i likhet med Enok kan de vara trogna vittnen för Jehova, alldeles som han var. — Hebr. 12:1.

Det är inte så att Jehova tar gudaktiga personer bort från skådeplatsen i denna tid på det sätt som han ”tog” Enok. Men genom den heliga anden uppehåller Gud sitt folk när de möter förföljelse för rättfärdighetens skull. De kan fröjda sig trots olika prövningar, i det de förtröstar på att Gud inte skall låta dem utsättas för mera än de kan bära. (Matt. 5:10; 1 Kor. 10:13; 1 Petr. 1:6, 7) Och om dessa gudaktiga människor ändå skulle dö i trohet, så har de, alldeles som Enok, uppståndelsehoppet. — Joh. 5:28, 29.

De kristna har inte sett det framtida jordiska paradiset i en syn, men det är ändå mycket verkligt för dem. De vet att det kommer att upprättas. (Luk. 23:43) Redan nu åtnjuter de ett andligt paradis.

I överensstämmelse med Enoks profetiska varning verkställde Jehova domen mot de ogudaktiga under floden på Noas tid. Men denna profetia är också till uppmuntran för kristna i vår tid, eftersom den visar att ogudaktiga människor kommer att tillintetgöras — avskäras av Guds heliga myriader — i samband med tillintetgörelsen av det stora Babylon, den falska religionens världsvälde, och under Guds krig vid Har-Magedon. Herren Jesus Kristus kommer att leda detta skarprättarverk. — Upp. 16:14—16; 18:1—24; 19:11—16.

I likhet med Enok förkunnar därför kristna i vår tid modigt Guds budskap, vare sig det har att göra med Guds domar mot de ogudaktiga eller det har att göra med Guds härliga uppsåt att välsigna människorna under himmelrikets styre. Det är i fråga om sådana ting som Jehovas vittnen har mod att tala ut.

Frågor från läsekretsen

● Hur kan Matteus 10:9, 10 och Markus 6:8, 9 fås att stämma överens?

Dessa verser innehåller en del av Jesu anvisningar när han sände ut de tolv apostlarna på en predikotur. Matteus 10:9, 10 lyder: ”Skaffa er inte ... en matpåse för färden eller två underklädnader eller sandaler eller en stav; för arbetaren gör sig förtjänt av sin mat.” Och i Markus 6:8, 9 heter det: ”Han [gav] dem föreskrifter att inte föra med sig något för färden utom en stav enbart; inget bröd, ingen matpåse, ingen koppar i gördelbörsen, men att binda på sig sandaler, och att inte ha på sig två underklädnader.” — Jämför Lukas 9:3.

Det är uppenbart att Jesus inte förväntade att apostlarna skulle ge sig ut på färden hungriga, nakna eller barfota. Men de behövde inte göra särskilda förberedelser, sådant som att köpa eller bära på sig ”två underklädnader”. De kläder och sandaler som de hade var tillräckligt. Om de redan hade en stav, kunde de ta den med sig, men de skulle inte köpa en extra stav eller ha en i reserv för sin färd.

I grunden gav Jesus rådet: ”Gå som ni är, med de kläder, sandaler och stavar som ni har. Gör inga egna föranstaltningar; de som lyssnar och ger gensvar till ert budskap kommer att bjuda in er och bistå er, för en arbetare gör sig förtjänt av sin mat.” Detta var i överensstämmelse med Jesu råd i bergspredikan. (Matt. 6:25—34) I stället för att betunga sig med en överdriven mängd materiella ting kunde apostlarna koncentrera sig på sitt uppdrag och lita på Jesu försäkran att de skulle bli omhändertagna.

● Min hustru, som inte är en tjänare åt Gud, älskar en annan man. Skulle det vara tillbörligt att jag skilde mig från henne, eftersom hon sannolikt har begått äktenskapsbrott ”i sitt hjärta”, enligt vad Jesus sade i Matteus 5:28?

I det Jesus sade i Matteus 5:28 angav han inte ”andligt äktenskapsbrott”, som några har kallat det, som en grundval för skilsmässa.

Lägg märke till Jesu ord: ”Ni har hört att det sades: ’Du skall inte begå äktenskapsbrott.’ Men jag säger er att var och en som håller i med att se på en kvinna, så att han grips av begär till henne, redan har begått äktenskapsbrott med henne i sitt hjärta.” — Matt. 5:27, 28.

Här förklarade Kristus att det sjunde av de tio budorden borde ha betytt mera för hans judiska åhörare än att helt enkelt undvika den fysiska handlingen, direkt äktenskapsbrott. (2 Mos. 20:14; 5 Mos. 5:18) Han ledde brottet tillbaka till en människas hjärta. Alldeles som Jakob längre fram förklarade är det så att orätta begär i hjärtat kan leda till handlingar av synd och ofta också gör det. (Jak. 1:14, 15; Ords. 6:25) Detta hände med David, som såg på en annan mans hustru och fick sitt begär uppeggat, vilket ledde till att han begick synden äktenskapsbrott. (2 Sam. 11:2—4) Jesus uppmanade alltså sina åhörare att inte enbart undvika en syndig handling i sig själv, utan också den syndiga lusta som kan leda till syndiga handlingar.

Om någon, man eller kvinna, uppodlar ett sådant begär fyllt av lusta (”håller i med att se på en kvinna”), vet Gud det, eftersom han ”ser ...