Håll alltjämt äktenskapet i ära
”Må äktenskapet hållas i ära bland alla och äkta säng vara obefläckad, ty Gud skall döma otuktiga människor och äktenskapsbrytare.” — Hebr. 13:4, NW.
1. a) Hur bör man nalkas äktenskapet och upprätthålla det, om det skall bli till välsignelse? b) Vad är det å det gifta parets sida som befrämjar gudomlig välsignelse och framgång?
ÄKTENSKAPET är en av Gud själv gjord anordning och bör därför, sedan man väl har ingått det, upprätthållas i heder och ära. Man bör också nalkas äktenskapet i heder och ära. Äktenskapet är något allvarligt och ansvarsfullt, som har medfört många problem utanför Edens paradis, där det började, och om man nalkas det på ett hederligt och ärbart sätt, bör detta få en välsignelsebringande verkan. Det bör bidra till att göra äktenskapet lyckat och framgångsrikt. Ja, genom äktenskapet bör sannerligen mannen och hustrun sträva efter att ära Gud, den kärleksrike himmelske Fadern, som föranstaltade om denna förening, vilken skulle ha givit upphov åt fullständig lycka och sällhet, om den hade fått fortsätta i paradiset. Gud bör med rätta förväntas välsigna föreningen mellan två människor som på så sätt ärar och upphöjer Gud. Men om man ignorerar och kränker de lagar och regler, som Gud har uppställt för ett framgångsrikt äktenskap, kan man inte vänta sig att Gud skall välsigna, utan tvärtom att han skall verkställa dom. Olycka och lidande blir med säkerhet följden. Gud har stiftat lagar för alla andra företeelser och förhållanden i hans skapelse, och likaså har han stiftat lagar som gäller denna äktenskapets privilegierade anordning. Äkta par eller de som tänker på att gifta sig ärar honom genom att begrunda hans lagar och förordningar, som är nedtecknade i hans heliga bok, bibeln. Detta befrämjar gudomlig välsignelse och framgång.
2. Ingick Jesus Kristus äktenskap på jorden, och hurudan var hans inställning till äktenskap bland Guds folk?
2 Guds himmelske Son blev inte människan Jesus Kristus för att han skulle gifta sig med en av de från syndaren Adam härstammande kvinnorna. Detta var inte Guds vilja med avseende på honom. Men Jesus ärade äktenskapet bland Guds folk. Han tog emot inbjudan till bröllopsfesten i Kana i Galileen och var med vid den, och där utförde han sitt första underverk på jorden. Det bestod i att han förvandlade vatten till vin av det allra bästa slag för att bidra till glädjen och munterheten vid detta tillfälle. (Joh. 2:1—11) Han hyste den största aktning för denna anordning, som Gud gjort för människans lycka, och det var han som sade: ”Vad Gud har sammanokat må ingen människa skilja åt.” (Matt. 19:6, NW) Han förfäktade det idealiska mänskliga äktenskapet och gjorde det till en regel för sina efterföljare.
3. Hur uttalade sig Paulus med avseende på äktenskapet, och hur beskrev han det sätt, varpå den kristna församlingen nalkas sitt äktenskap med Kristus?
3 Den kristne aposteln Paulus satte äktenskapet lika högt som hans Mästare, Jesus Kristus, Guds Son, gjorde. Paulus sade: ”Må äktenskapet hållas i ära bland alla och äkta säng vara obefläckad, ty Gud skall döma otuktiga människor och äktenskapsbrytare.” (Hebr. 13:4, NW) Paulus talade i symboliska ordalag om hur den kristna församlingen nalkas sitt äktenskap med den förhärligade himmelske Jesus Kristus såsom sin andlige brudgum. Så här lyder Paulus’ ord till medlemmar av denna kristna församling: ”Ni män, fortsätt att älska edra hustrur, alldeles såsom Kristus också älskade församlingen och utlämnade sig för den, på det att han måtte helga den, i det att han renade den med vattnets bad förmedelst ordet [Guds ord], på det att han måtte framställa församlingen för sig i dess prakt, utan någon fläck eller skrynka eller någonting dylikt; fastmer skulle den vara helig och utan vank.” (Ef. 5:25—27, NW) Med vilken heder och ära måste inte de som detta gäller nalkas det mest storslagna av alla äktenskap, nämligen äktenskapet mellan Jesus Kristus och hans trogna församling om 144.000 medlemmar!
4. Hur gav Paulus till känna att den kristna församlingens framgångsrika äktenskap låg honom om hjärtat?
4 Aposteln Paulus visade sig angelägen om att församlingen på rätt sätt skulle förbereda sig för detta äktenskap och nalkas det, och därför skrev han också till den: ”Jag är svartsjuk beträffande eder med gudaktig svartsjuka, ty jag har personligen lovat eder i äktenskap åt en enda äkta man, på det att jag måtte framställa eder såsom en kysk jungfru inför Kristus. Men jag är rädd för att liksom ormen förledde Eva genom sin förslagenhet, så kunna på något sätt edra sinnen bliva fördärvade och dragna bort från den uppriktighet och den kyskhet, som ni äro skyldiga Kristus.” (2 Kor. 11:2, 3, NW) Med mera direkt hänsyftning på det personliga uppförandet i detta avseende skrev Paulus också: ”Detta är vad Gud vill, edert helgande, att ni avhålla eder från otukt; att var och en av eder skall veta, hur han skall få välde över sitt eget kärl i helgelse och ära, icke i lysten sexuell åtrå, sådan som också de nationer hava, vilka icke känna Gud.” — 1 Tess. 4:3—5, NW.
5. I vilken riktning verkar det mänskliga livets normala förlopp genom pojkars och flickors fysiska utveckling?
5 Allt mänskligt liv verkar under sitt normala, regelbundna förlopp i den riktningen, att män gifter sig med kvinnor med det syftet att vara fruktsamma och frambringa barn, som är dem lika, deras avbilder. (1 Mos. 5:1—3) När en pojke når en ålder från tretton till sexton år och flickorna blir elva à fjorton år gamla, kommer fortplantningsorganen till mognad. Pojken och flickan uppnår vad man kallar pubertets- eller manbarhetsåldern, och de kan utföra sina respektive roller i fråga om att sätta barn till världen.
6. Hur bör könsorganen rätteligen betraktas, och har någon rätt att hindra ett barn från att slutligen träda in i ett rent äktenskap?
6 Guds uppsåt var att varenda människa skulle vara utrustad med förmåga att frambringa barn under tidens lopp och således vara i stånd till att glädja sig åt det äktenskapliga livet och tjäna dess syfte, till dess att jorden bleve uppfylld med rättfärdiga, vuxna människor, som vore lika Gud. (1 Mos. 1:26—28) Följaktligen skapade Gud mannen och kvinnan med könsorgan, som skulle fylla en underbar uppgift i överensstämmelse med Guds vilja. Dessa könsorgan får därför inte behandlas som leksaker, och inte heller får de missbrukas eller brukas för oriktiga syften. Den tillbörliga omvårdnaden om könsorganen måste därför ske både före giftermålet och efter giftermålet, för att det skall leda till ett framgångsrikt, lyckligt äktenskap. När vi ser saken ur ett mera vidsträckt perspektiv, kan vi säga att ett barns hälsosamma, gagneliga förberedelse för framtida äktenskap faktiskt börjar före detta barns födelse. Ja, i det avseendet vilar ett tungt ansvar på dess föräldrar, som inte bara bör tänka på sitt barn, utan också på sitt barnbarn. Ingen, vare sig föräldrarna eller andra personer än föräldrarna, bör vilja eller har rätt att fördärva ett barns möjlighet, förmån och naturliga rätt att träda in i ett rent, ärbart äktenskap.
7. Hur är det tillbörligt för oss att handla, om vi respekterar vår egen rätt att ingå äktenskap och även en annan persons rätt att göra det?
7 Om vi har tillbörlig respekt för vår egen rätt och förmån att ingå äktenskap, önskar vi göra oss redo att ingå det med heder och ära. Vi kommer också att hysa tillbörlig respekt för en annan persons, en pojkes eller en flickas, en mans eller en kvinnas, rätt att gifta sig på ett värdigt och hederligt sätt. Detta betyder att vi inte skulle vilja besmitta eller fördärva oss själva eller andra, varigenom vi eller de skulle vara i ett orent tillstånd vid inträdet i detta hedervärda äkta stånd.
God moral
8. a) Vad bör föräldrar därför göra med avseende på sina frågande, vetgiriga barn, och vilken bok har man den bästa hjälpen av i detta stycke? b) För vilket privilegium kan föräldrar nu hjälpa till att bereda sina barn?
8 Detta kräver att vi utvecklar en god moral. Föräldrar eller målsmän bör upplysa barnen om det mänskliga livets fakta och funktioner. Detta kan föräldrarna göra på ett rent, aktningsvärt, uppbyggande sätt. Tvärtemot vad en del läkare menar är inte gator och gränder den plats där pojkar och flickor skall inhämta vetande om livets funktioner eller — vilket snarare är fallet — om hur könet och dess funktioner kan missbrukas, förvändas, förnedras och avgudas. I tusentals år har Skaparens egen bok, bibeln, varit den bästa bok på jorden för både vuxna och barn att hämta kunskap ur om livets grundläggande förhållanden, om hur vi härstammar från Adam och Eva och varför det finns både män och kvinnor och om hur var och en av oss kan välja att utföra sin del på ett gudaktigt sätt i fråga om att vidmakthålla och förmera släktet i vår tid. Föräldrar och målsmän bör vara visa och använda bibeln, när det gäller att uppenbara de fina och ädla fakta i samband med livets uppkomst och fortplantning för uppväxande barns vetgiriga, frågande sinnen. Därigenom kan de motverka det förnedrande inflytandet från gator och gränder. På det viset hjälper de barnen tidigt att längre fram i livet nalkas äktenskapet på rätt sätt. Nu då Guds profetiska ord framhåller hoppet om att vi kan få överleva det universella Harmageddonkriget, vilket stort privilegium är det inte då för föräldrar i denna tid att få bereda sina barn — kanske för ett äktenskap i tiden efter Harmageddon, sedan de fått överleva in i Guds rättfärdiga värld, i det på jorden återställda paradiset!
9. På vad behöver kristna, som strävar efter friden, ständigt ge akt, och vad anbefallde Paulus åt dem i en omoralisk värld?
9 Alla människor som nu strävar efter friden, därför att de älskar ett gudaktigt liv och önskar se goda dagar för alltid under Guds rike, behöver beständigt ge akt på sin moral. Enligt offentliggjorda rapporter över förhållandena i världen har mänskligheten aldrig levat i en mera fördärvad värld, i varje fall aldrig sedan den omoraliska världen före floden i Noas dagar. Det är upprörande att se, i vilken alltmer ökad utsträckning människor hänger sig åt otukt, äktenskapsbrott, sodomi och så kallat tidelag, som innebär otukt med djur. För nitton hundra år sedan uttalade sig Paulus om omoraliskheten i den hedniska världen och anbefallde ett skydd åt de kristna. Han skrev till sina medtroende i Korint i Grekland och sade: ”Vad nu angår de ting som ni skrevo om, är det gott för en man att icke hava umgänge med en kvinna, men på grund av att otukt är så utbredd, må varje man hava sin egen hustru och varje kvinna hava sin egen äkta man.” (1 Kor. 7:1, 2, NW) Paulus föreskrev ett ärbart äktenskap.
10. Vad är det i våra dagar fråga om både före och efter giftermålet, och vilka inviter till omoraliskhet förekommer allmänt i denna tid?
10 I betraktande av att ”otukt är så utbredd” i vår tid, är det emellertid inte bara fråga om att undvika otukt före äktenskapet, utan också om att avhålla sig från äktenskapsbrott efter giftermålet. I våra dagar finns det massor av tilldragande kvinnor, som är villiga att sälja sina kroppar eller utbjuda dem till salu för att omoraliska män skall på ett olovligt sätt få tillfredsställa sina sexuella lustar. I våra dagar finns det likaså massor av pojkar och män, som likaså är villiga att sälja sina kroppar och bli feminiserade, ”män som hållas i och för onaturliga syften”, för att tillfredsställa de mäns köttsliga lustar som föredrar att ligga med män på ett liknande sätt som en man ligger med en kvinna, vilket är ”en styggelse”. (1 Kor. 6:9, NW; Rom. 1:27; 3 Mos. 18:22) I en varning visar Guds ord omoraliskhetens fruktansvärda följder.
11. a) Kommer kärlek till nästan till uttryck i omoraliskhet, eller hur förhåller det sig? b) Hur kan det sluta, om man faller till föga för omoraliska närmanden från en annan?
11 I detta sammanhang förklarar aposteln Paulus för oss kärlekens betydelse och säger: ”Den som älskar sin medmänniska har uppfyllt lagen. Ty lagbuden: ’Du skall icke begå äktenskapsbrott; ...’ och vilket annat bud som finnes — allt sammanfattas i detta ord, som lyder: ’Du skall älska din nästa såsom dig själv.’” (Rom. 13:8, 9, NW) Det är inte någon kärlek till nästan som kommer till uttryck i otukt, äktenskapsbrott eller sodomi. Vad som sker är helt enkelt att man låter den brinnande lustan få överhand, och därav följer stor skada både fysiskt, samhällsmässigt och andligt, i det att även samvetet berörs. Med stor öppenhjärtighet varnar Guds ord hans folk för prostituerade eller för vilken flicka eller kvinna som helst som för tillfället vill uppträda som en sköka och som avsiktligt slår sig ut för det manliga offret. Att man lånar sig till offer för en omoralisk persons illfundigheter är början till något som kan sluta med döden, fysisk död såväl som andlig död. Själva skälet till att Guds ord har något att säga om denna sak är följande:
12. Vad är enligt Ordspråksboken 2:16—19 orsaken till att Guds ord säger någonting om denna sak?
12 ”För att rädda dig från den främmande kvinnan, från den [för Gud] främmande kvinnan som har gjort sina ord hala, från henne som lämnar sin ungdoms förtrogne vän och som har förgätit till och med sin Guds förbund [om hon är överlämnad åt Gud och befinner sig under det nya förbundet, som är ingånget med Guds folk]. Ty ned till döden sjunker hennes hus, och ned till de maktlösa i döden leda hennes spår. Av dem som hava umgänge med henne kommer ingen åter, icke heller skola de komma tillbaka till de levandes stigar.” — Ords. 2:16—19, NW.
13, 14. a) Varför är omoraliskhet inte vägen till verkligt liv, och för vilka bör vi, som är medlemmar av en församling, ta oss i akt? b) Vilken oerfaren yngling bör vi inte likna?
13 Omoraliskheten kan vara ett sätt att göra, vad lösaktiga män och kvinnor kallar att ”skaffa sig erfarenhet”, tillägna sig världslig visdom, men den är inte vägen till ren, äkta, livgivande vishet. Den är inte vägen till verkligt liv. De som är i sällskap med dem som är omoraliska kanske aldrig kommer tillbaka till deras stig, som är på väg mot evigt liv. Förr eller senare kan de hamna på en plats, varifrån de nu inte kan komma tillbaka, den plats varifrån ingen återvändo ges, scheol, människosläktets gemensamma grav, eller värre ändå, den eviga förintelsens plats, Gehenna. Detta är ingenting för de världsvisa att le åt, likgiltigt, obekymrat, i denna penicillinets tidsålder. Detta är någonting som alla, de uppväxande såväl som de fullvuxna, de jungfruliga och ogifta och de gifta, bör begrunda i ljuset av tydligt uttalad, för länge sedan nedskriven himmelsk vishet. Tag er i akt för omoraliska personer, både för sådana som befinner sig utanför Guds folks organisation och sådana som kanske hänger sig fast vid denna organisation eller smyger sig in i den och ger sig ett yttre sken av att höra till den. Tag er i akt för att hysa och ge näring åt omoraliska begärelser. Var inte lika den oerfarne yngling som saknade ett gott hjärta, ett moraliskt hjärta, ett gott, rent motiv och som därför gjorde sig lätt tillgänglig för en som var slav under omoraliskheten:
14 ”En ung man, ... som gick fram på gatan nära hennes hörn, och på vägen till hennes hus drager han fram, i skymningen, på aftonen av dagen, vid nattens och mörkrets inbrott. Och se, där var en kvinna honom till mötes, i en prostituerads klädnad och med illfundigt hjärta. ... Än är hon utanför dörrarna, än är hon på torgen, och nära varje hörn står hon på lur. Och hon har gripit tag i honom och givit honom en kyss. Hon har tagit på sig en djärv uppsyn. ... Hon har vilselett honom genom sin gränslösa övertalningsförmåga. Genom sina läppars halhet förför hon honom. Helt plötsligt går han efter henne, likt en tjur som kommer fastän den skall slaktas, och alldeles som vore han fjättrad för att utstå en dåraktig mans tuktan, till dess en pil genomborrar hans lever, alldeles såsom en fågel hastar till snaran, och han har icke vetat att det gäller själva hans själ [eller: liv].” — Ords. 7:7—23, NW, fotnot.
15. Vilken bild av oss själva bör vi i överensstämmelse med denna jämförelse se framför oss, när vi blir frestade av någon som är omoralisk, och var skulle vi alltså komma att befinna oss, om vi gåve efter för frestelsen?
15 Om du blir frestad av en som är omoralisk, försök då föreställa dig att du är lik en tjur, som medelst en krok eller en ring i nosen motståndslöst låter sig ledas till sin egen slaktning. Tycker du att bilden är komisk? Skrattar du åt dig själv? Den omoraliska människans ord om att ”stulet vatten är sött” (Ords. 9:17) kan kanske under några få minuter bli behagligt uppfyllda genom sexuell tillfredsställelse, men var befinner du dig? I en dödssnara likt en fågel! Ack, till din stora plåga genomborras din lever av en dödens pil. Sedan kommer sorg, ja, dödsbringande plåga, och därtill också samvetskval!
16. Hur visar det sig att bibeln stämmer överens med medicinska fakta, när den talar om hur en pil genomborrar den omoraliskes lever?
16 Den inspirerade Ordspråksboken var på ett markant, ja, alldeles specifikt sätt korrekt i att säga, att en dödsbringande pil genomborrar den omoraliskes lever. Levern är en måltavla för sjukdomsalstrande organismer. I laboratorier har läkare funnit att den korkskruvsliknande mikroorganism, som är förbunden med den förfärliga veneriska sjukdom som kallas syfilis, ofta kan upptäckas i stort antal i levercellerna, fastän den också har påträffats i lungornas, gallblåsans och hjärtats vävnader. När det är fråga om den andra förfärliga sjukdomen, som kallas gonorré, kan gonokokkerna, de bakterier som framkallar sjukdomen, tas upp av kroppens blodkärl och spridas omkring, så att de inte endast angriper könsorganen, utan nästan vartenda organ i människokroppen, i det att de kommer in i den hinna som omger levern, den största körteln i människans kropp, såväl som i de hinnor som omger hjärnan, ryggmärgen, hjärtat och andra organ. Bibeln är alltså i överensstämmelse med medicinska fakta.
17. När någon uppsåtligt gör närmanden till omoraliskheten, vad leker han då med, och för vad utsätter han sig?
17 När en passionerad person gör närmanden till omoraliskheten, leker han med döden. När någon tillåter passionen att flamma upp under otillbörliga omständigheter och ger efter för de smickrande, upphetsande, listiga inviterna och eggelserna till omoraliskhet, har han åtminstone för tillfället föga insikt om den fruktansvärda fara som han motståndslöst överlämnar sig åt. Han snubblar in på sjukdomens väg, ja, den väg där han inte kan känna sig väl till mods och äga frid, vägen till scheol, människosläktets gemensamma grav. Antingen bryr han sig inte om eller glömmer han eller vet han inte att han utsätter sig för att få den vedervärdiga sjukdomen syfilis, som jämte alkoholism och tuberkulos stämplas som ett av mänsklighetens tre stora plågoris i våra dagar.
18. Varför har syfilisens yttringar i tredje stadiet den största betydelse för våra kroppar?
18 I sitt tredje stadium angriper syfilis hjärnan, ögonen, levern osv., och sjukdomens yttringar i detta stadium har den allra största betydelse för människokroppen. I detta fall är dess verkningar på hjärnan och ryggmärgen de vanligaste och allvarligaste. Mest att frukta är de skador på nervcentra som den vållar. Dessa kan leda till ryggmärgstvinsot och allmän förlamning, till pares (partiell förlamning) eller till förlamning av ena kroppshalvan. Dessutom kan ärftliga verkningar vidarebefordras till ens barn, som fötts sedan man förvärvat sjukdomen.
19. Varför har ingen sjukdom en så mördande inverkan på ens avkomma som syfilis?
19 Det sägs att ”ingen sjukdom har en så mördande inverkan på avkomman som syfilis”. När både fadern och modern är syfilitiska, kan det knappast undgås att sjukdomen övergår till deras barn. De första havandeskapen kan sluta med missfall; vidare kan det bli dödfödda barn eller ett barn som lever vid födelsen, men snart dör. Så kan det födas syfilitiska barn, som är infekterade med sjukdomen och lider av medfödd svaghet eller livsoduglighet, barn som är fysiskt och mentalt outvecklade, ofta svagsinta eller till och med idioter, ja, barn som är riktiga missfoster. Vilket sätt att bereda sitt barn till att nalkas ett framtida äktenskap med heder och ära!
20. Varför är en syfilitisk person en potentiell farokälla för andra, och varför gör syfilis i sin egenskap av samhälleligt plågoris det icke tillrådligt för någon, som har sjukdomen, att gifta sig?
20 Varje syfilitisk person är en potentiell källa till fara för den som han kommer i nära beröring med, det må vara hustru eller man eller barn. Man är rädd för att ta upp en tidning eller tidskrift som en sådan person har handskats med eller torka sig på en handduk, som en syfilissjuk har använt, eller bada i närheten av honom. I förbindelse med äktenskapet säger The Encyclopedia Americana: ”Det är emellertid alldeles särskilt i sitt samband med äktenskapet som syfilisens härjningar såsom ett samhälleligt plågoris är av största intresse och betydelse. ... En syfilitisk man bör inte gifta sig, så länge han kan överföra smitta till sin hustru eller bli fader till syfilitiska barn. ... Den syfilitiske mannen kan vara utsatt för faror, följder av hans sjukdom, som gör honom olämplig för den ansvarsfulla ställningen som en familjs huvud och stöd. När det är fråga om äktenskap, måste alltid hänsyn tas till att sådana diskvalificerande förhållanden eventuellt föreligger.” — Band 26, 1929 års upplaga, sidan 180.
21. I vilken utsträckning ökar de veneriska sjukdomarna, enligt vad en undersökning visar, som offentliggjordes i Förenta staterna 1960 och som gällde hela nationen?
21 Vi vill här för er föräldrar, ja, också för er barn, nämna några fakta, som ni bör begrunda såsom en sorts barometer på könssjukdomarnas uppträdande överallt på jorden. En undersökning som gjorts i Förenta staterna och som gäller hela nationen har nyligen, år 1960, givit vid handen att de veneriska sjukdomarna ökar. Tonåringar blir i allt större utsträckning angripna av sjukdomar som vållas av ”sexuell kärlek”. En flicka, omkring tretton eller fjorton år gammal, namngav utan blygsel åttio män som hon hade haft sexuell förbindelse med. Antalet barn mellan tio och fjorton år gamla, som var behäftade med smittsam venerisk sjukdom, steg enligt rapporten under de två åren 1957 och 1958 från 2.443 till 2.793 eller med 14,3 procent. Antalet inom åldersgruppen femton till nitton år ökades med 11,4 procent. En nämndledamot i en social hälsovårdsorganisation beräknar att det faktiskt förekom 60.000 nya fall av syfilis och mer än en million nya fall av gonorré, inbegripet ett okänt antal fall, som inte rapporterats. — New York Times, 24 februari 1960.
22. Vad sade en av de federala myndigheterna i Förenta staterna anlitad expert år 1960 om ökningen av smittsam syfilis?
22 Den 5 april 1960 sade en av de federala myndigheterna anlitad expert i Förenta staterna att fallen av smittsam syfilis i landet hade visat en ökning med 42 procent under sista hälften av 1959 jämfört med samma period år 1958. Ökningen sades vara ”fruktansvärt skrämmande”, i synnerhet i vissa stora städer. — New York Times, 6 april 1960.
23. Varför kan bruket av penicillin i våra dagar inte upphäva verkan av att man ådragit sig en venerisk sjukdom, och varför kan gonorrésmitta inte leda till ett fridsamt, lyckligt äktenskap?
23 Det är dåraktigt av dem som är benägna för omoraliskhet att förlita sig på penicillinets förmåga att motverka de veneriska sjukdomarna och därför mena sig kunna ta risker. Trots det penicillin som finns i våra dagar är de sjukdomar som är uppkallade efter den sexuella kärlekens hedniska gudinna, Venus, stadda i tillväxt. Man kan inte utan fara leka med dem, utan måste noga vara på sin vakt mot dem. Läkarna är inte längre av den meningen, att gonorrén är den oskyldiga, obetydliga sjukdom som man förr ansåg den vara. Läkarkåren betraktar nu gonorré som ett av de mest skräckinjagande samhälleliga plågorisen i vår tid. Att någon får denna hemska åkomma genom omoraliskhet är sannerligen inte befrämjande för ett fridsamt, framgångsrikt, lyckligt äktenskap. Gonorré hos endera av föräldrarna kan medföra partiell eller till och med fullständig blindhet för ett barn som föds åt en sådan sjuk far eller mor. Vad nyfödda barn beträffar, beräknas det att från tio till tjugo procent av all blindhet beror på infektion av dessa mikroorganismer som kallas gonokokker.
24. Hur allvarlig kan gonorré bli hos kvinnor, och hur högt är alltså det pris som man betalar för den omoraliskhet som infekterar en med gonorré?
24 Gonorré hos kvinnor kan bli så allvarlig, att den fullständigt gäckar deras hopp om att få barn. Gonorrén är en av de mest verksamma orsakerna till ofruktsamhet hos kvinnor. Komplikationer kan också framkalla sterilitet hos män. Man tror att gonorré hos den äkta mannen är skuld till 45 procent av de barnlösa äktenskapen. Sjuttio procent eller mer av steriliteten hos kvinnor kommer av att en man överför gonorré till sin hustru. Det meddelas att varje år blir tusentals unga, oskyldiga hustrur på detta sätt smittade, varvid männen i många fall utan att veta det bidrar till att ödelägga sina hustrurs hälsa och liv. Hustrurna kan på detta sätt bli till hälften invalider, bli urståndsatta att gå och få lida på andra sätt. Slutligen anser de sig kanske tvungna att vända sig till en kirurg för att få hjälp och låta operatörens kniv avlägsna deras av Gud givna fortplantningsorgan. Om den sjukdom, som är orsaken härtill, kan spåras till ett omoraliskt handlingssätt hos en av makarna eller hos båda, är detta sannerligen ett högt pris att betala för en hastigt övergående njutning, genom vilken man har brutit Guds lag.
”Bättre att gifta sig” — när och varför då?
25. a) När gör den väl som slutar att leva ogift? b) Varför måste man, även om man är gift, vara på sin vakt i denna tid?
25 I denna världen, där otukt och äktenskapsbrott som aldrig förr är ordningen för dagen, är det enligt aposteln Paulus’ råd inte ovist att skaffa sig en äktenskapspartner, så att man gifter sig för att inte synda. Då gör den väl som slutar att leva ogift. Om de ogifta säger Paulus: ”Om de icke hava självbehärskning, må de då gifta sig, ty det är bättre att gifta sig än att vara upptänd av passion.” (1 Kor. 7:2, 8, 9, 38, NW) Om någon bestämmer sig för att sikta på giftermål, så bör han göra det i all ärbarhet, i vördnad för Guds lagar och himmelska vishet, så att han kan nalkas sin tillkommande ren, utan att ha gjort sig skyldig till otukt. En gift man bör hålla sin äkta säng i ära och avhålla sig från äktenskapsbrott. Den berömde tyske läkaren och författaren Max S. Nordau sade: ”Hur djup kärlek vi än må hysa för en viss person, upphör vi ändå inte att vara mottagliga för inflytande från hela det motsatta könet.” När man ger akt på några eller många gifta par, tycker man sig finna denne läkares uttalande bekräftat. Utan tvivel måste alla vara på sin vakt i denna tid, vare sig de är gifta eller inte. Till den gifte mannen eller den ogifte, som ämnar gifta sig, säger Ordspråksboken 5:15—23:
26. Vad säger Ordspråksboken 5:15—23 till gifta män och till ogifta män, som ämnar gifta sig?
26 ”Drick vatten ur din egen brunn, det vatten, som rinner ur din egen källa [dvs. din lagliga maka är en källa till sexuell lycka och glädje]. Icke vill du, att dina flöden [av sexuell tillfredsställelse] skola strömma ut på gatan [där skökorna står på lur], dina vattenbäckar [för sexuell vederkvickelse] på torgen [där prostituerade bjuder ut sig för betalning]? Nej, dig allena må de tillhöra [tillsammans med din äktenskapspartner], och ingen främmande jämte dig. Din brunn [din källa till sexuell tillfredsställelse] må vara välsignad [inte förbannad av Gud], och av din ungdoms hustru må du hämta din glädje; hon, den älskliga hinden, den täcka gasellen, hennes barm [inte omoraliska kvinnors] förnöje dig alltid, i hennes kärlek finne du ständigt din lust. Min son, icke skall du hava din lust i en främmande kvinna? Icke skall du sluta din nästas hustru i din famn? Se, för HERRENS [Jehovas] ögon ligga var människas vägar blottade, och på alla hennes stigar giver han akt. Den ogudaktige fångas av sina egna missgärningar och fastnar i sin egen synds snaror. Han måste dö, därför att han icke lät tukta sig [varken övade självtukt eller tog emot tuktan av andra]; ja, genom sin stora dårskap kommer han på fall.”
27. a) Vad bör en kristen inte vilja ha förutom sin hustru att söka sig till, och varför inte? b) Vad kan varje hemlig missgärning av en kristen få till följd, vilket visar att han har blivit fångad i sådan missgärning?
27 En gift kristen måste vara tillfredsställd med sin enda hustru. Om en åt Gud överlämnad kristen önskar få en kvinna, bör han gifta sig med henne i all ärbarhet. En gift kristen bör inte önska att förutom sin hustru ha andra kvinnor, inom eller utanför den kristna församlingen, att söka sig till och på så sätt ha brunnar, källor, flöden eller vattenbäckar att hämta sexuell glädje ur ”på gatorna [dvs. utanför sitt eget hem]” och ute ”på torgen”. En otrogen äkta man kan försöka göra detta i hemlighet eller i mörker, men må han komma ihåg att en åt Gud överlämnad kristens vägar ligger blottade ”för HERRENS [Jehovas] ögon” och att Jehova ger akt på alla hans stigar. Ingenting undgår Jehova såsom domare. Han varnar oss och säger att hemliga missgärningar av vilken kristen det vara må kommer att fånga denne och visa honom vara en ond människa. Han kommer till insikt om detta, när han kanske finner att han har fått en skamlig sjukdom inbränd i sin kropp eller hans fortplantningsförmåga dödas eller hans hustru blir steril eller föder ett dött barn, ett blint barn eller ett vanskapt eller sjukligt barn.
28. Vad kan han genom den plåga som blir följden komma till insikt om beträffande den kvinna, som han har begått omoraliskhet med?
28 Beträffande den omoraliska kvinna, som han har blivit ett kött med, kan han på ett plågsamt sätt tvingas att inse, att ”efterverkan från henne är lika bitter som malört; den är lika skarp som ett tveeggat svärd. Hennes fötter styra nedåt mot döden, till dödsriket [scheol, NW] draga hennes steg. Livets väg vill hon ej akta på. ... På sistone måste [du själv] sucka, när ditt hull och ditt kött är förtärt, och säga: ’Huru kunde jag så hata tuktan, huru kunde mitt hjärta så förakta tillrättavisning! Varför lyssnade jag icke till mina lärares röst och böjde icke mitt öra till dem som ville undervisa mig? Lätt har jag kommit att vara i allt slags ondska mitt ibland församlingen och menigheten.’” — Ords. 5:3—14; v. 4 och 14 enl. NW.
29. a) Vad för den kristne, som begår omoraliskhet, in i sitt äktenskapliga liv förutom fysisk plåga? b) Vilken väg beger han sig in på, och vilken vrede och vilket fördömande blir han utsatt för?
29 Förutom att den kristne som vänder sig till omoraliskhet drar sjukdom och plåga över sitt eget kött, över sin hustru, som är ett kött med honom, och över de barn han kan komma att få, så för han också in oenighet, misstro och ofrid i sitt äktenskapliga liv. Men värre än detta är att han beger sig in på vägen till andlig död. Han betalar det pris som består i att han blir underkänd av Gud, vilkens ögon har följt hans vägar och stigar. När denne himmelske domare ofelbart kommer den ogudaktige att fångas av sina egna missgärningar och fastna i sin egen synds snaror, låter Jehova honom stå till doms inför sin jordiska församling, den kristna menigheten. Eftersom han är till vanheder för Gud och hans församling, blir han utesluten, utdriven ur församlingen i vanära, dit där den döda världen är. Ordspråksboken 22:14 (1878) varnar: ”Djup grav [grop, NW] är skökors mun; den på vilken Herren [Jehova, NW] vredgas, han faller däruti.” När vi vet vem Jehova Gud vredgas på, vill vi då utsätta oss för hans vrede genom att falla i den djupa grop av omoraliskhet som öppnas för oss genom att en omoralisk person, kvinna eller man, talar honungssöta ord? Vill vi bli bortstötta från Jehovas rena, godkända organisation?
30. a) Vad bör vi, på grund av att vi är överlämnade åt Gud, komma ihåg, när möjlighet till omoraliskhet utan vårt åtgörande öppnar sig för oss? b) Vad säger Paulus i detta avseende till en kristen som är trolovad med Kristus?
30 Även om vi inte själva vill det, kan den väg som leder till moralisk orenhet öppnas för oss på ett förledande sätt. Må vi då komma ihåg vilka vi är i kraft av att vi har överlämnat oss åt Jehova Gud. Om du är en åt Gud överlämnad kristen, som Gud har kallat till att utgöra en del av hans Sons, Jesu Kristi, himmelska brud och som alltså är trolovad med Kristus, då säger Paulus till dig: ”Veta ni icke, att edra kroppar äro Kristi lemmar? Skall jag då taga bort Kristi lemmar och göra dem till en skökas lemmar? Aldrig må detta ske! Vad! Veta ni icke, att den som är förenad med en sköka är en kropp [med henne]? Ty: ’De två’, säger han [i skildringen av skapelsen i 1 Moseboken 2:24], ’skola vara ett kött.’ Men den som är förenad med Herren är en ande. Undfly otukten. Varje annan synd som en människa kan begå är utanför hennes kropp, men den som utövar otukt syndar mot sin egen kropp.” — 1 Kor. 6:15—18, NW.
31. Vad skulle Kristus inte samtycka till att göra med lemmar i hans andliga kropp, och vilka dödsbringande följder kan det få om man genom omoraliskhet syndar mot sitt eget kött?
31 Om en som är en lem i Kristi andliga kropp begår omoraliskhet med någon av det motsatta könet, man eller kvinna, så försöker han alltså ta en lem i Kristi kropp och göra den till ett kött med den omoraliska personen i otukt eller äktenskapsbrott. Tror du att Kristus Jesus kommer att samtycka till att bli gjord till ett med en sköka eller en äktenskapsbryterska? Inte ett ögonblick! Man kan inte vara ett kött med en moraliskt oren person och samtidigt ”en ande” med Herren Jesus Kristus. Genom att sexuellt göra sig till ett kött med den som är moraliskt oren syndar man mot sitt eget kött. Någons orena, olovliga köttsliga förening med en annan kan möjligen resultera i att han ådrar sig en förskräcklig sjukdom och i andra dödsbringande följder för köttet. Detta kan inbegripa att den kristna församlingen överlämnar den omoraliske medlemmen åt Satan ”till köttets tillintetgörelse”, för att den rena församlingens ande må bli frälst på Herrens dag. Detta var vad Paulus gjorde med en medlem av församlingen i Korint på hans tid, en man som gjort sig skyldig till blodskam. ”Avlägsna den onde mannen ur eder egen krets”, var apostelns myndiga befallning. — 1 Kor. 5:4, 13, NW.
32. Vad bör man likaså, även om man är en åt Gud överlämnad person som inte tillhör Kristi ”kropp”, tänka på innan man begår en omoralisk handling, och vad blir den nya världens samhälle tvunget att göra med den omoraliske?
32 Även om du inte är någon lem i den andliga ”Kristi kropp”, utan är överlämnad åt Gud i hoppet om hans nya rättfärdiga värld, bör du tänka på vad du är, innan du begår en omoralisk handling. Tänk på att du därigenom skulle göra ditt kött, kött som hör till den nya världens samhälle av Jehovas vittnen, till ”ett kött” med en omoralisk person! Samtycker den nya världens samhälle till att du gör det till ”ett kött” eller en enhet med den som begår otukt eller äktenskapsbrott? Inte ett ögonblick! Om du inte har någon respekt för det och dess goda namn, kommer inte Guds ande att låta det ha någon respekt för dig i din omoraliskhet. Det kan inte räkna dig som en av sina egna, ty du drar smälek över det och över den Gud vars namn det bär, och således är du en stötesten för andra.
33. För vilka är detta någonting att allvarligt tänka på, och på vilket sätt bör vi inte önska lära oss följderna av omoraliskheten?
33 Detta är någonting för unga flickor, som verkar som missionärer på utländska arbetsfält, att tänka allvarligt på, när de eldigt uppvaktas av ynglingar eller män, som går smidigt till väga genom att ge sig sken av att ha intresse för det bibliska budskap, som de kvinnliga missionärerna förkunnar, och sedan prövar sig fram med otillbörliga förledande närmanden för att mjuka upp dem. Detta är någonting att tänka på för kristna, åt Gud överlämnade unga människor, som håller på att bli giftasvuxna och som kanske drömmer om ett lyckligt, framgångsrikt äktenskap under Guds välsignelse antingen före eller efter striden vid Harmageddon. Detta är någonting för alla åt Gud överlämnade medlemmar av den nya världens samhälle att tänka på i denna urartade, omoraliska värld, som är full av frestelser, i vilken vi är förpliktade att bevara moralisk ostrafflighet inför Gud. Försök inte att lära av erfarenheten och bli vis av skadan.
34. Vilken bön av psalmisten känner vi oss därför drivna till att bedja?
34 När vi begrundar det allvarliga i saken, känner vi oss drivna till att bedja den bön som psalmisten bad, sedan han hade begått ett sorgligt moraliskt felsteg: ”Skapa även i mig ett rent hjärta, o Gud, och ingjut hos mig en ny ande, en orubblig ande.” — Ps. 51:12, NW.