som använder narkotika påstår att de uppnår ”Eden”, ”paradiset” och ”kärlek”, har de som håller fast vid den gudaktiga hängivenhetens princip ”löfte om livet nu och det som skall komma”. (1 Tim. 4:8, NW) De lever i verkligheten och finner glädje i livet. Deras liv är inte långtråkigt och fyllt med besvikelser, ty de har ett uppsåt i livet. (1 Kor. 15:58) En högskolestudent bekände å andra sidan: ”Jag har slutat ta narkotika. ... Det blev alldeles för lätt att fixera sig vid något ... utan att någonsin komma till rätta med de verkliga problemen, utan att någonsin tänka över huvud taget. Gränserna mellan illusion och verklighet blev suddiga.”
Ja, denna världens nuvarande skådeplats är verkligen nedslående. Men aposteln Paulus tröstar oss: ”Denna världens skådeplats förändras.” (1 Kor. 7:31, NW) I stället för krig, hat, fördomar och död är en verklig Edens lustgård nära förestående, där Gud ”skall avtorka alla tårar från ... [människornas] ögon, och döden skall inte vara mer; inte heller skall sorg eller rop eller smärta vara mer. Det som förr var har försvunnit.” (Upp. 21:4, NW) Alla som har en önskan att lära av Gud kan genom att studera bibeln med Jehovas vittnen få verklig sinnesfrid och, inte ett inbillat, drömlikt, ”ögonblickligt paradis”, utan ett verkligt, varaktigt paradis. Om vi söker Gud, låter han sig finnas av oss, eftersom ”han i själva verket inte är långt borta från någon enda av oss”. — Apg. 17:27, NW; 2 Krön. 15:2.