Jordbävningar påverkar alla
HAR du varit med om någon jordbävning? Om du har det, då vet du vilken förskräckelse som kommer över en, då ”fasta marken” darrar som gelé. Några sekunder blir som timmar. Byggnader spricker och störtar samman, och hundratals, kanske tusentals, människor fångas under spillrorna. De som lever igenom en sådan erfarenhet glömmer den inte alltför snart. Men du har kanske för din del bara läst om jordbävningar.
Hur det än förhåller sig berörs ditt liv av jordbävningar. Varför säger vi så? Därför att nutida jordbävningar uppfyller Jesu Kristi profetiska ord. De ger bevis för att vi lever i vad bibeln kallar ”avslutningen på tingens ordning” (NW). Tänk igenom bevisen!
Om du har en bibel till hands, slå då upp Matteus, kapitel 24, och börja med att läsa från Matt. 24 vers 3:
”När han [Jesus] sedan satt på Oljeberget, trädde hans lärjungar fram till honom, medan de voro allena, och sade: ’Säg oss, när detta skall ske och vad som bliver tecknet till din tillkommelse och tidens ände [på din närvaro och på avslutningen på tingens ordning, NW].’ Då svarade Jesus och sade till dem: ... ’Folk skall resa sig upp mot folk och rike mot rike, och det skall bliva hungersnöd och jordbävningar på den ena orten efter den andra; men allt detta är allenast begynnelsen till ”födslovåndorna”.’” — Matt. 24:3—8; Mark. 13:4—8.
Och den bibliske historikern Lukas tillfogar att Jesus sade: ”Det skall bliva stora jordbävningar.” — Luk. 21:11.
Ingen skillnad i jordbävningsmönstret?
Ändå är det somliga som säger: ”Det har alltid förekommit jordbävningar. Denna tid i historien skiljer sig inte från det förgångna i detta avseende.” En vetenskapsman påstår i tidskriften Natural History:
”Det är med en viss munterhet man lägger märke till att vissa religiösa grupper har valt denna ganska olämpliga tid till att påstå att antalet jordbävningar ökar. ... Det är värt att lägga märke till att antalet stora jordbävningar från år 1896 till år 1906 (omkring tjugofem) var större än under någon tioårsperiod sedan dess. Detta religiösa intresse är uppenbarligen förbundet med en del av de ord i evangelierna som syftar på de yttersta dagarna. ... [Jesu profetia] förefaller ändå för en seismolog [jordbävningsexpert] inte vara mycket värd som förutsägelse.” — December 1969.
Är detta en välgrundad invändning? För att få svar på denna fråga bör du i din egen bibel noga lägga märke till vad Jesus i fortsättningen sade: Han förutsade inte att de här ovan upptagna händelserna (jordbävningar inbegripna) skulle inträffa inom någon ”tioårsperiod”. I stället sade han: ”Sannerligen säger jag eder: Detta släkte skall icke förgås, förrän allt detta sker.” (Matt. 24:34) Ett helt ”släkte”, en generation, omfattar mycket längre tid än tio år.
Kom också ihåg att Jesus förutsade ”stora jordbävningar”. Vad är det som gör en jordbävning ”stor”? Är det inte verkningarna på liv och egendom? Men nutida jordbävningsforskare har en benägenhet att anse en jordbävning vara ”stor” bara om den når högt på Richterskalan, som är ett mått på ”magnituden”, kraften eller energin i ett skalv. En del av de jordbävningar som har den högsta magnituden inträffar emellertid under oceanerna! Sådana jordbävningar har haft bara obetydlig inverkan på människor. Å andra sidan har skalv som legat relativt lågt på Richterskalan varit bland de mest ödeläggande. Skalvet i Agadir i Marocko år 1960 var ”litet” enligt Richterskalan. Betyder detta att det inte var ”stort”? Sannerligen inte. Tjugo tusen människor dog!
Vi måste komma ihåg att Jesu ord hade en viss uppfyllelse under det första århundradet — på den judiska ”tingens ordning”. På den tiden hade man inte någon högt utvecklad metod att mäta jordbävningar. Det förekom likväl ”stora jordbävningar” och jordbävningar ”på den ena orten efter den andra” under denna period fram till år 70 v.t., då romarna förstörde Jerusalem.
Bibelkommentatorn A. Barnes intygar detta: ”Det omtalas att många jordbävningar föregick Jerusalems förstöring.” Det är känt att stora jordbävningar drabbade platser i Mindre Asien, Judeen och Italien, och bland annat förstördes en stor del av Pompeji år 63 v.t. Det är uppenbart att det som gjorde dessa skalv ”stora” och det som uppfyllde profetian inte var avläsningar på ett då okänt instrument, utan i huvudsak deras verkningar på människor.
Likväl erkänner de som studerar Skrifterna att Jesu ord skulle ha en större uppfyllelse. Hur vet de detta?
Ytterligare uppfyllelse av Jesu ord
Delar av denna profetia, som Jesus uttalade, måste uppfyllas under en senare period. Jesus sade att vissa ting skulle äga rum ”när Människosonen kommer i sin härlighet”. Detta inträffade inte under första århundradet. (Matt. 25:31—46) Dessutom talade Jesus vid andra tillfällen om ”avslutningen på tingens ordning” (NW) och menade då mera än bara slutet på den judiska ordningen. (Se till exempel Matteus 13:36—43.) Vi bör därför inte bli förvånade om vi finner en större uppfyllelse av Jesu ord om jordbävningar. Detta skulle då ske under Jesu ”närvaro” och ”avslutningen på tingens ordning”, och det skulle inträffa i större skala, över hela världen. När skulle då detta börja äga rum?
År 1914, enligt vad som många gånger visats i denna tidskrift. Detta år bröt första världskriget ut; folk förde krig mot folk och rike mot rike som aldrig förut. En rad av fruktansvärda händelser utan motstycke följde. Det blev omfattande hungersnöd och epidemier (sådana som spanska sjukan). Allt detta skedde vid en tid och i en skala som gjorde det fullt uppenbart att det uppfyllde bibelns profetior. Men hur är det med jordbävningarna? Har det förekommit någonting ovanligt i den vägen under det släkte som levat sedan 1914?
Jordbävningar sedan år 1914
Ett sätt att tydligt bevisa att släktet sedan 1914 är ovanligt när det gäller jordbävningar är att tänka på hur många dödsfall jordbävningarna har orsakat.
”Under de förflutna 1.000 åren”, heter det i 1971 Nature/Science Annual, ”har mer än tre millioner människor (förmodligen fyra millioner) dött av deras verkningar.” Men hur många av dessa tre (eller kanske fyra) millioner människor har omkommit sedan år 1914?
Nio hundra tusen — minst!
Med andra ord har omkring 30 procent av alla dem som dödats i jordbävningar under den senaste tusenårsperioden dött sedan år 1914! De övriga dödsfallen, omkring 70 procent, var utspridda över nästan nio hundra femtio år.
Dessa nutida jordbävningar har inträffat på vitt spridda platser, och somliga har inträffat på orter där man inte känt till jordbävningar förut. De har också varit ”stora” i fråga om antal dödade och egendom som förstörts och även i sin kraft. I högt aktade uppslagsverk läser vi till exempel om en del av de större jordbävningarna under denna generations tid:
Kina (1920), ”en av de mest skrämmande katastroferna i historien”. Japan (1923), ”den värsta katastrofen i [Japans] historia”. Pakistan (1935), ”en av de största jordbävningarna i historien”. Salvador (1951), ”den mest förstörelsebringande jordbävningen i Salvadors historia”. Egypten (1955), ”Egypten har drabbats av den värsta jordbävningen i sin historia”. Afghanistan (1956), ”tros vara den värsta i landets historia”. Chile (1960), ”ingen jordbävning i historien har haft ett större verkningsområde än denna”. Alaska (1964), ”den största jordbävning som någonsin registrerats i Nordamerika”. Peru (1970), ”den värsta naturkatastrof som finns upptecknad för västra halvklotet”.
Denna ofullständiga förteckning bör inskärpa hos oss att Jesu ord: ”Det skall bliva ... jordbävningar på den ena orten efter den andra” och ”stora jordbävningar” verkligen har uppfyllts under den generations tid som levat sedan 1914. Men vad betyder detta för dig?
Jordbävningarna berör dig!
Vetenskapsmännen har lärt sig en hel del om jordbävningar under just denna period. Men har människor visat sig förståndiga och handlat i enlighet med denna kunskap? Tänk efter:
Experterna känner till vilka områden som de flesta jordbävningarna inträffar i. Har människorna flyttat bort från dessa områden? Har upplysta regeringar vägrat att tillåta ytterligare byggnadsverksamhet i farozonerna? Nej, det är alldeles tvärtom! Några av de farligaste jordbävningszonerna är fortfarande bland de tätast befolkade och mest industrialiserade områdena. Managua i Nicaragua drabbades av en ödeläggande jordbävning år 1931 och på nytt 1972. I New York Times hette det:
”Den fråga som oundvikligen uppstår är varför Managua blev återuppbyggt och kraftigt utvidgat på samma plats under åren efter 1931. Men samma fråga måste naturligtvis ställas om människor som bor i San Francisco, Los Angeles, Tokyo och många andra stora städer där liknande farosignaler finns i överflöd. ... Periodiska tragedier kan undvikas bara om historiens och vetenskapens lärdomar tas på allvar i stället för att ignoreras vid planeringen av städer och uppbyggandet av hem och fabriker.” — 25 december 1972.
Uppmärksamma människor inser hur oförståndigt det är att inte rätta sig efter varningar om jordbävningar. Men kan du, även om du själv inte lever i ett sådant område, se den större varning som ingår i det Jesus sade?
Vår tids jordbävningar uppfyller exakt det han förutsade. Tillsammans med de andra delarna i hans ”tecken” utmärker de tydligt vår tid som en särskild tid. Det betyder att det snart skall komma en ”stor vedermöda”, i vilken hela denna onda ordning skall sopas bort. Under Guds himmelska regerings ledning skall därefter hela jordklotet göras till ett paradis. Ingen skada skall då komma över någon rättfärdig invånare på jorden. Skulle du vilja leva då?
Om du önskar det, då bör du komma ihåg att vi har kommit nästan sextio år in i det ”släkte” som inte skall ”förgås, förrän allt detta sker”. Detta släktes tid måste snart vara ute! Be därför Jehovas vittnen att i detalj förklara Jesu profetia om vår tid. Det är viktigt att du får exakt kunskap om Guds krav, om du skall få överleva det hastigt annalkande slutet på denna onda ordning och leva in på denna förutsagda paradisiska jord. — Matt. 24:21; Upp. 21:1—4.
[Tabell på sidan 286]
(För formaterad text, se publikationen)
ANTAL DÖDA I JORDBÄVNINGAR PER ÅR
Före 1914 3.000
Sedan 1914 15.000
(Beräkning grundad på de senaste tusen åren)