”Ditt ord är sanning”

Visa uppskattning av Guds gästabud

EN AV de liknelser Jesus Kristus framställde handlade om en man som hade tillrett ett gästabud eller ”en stor festmåltid” för de många gäster han hade inbjudit. Liknelsen säger: ”När tiden för måltiden kom, skickade han ut sin tjänare för att säga till dem som var bjudna: ’Kom, nu är allt färdigt!’ Men de ursäktade sig alla som en man.” — Luk. 14:16—20, Hd.

Vad är innebörden i denna del av liknelsen?a Den som anordnade den ”stora festmåltiden” kan inte vara någon annan än Jehova Gud, han som ger ”idel goda gåvor och idel fullkomliga skänker”. (Jak. 1:17) Detta framgår också av en motsvarande liknelse i vilken en konung anordnade en bröllopsmåltid för sin son. (Matt. 22:2) Den tjänare genom vilken konungen underrättade de inbjudna gästerna om att den ”stora festmåltiden” var färdig måste följaktligen vara Jesus Kristus, som sände ut inbjudningar i sin Faders tjänst. Och vad är den ”stora festmåltiden”? Den bör representera möjligheterna att få tillhöra himmelriket. — Matt. 4:17.

När gavs denna första inbjudan att få tillhöra himmelriket och till vilka? Det visar sig att Jesus sände ut denna inbjudan under de tre och ett halvt år han predikade. Under denna tid var det de religiösa ledarna som, framför alla andra, fick första möjligheten att få tillhöra himmelriket. De var förtrogna med de hebreiska skrifterna och därför bäst i stånd att uppskatta inbjudan. Detta antyds också av det förhållandet att Jesus bad en man som han hade botat att inte berätta om detta för någon annan men visa sig för prästen. — Matt. 8:4.

Att de religiösa ledarna hade det första tillfället att få tillhöra himmelriket framgår också av vad Jesus sade till dem vid slutet av sin predikotjänst: ”Guds rike skall tagas ifrån eder och givas åt ett folk, som bär dess frukt.” ”Jerusalem, Jerusalem ... Huru ofta har jag icke velat församla dina barn, likasom hönan församlar sina kycklingar under sina vingar! Men I haven icke velat.” De religiösa ledarna ville inte. De var mer intresserade av sina själviska strävanden och sina ägodelar än av Guds rike. — Matt. 21:43, 45; 23:37, 38.

Liknelsen fortsätter: ”Tjänaren kom tillbaka och berättade detta för sin herre. Då blev husets herre vred och sade till sin tjänare: ’Gå genast ut på gator och gränder i staden, och för hit fattiga, krymplingar, blinda och lama.’” — Luk. 14:21, Hd.

Denna del av liknelsen började uppfyllas på ett särskilt sätt vid pingsten, år 33 v.t. De människor som de religiösa ledarna såg ned på och föraktade, sådana som påminde om Lasarus i jämförelse med den rike mannen, blev då inbjudna, och de gav gensvar. Dessa två klasser sätts likaså i motsats till varandra i liknelsen om ”dagspenningen”, i vilken de som arbetade hela dagen blev missnöjda på grund av den lön de män fick som hade arbetat bara en timme. — Matt. 20:1—16; Luk. 16:19—31; Apg. 2:14—41.

Under tre och ett halvt år efter pingsten sändes denna inbjudan att ha del i Riket ut till de oansenliga i den judiska nationen. Men liknelsen fortsatte: ”Tjänaren sade: ’Herre, vad du befallde har blivit gjort, men här finns ännu plats.’” Därför sade denne herre till sin tjänare: ”Gå ut på vägar och stigar och nödga människorna att komma in, så att mitt hus blir fullt.” Denna tredje inbjudan sändes ännu längre ut, ja, utanför själva staden Jerusalem. Detta är en god bild av hur inbjudan till Riket därefter med enträgen vädjan gick ut utanför Israels nation till hedningarna, varvid Kornelius och hans husfolk var de första som tog emot denna inbjudan. — Luk. 14:22, 23, Hd; Apg. 10:1—48.

I nutiden har just det mönster visat sig, som så tydligt framhålls i liknelsen om den rike mannen och Lasarus och i liknelsen om ”dagspenningen”. De religiösa ledarna fick den första möjligheten. Eftersom de var mer intresserade av själviska och personliga angelägenheter än av Guds rike, bad de att bli ursäktade. I deras ställe har de andligen fattiga, lama, blinda och ofärdiga blivit inbjudna, och de har gett gensvar. Inbjudan har till och med gått ut till de hedniska nationerna för att alla platser vid gästabudet skall bli besatta. — Upp. 14:1, 3.

Men Jehova Gud har inte bara berett ett gästabud eller en ”stor festmåltid” för dem som skall ingå i himmelriket, utan han anordnar också ett gästabud av välsignelser som de ”andra fåren” får del i här nere på jorden. (Joh. 10:16) Detta gästabud beskrivs i Jesaja 25:6, 8: ”HERREN Sebaot skall på detta berg göra ett gästabud för alla folk ... med starkt vin, ja, med feta, märgfulla rätter, med starkt vin, väl klarat. Han skall för alltid göra döden om intet; och Herren, HERREN skall avtorka tårarna från alla ansikten.”b

Tänk litet på vad detta gästabud kommer att betyda! Det kommer inte bara att bjuda på riklig bokstavlig mat för alla människor, utan också andlig mat i riklig mängd. Och mer än det, då skall det inte längre förekomma några tårar eller någon sorg. Till och med de döda kommer att bli uppväckta; i annat fall skulle det inte kunna sägas att Jehova har gjort döden om intet för alltid.

Skulle du vilja vara med vid detta gästabud? I så fall måste du uppfylla vissa krav, alldeles som fallet var med dem som inbjöds till den ”stora festmåltiden”. När du hör de goda nyheterna om detta gästabud, får du inte ursäkta dig och antingen ignorera det helt och hållet eller låta det komma i andra rummet. I stället måste du fortsätta med att först söka Guds rike och hans rättfärdighet. Det betyder att du måste vara medveten om dina andliga behov och inse att människan inte lever enbart av bröd utan av varje uttalande som kommer från Jehovas mun. — Matt. 6:33; 5:3; 4:4.

Detta betyder i sin tur att du behöver ta till dig andlig föda regelbundet, både genom enskilt studium av Guds ord och genom att komma tillsammans med andra för att lyssna när det ges förklaringar till Guds ord och undervisning i det vid möten i Guds folks församlingar. Och mer än så, det betyder också att du handlar i enlighet med vad du får lära, eftersom Jesus sade: ”Min mat är att göra dens vilja, som har sänt mig, och att fullborda hans verk.” Vilket ”verk” är det vi skall utföra? Att ta del i det storslagna predikoarbetet som nu pågår och som betyder att berätta för alla som vill lyssna om de goda nyheterna om Guds rike, i överensstämmelse med den profetiska befallningen i Matteus 24:14. I detta ingår också arbetet att göra lärjungar av människor av alla nationer och att döpa dem. Detta verk kräver både tålamod och uthärdande. — Joh. 4:34; Matt. 28:19, 20.

När ytterligare möjligheter erbjuds dig, bör du inte ursäkta dig utan vara lik Jesaja, som svarade så här när han hörde kallelsen: ”Se, här är jag, sänd mig.” Genom att göra så kommer du att få del av en andlig festmåltid nu och kommer också att försäkra dig om en plats vid gästabudet för alla folk i Guds nya tingens ordning. — Jes. 6:8.

[Fotnoter]