Hur vi vet att den nalkas

 1. Vad profeterade Jesus om, omedelbart efter det att han hade talat om att Jerusalem skulle bli förtrampat av nationerna till dess slutet skulle komma på deras fastställda tider, något som hade att göra med hans ord: ”skräcksyner skola visa sig och stora tecken på himmelen”?

TÄNK på att enligt Lukas’ skildring av Jesu profetia förutsade Jesus att ”skräcksyner” skulle ”visa sig och stora tecken på himmelen”. (Luk. 21:11) Sedan Lukas nämnt om Jerusalems förstöring och om att staden skulle förtrampas av hednanationerna till dess deras ”fastställda tider” var fullbordade, skriver han vidare: ”Det skall också bli tecken i sol och måne och stjärnor och på jorden vånda över nationerna, som inte ser sig någon utväg på grund av havets dån och dess upprördhet, medan människor blir vanmäktiga av fruktan och väntan på det som skall komma över den bebodda jorden; ty himlarnas makter skall skakas. Och då skall de se Människosonen komma i en sky med makt och stor härlighet.” — Luk. 21:25—27, NW.

2, 3. I hur hög grad har ”himlarnas makter” skakats genom flygets utveckling?

² Har inte allt detta, som blivit förutsagt, redan inträffat i stor omfattning, även om det inte skett i fullaste omfattning? Har inte ”himlarnas makter” skakats, vilket påverkat sol, måne och stjärnor?

³ Fram till 1900-talet har himlarymden varit fåglarnas och andra flygande skapelsers område, frånsett en del pappersdrakar, ballonger och luftskepp som människor låtit gå till väders. För mer än 13.000 år sedan, på femte skapelsedagen, skapade Gud havsdjuren och fåglarna till att flyga ”över jorden under himmelens fäste”. (1 Mos. 1:20—23) Men när man den 17 december 1903 lyckades göra turer med ett flygplan, började människan faktiskt invadera de levande flygande skapelsernas område och ta sig upp över deras område ut i den yttre rymden. Från den tiden blev flygplanet förbättrat och blev taget i bruk under första världskriget för skjutning och bombning från luften. Regn, snö och hagel var hädanefter inte det enda som skulle komma att strömma ned från himlarymden. Genom flygets utveckling för krigsändamål såväl som för transporter av olika slag i fredstid måste med nödvändighet människans naturliga omgivning skakas, rubbas ur sin jämvikt, bli oroad, osäker.

 4. Hur har raketvapnen inneburit en invadering av himlarymden?

⁴ Under första världskriget användes tyska mörsare, som kallades ”tjocka Berta”, för att på ett avstånd av 50 km kasta i väg projektiler som nådde Paris. Senare började i synnerhet tyskarna använda raketvapen. De använde raketer för att frakta sprängämnen från den europeiska kontinenten över Engelska kanalen och ned över London och andra engelska städer, förutom att de utförde bombraider med flygplan. Mot slutet av andra världskriget kom för första gången atombomber med sin förödande explosionskraft till användning i krig och bragtes att detonera över Japan. Ganska snart därefter började man tillverka den ännu fruktansvärdare vätebomben. Ett antal ledande nationer lärde sig att tillverka den, och det finns nu fem kärnvapennationer. De första atombomberna släpptes ned från snabba flygplan, men nu går man in för robotburna kärnvapen. Människovärlden hyser nu mycket stor fruktan för de interkontinentala robotvapnen (ICBM), som rusar fram genom himlens yttre rymd, tvärs över de tidigare skyddande oceanerna, för att nå fiendemål. Människan söker överträffa himlarymdens ljungeldar.

”Vånda över nationerna”

 5. När det gäller ”tecken i sol och måne och stjärnor”, vilken förmörkelse av sol, måne och stjärnor och vilka meteorskurar har inträffat under de senaste århundradena?

⁵ Hur förhåller det sig då med förutsägelsen om ”tecken i sol och måne och stjärnor och på jorden vånda över nationerna, som inte ser sig någon utväg på grund av havets dån och dess upprördhet, medan människor blir vanmäktiga av fruktan och väntan på det som skall komma över den bebodda jorden”? (Luk. 21:25, 26, NW) Skulle det kunna ha avseende på något annat än det som inträffade den 19 maj 1780, då solen förmörkades? Ett nattliknande mörker kom då över ett 851.780 kvadratkilometer stort område i Nya England i Förenta staterna, och natten därpå förmörkades fullmånen såväl som stjärnorna. Vidare inträffade det tidigt på morgonen under natten mellan den 12 och 13 november 1833 att en väldig meteorskur med millioner och åter millioner stjärnlika meteorer föll ned över Nordamerika inom ett område av ungefär 28.479.000 kvadratkilometer, ett så imponerande himlafenomen att vetenskapsmän visade intresse för det. Men för helt kort tid sedan, tidigt på dagen den 17 november 1966, regnade en hemsk meteorskur ned på den övre atmosfären över sydvästra Förenta staterna, från Texas till Arizona.

 6. a) Om sådana himlafenomen uppträdde nu på 1900-talet, skulle de förskräcka människor och få dem att tro att världens ände var nära? b) Hur har man fått kännedom om andra fenomen än de här nämnda?

⁶ Nu på 1900-talet med alla dess vetenskapliga framsteg kan inga sådana egendomliga himlafenomen göra det stora flertalet människor förskräckta och få dem att tro att ”världens ände” är nära. Även om det är sant, har man likväl inom astronomin, teleskopin och radioforskningen, gjort sådana framsteg att man upptäckt fler fenomen beträffande solen, månen och stjärnorna och hur dessa påverkar jorden och dess invånare.

 7. Vilka upplysningar från vetenskapligt håll ger oss nya aspekter på sol, måne och stjärnor?

⁷ Vi har nu fått kännedom om att det vid de väldiga soleruptioner, som framkallas av kärnenergi och åstadkommer så kallade solfläckar, utslungas mängder av energirika, elektriskt laddade partiklar, som inte bara orsakar störningar i kortvågsförbindelserna och magnetfältet utan också påverkar människor på ett onormalt sätt. En ny solfläcksperiod beräknas nå höjdpunkten år 1970. Jorden bombarderas ständigt av kosmiska strålar. Stora bälten av joniserade partiklar kretsar omkring jorden och utgör en fara för astronauter som färdas omkring i yttre rymden. Väldiga kvasarer, som ger upphov till radiovågor, har blivit upptäckta; och radioteleskopen uppfattar signaler från osynliga himlakroppar. Från uppskjutna raketer har man frigjort kamerautrustade kapslar eller sonder, som mjuklandat på månen, och närbilder av månytan har på så sätt kunnat sändas tillbaka till jorden. De vetenskapliga projekten som går ut på att landsätta människor på månen har väckt fruktan för att månen skall göras till en militärbas, från vilken jorden skulle kunna behärskas.

 8. Varför har ”våndan över nationerna” blivit värre sedan 1914, och vilket nytt område har blivit en särskilt hotande fara?

⁸ Att vi människor är medvetna om dessa ”tecken” i sol, måne och stjärnor, som vi har kommit till insikt om genom de nutida vetenskapliga rönen, ökar bara ”våndan över nationerna”. Nationernas svårigheter har ökat mer och mer sedan 1914, inom nationerna såväl som mellan nationerna. Våndan har blivit värre, eftersom de ”inte ser sig någon utväg” genom mänskliga botemedel och lösningar. Den har sin grund i ”havets dån och dess upprördhet, medan människor blir vanmäktiga av fruktan och väntan på det som skall komma över den bebodda jorden”. Visst har det inträffat jordbävningar på havsbottnen, vilka åstadkommit väldiga havsvågor, s. k. tsunamis, som fortplantat sig tvärs över oceaner och svept in över städer, varvid stor förödelse anställts på liv och egendom. Men haven och oceanerna håller på att bli ännu farligare av en annan orsak. Under första världskriget började man använda ubåtar, och torpedubåten visade sig vara ett synnerligen effektivt redskap bland de många nya förödelsebringande vapen som man då använde. Tyskarna litade i stor utsträckning till ubåtar under andra världskriget.

 9. Hur har havet ytterligare kommit i skakning genom mäktiga nationer?

⁹ Mäktiga nationer yrkar nu på att man bör utnyttja havet effektivare under krig. Kommunistjätten Sovjetunionen ökar påfallande sin handelsflotta såväl som sin ubåtsflotta. Förenta staterna påminns om kommunisthotet att ”begrava” det demokratiska Amerika, och man har i USA öppet gett uttryck åt farhågan att kommunisterna kommer att ”begrava oss” i havet genom överlägsenheten hos sina ubåtar och ytfartyg. Atommotorer har med framgång installerats i ubåtar, vilket gjort det möjligt för dem att färdas runt jorden utan att gå upp till ytan. Ubåtar utrustas med raketuppskjutningsanordningar, med vilka man i undervattensläge kan sända i väg robotar med atomiska stridsspetsar, varigenom ödeläggelse och förödelse, ämnad för avlägsna mål på torra land, med kraftigt dån kan stiga upp ur havet. Också krigsfartyg som färdas ytledes bestyckas med robotvapen. Ja, havet upprörs av alla dessa rovlystna kringstrykare på och i de djupa vattnen. I sin fruktan för att havet skall bli ännu mer upprört uppmanade Amerikas förre president, L. B. Johnson, i juli 1968 avrustningskonferensen, vid vilken sjutton nationer var representerade och som då på nytt började förhandla i Geneve i Schweiz, att sätta i gång efterforskningar om möjligheten att förhindra att havsbottnen blir ett gömställe för robotvapen, att oceanernas djup utnyttjas som ”baser för massförintelsevapen”. — New York Times för 26 juli 1968.

10, 11. Varför blir människor vanmäktiga, såsom Jesus förutsade?

¹⁰ Samtidigt blir de som sysslar med politiska, finansiella, ekonomiska, sociala och religiösa frågor alltmer förvirrade, och i sin ovisshet blir de vanmäktiga, inte bara av fruktan utan också av väntan på det som de kan räkna ut måste komma över jorden. Världssvält har förutsagts för år 1975. Man har vädjat till Förenta nationerna om att det skall försöka förhindra att andra nationer, förutom de ”fem stora” kärnvapenstaterna i vår tid, blir ägare till atom- och kärnvapen. Klyftan mellan Amerika och Ryssland, när det gäller robotvapnen, blir allt mindre; Ryssland börjar kunna mäta sig med Förenta staterna. Många yrkar kraftigt på att yttre rymden inte skall få användas för krigföring.a

¹¹ Man måste också noggrant studera hur människans omgivning i det långa loppet påverkas av ogräsmedel och kemikalier som används för att åstadkomma lövfällning och avslöja var fienden håller sig gömd. Den moderna industrin och även jetplanen bidrar i hög grad till att rubba jämvikten i människans naturliga omgivning, och detta gav anledning till att man i en tidskrift införde en artikel med rubriken: ”Kan världen frälsas?” (New York Times Magazine för 31 mars 1968) Kommer jorden snart att bli obeboelig för mänskligheten i dess befolkningsexplosion? Det är sannerligen verkliga, berättigade farhågor!

12. Vid vilken tid skall den stora höjdpunkten på allt detta komma? Hur kommer den?

¹² Likväl är det vid en av Gud, inte människor, fastställd tid som den stora höjdpunkten kommer, vilket framgår av de ord som Jesus härnäst yttrar i sin profetia: ”Och då skall de se Människosonen komma i en sky med makt och stor härlighet.” (Luk. 21:27, NW) Orden här har avseende på att han kommer för att ödelägga det stora Babylon, den falska babyloniska religionens världsvälde, och därpå utkämpa ”kriget på Guds, den Allsmäktiges, stora dag”, Harmageddon. (Upp. 16:13—16, NW) Eftersom han är osynlig, befinner sig i anden, kommer han att vara liksom dold ”i en sky”, men nationerna kommer att förstå att det måste vara den bebådade ”Människosonen”, som har framträtt, eftersom den makt som utövats är långt större än människans. Kristenheten kommer inte då att ha del i hans ”stora härlighet”, utan den kommer att bli tillintetgjord trots alla sina skrymtaktiga böner till Gud. Det stora Babylons tidigare politiska älskare kommer inte heller att få någon härlighet eller ära, ty efter det stora Babylons tillintetgörelse kommer dessa politiska styrande element att bli utrotade, i det att de får lida ett nesligt nederlag därför att de har kämpat mot jordens rättmätige konung, den förhärligade Herren Jesus Kristus. De kommer att se, förstå, att deras tillintetgörelse vållas av en högre makt än människors.

Uppmuntran och varning

13. Vad sade Jesus om vår inställning vid den tid då nationerna känner sig nedtyngda av vånda och fruktan?

¹³ Men hur berörs vi då av detta? Vad innebär allt detta för oss? Bör vi ha del i den nuvarande ”våndan över nationerna” och deras känsla av att inte se sig någon utväg; bör vi dela deras vanmakt, deras fruktan och oroliga väntan? Det behöver vi inte göra. Sedan Jesus Kristus i detalj hade talat om alla de här redan nämnda tingen, sade han såsom svar till sina lärjungar: ”Men när dessa ting börjar inträffa, så räta upp er och lyft upp edra huvuden, ty er befrielse nalkas.” (Luk. 21:28, NW) Om vi är trogna, överlämnade, döpta efterföljare till den store profeten Jesus Kristus, behöver vi inte känna oss nedtyngda tillsammans med nationerna i deras vånda och fruktan.

14, 15. Från vad är det som den annalkande befrielsen skall rädda eller befria oss?

¹⁴ För oss alla som blir sanna kristna av det slaget bör orden ”er befrielse” ha en stimulerande, uppmuntrande klang, liksom de hade det för de lärjungar som Jesus Kristus talade till. Varför skulle orden inte vara uppmuntrande, upplivande, då de handlar om att man kan bli räddad undan dem som förföljer och hatar en? Innan Jesus talade om den befrielse som nalkas, sade han nämligen: ”Men före allt detta skall man gripa er, man skall förfölja er, överlämna er åt synagogor och kasta er i fängelse, och man skall ställa er inför konungar och landshövdingar, för mitt namns skull. Detta skall ge er tillfälle att bära fram vittnesbörd. ... Ni skall bli förrådda till och med av föräldrar, bröder, släktingar och vänner. Somliga av er skall man slå ihjäl, och ni skall bli hatade av alla, för mitt namns skull.” — Luk. 21:12—17, Hd.

¹⁵ Det är människor vilka inte bara förföljer och hatar oss, utan hatar Jesus Kristus, som vi skall bli befriade ifrån, eftersom det är för hans namns skull som de förföljer och hatar oss. Människor som hatar honom är en del av denna ”tingens ordning”, och följaktligen är det också från hela denna tingens ordning som vi förföljda och hatade blir befriade.

16, 17. Genom vem eller vad skall denna befrielse komma?

¹⁶ Vad skall det då innebära att denna tingens ordning försvinner? Från vem eller genom vad skall räddning och befrielse från den komma? Uppenbarligen från den som nationerna ser ”komma i en sky med makt och stor härlighet”. (Luk. 21:27, NW) De ord som Jesus uttalade, sedan han nämnt ”er befrielse”, bekräftar att det är så. I Lukas 21:29—33 (Hd) läser vi:

¹⁷ ”Han framställde en liknelse för dem: ’Se på fikonträdet och på alla andra träd. När ni får se, att de knoppas, då vet ni av er själva, att sommaren redan är nära. Likaså, när ni ser detta ske, då kan ni veta, att Guds rike är nära. Sannerligen, jag säger er: Detta släkte [släktled, NW] skall icke gå bort, förrän allt detta sker. Himmel och jord skall förgås, men mina ord skall aldrig förgås.’” — Jämför Matteus 24:32—35; Markus 13:28—31.

18. Sedan vilket år har vi sett ”detta” inträffa, och vems ord har på så sätt bekräftats?

¹⁸ ”Detta”, som Jesus i sin profetia förutsade skulle ske, har vi som tillhör ”detta släkte”, ”detta släktled”, sett inträffa sedan 1914, det år då ”nationernas fastställda tider” utlöpte. Himmel och jord skulle snarare bokstavligen förgås än Jesu ord ouppfyllda skulle förgås. Därför är Jesu ord väl förtjänta av att vi tar emot dem och tror dem.

19. Vad vet vi, då vi ser att dessa ting, som blivit förutsagda, börjar inträffa?

¹⁹ Vad förstår vi då, när vi ser allt detta ske? Vi vet att det gudomliga redskap som skall verkställa vår befrielse, ”Guds rike”, nalkas. Vad bör vi då göra för att bevisa att vi tror på detta? Jesus sade: ”Men när dessa ting börjar inträffa, så räta upp er och lyft upp edra huvuden, ty er befrielse nalkas.” (Luk. 21:28, NW) Vi som tillhör ”detta släkte”, ”detta släktled”, har sett dessa förutsagda ting ”börja inträffa” år 1914, och under de sistförflutna femtiofyra åren har vi sett dem hålla på att inträffa. Vår övertygelse har alltså blivit grundligt befäst. Av en lång rad förutsagda händelser vet vi att Guds rike nalkas för att tillintetgöra denna tingens ordning och dess understödjare i Harmageddon och åstadkomma vår härliga befrielse.

20. Varför bör vi inte känna oss nedtyngda på grund av den förföljelse och det hat som riktas mot oss?

²⁰ Nu är det följaktligen inte rätta tiden för oss, upplysta iakttagare av dessa uppfyllelser av Kristi profetia, att känna oss nedtyngda, att modfällt hänga med huvudet, på grund av den förföljelse och det hat som riktas mot oss för Jesu namns skull. Det är långt bättre för oss att lida på detta sätt för hans namns skull än att lida av våndan ”över nationerna, som inte ser sig någon utväg på grund av havets dån och dess upprördhet, medan människor blir vanmäktiga av fruktan och väntan på det som skall komma över den bebodda jorden”. Denna världens människor och nationer får lida detta därför att de motstår Guds rike, men de tillfogar oss lidande därför att vi förkunnar ”dessa goda nyheter om riket” på hela den bebodda jorden till ett vittnesbörd för alla nationer innan änden kommer. (Matt. 24:14, NW) Evig förintelse väntar dem. Evig befrielse väntar oss. Varför skulle vi då inte räta upp oss och lyfta upp våra huvuden, ja, också höja våra röster, i det att vi fortsätter att förkunna om Guds rike? — Mark. 13:10.

21. Vilka andra ting, som Jesus nämnde i sin varning, bör inte få oss att hänga med huvudet?

²¹ Allra helst nu får vi inte känna oss nedtyngda och hänga med huvudet och nicka sömnaktigt, därför att vi sysslar alltför mycket med denna världens nationers bemödanden att glömma och ignorera det som har hänt sedan 1914. Eftersom det nu är så sent och är så långt lidet för denna världen i dess lopp, är vi inne i en tid framför alla andra tider då vi måste vara vaksamma inför det som sker, under det att världen snabbt är på väg mot den oundvikliga höjdpunkten, och så handla som vaksamma, insiktsfulla kristna. Vi vågar inte ignorera det som Jesus sade till en varning i sin profetia: ”Men tag er till vara för att låta edra hjärtan tyngas ner av omåttlighet, dryckenskap och världsliga omsorger, så att den dagen kommer över er oförtänkt, som en snara. Ty den skall komma över alla dem som bor på jordens hela yta. Men vaka alltid, och bed om kraft till att undfly allt detta som skall ske och till att bestå inför Människosonen.” — Luk. 21:34—36, Hd.

22. a) Vad skall det innebära för dem som får uppleva att denna dag kommer över dem som en snara? b) Vilken hjärteinställning måste vi ta oss till vara för?

²² En snara gillras för att smälla igen om sitt offer på bråkdelen av en sekund, innan det kan fly. Om den här dagen plötsligt kommer över oss i ett ögonblick, likt en snara, betyder det alltså att vi blir fast och inte har minsta möjlighet att göra oss fria, och det betyder döden för oss. Denna dag, som är lik en snara, kommer nu med hast emot ”alla dem som bor på jordens hela yta”, lika visst som dagen följer på natten. Vi måste alla uppleva denna dag, eftersom den skall inbryta plötsligt jorden utöver, och ingen som bor på jorden kan undgå den. Alla måste vi möta den. Men hur? Likt människorna på Noas tid, före floden, som åt och drack till övermått och var helt upptagna av ”världsliga omsorger”, jakten efter nöjen inbegripen? Så handlar den ”onde slavens” klass. (Matt. 24:38, 39, 48—51) Det är inte sådana ting som vi skall fästa vårt hjärta vid, i det att vi låter hjärtat tyngas ned av sådana ting och bli fett, trögt, så att det inte ger något gensvar när vi hör Kristi kallelse till tjänst för Riket. I denna tid, då människors eviga öde avgörs, måste vi ge noga akt på oss själva, så att vi tar oss till vara för en sådan hjärteinställning.

23. Vilken sinnesinställning måste vi bevara, om vi skall lyckas ”undfly allt detta som skall ske”, och vad kan hjälpa oss att göra det?

²³ Vi lever i en tid då vi helt och fullt måste ta vår kraft och våra förmågor i bruk, måste vara verksamma i Guds tjänst, en tid då vi måste bedja, eftersom vi inte kan göra detta i egen kraft. Utan Guds hjälp får vi ingen framgång. Endast på det sättet kan vi undgå att dela den vånda, fruktan och skräckslagna väntan som kännetecknar denna världens nationer såväl som att tillsammans med dem fångas i förintelsens snara i Harmageddon.

24. Vårt uppsåt, understött av ihärdig bön, är att göra vad för något, och vad kan vi vinna genom att fullfölja vårt uppsåt?

²⁴ Det som vi av hela vårt hjärta strävar efter att kunna göra är att bestå inför Människosonen, som kommer ”med makt och stor härlighet” för att verkställa Guds dom på den nuvarande tingens ordning och dess understödjare. Hela kristenheten, det motbildliga Jerusalem och Judeen, må falla, av Gud dömd till förintelse inför denne Människoson, som den skrymtaktigt har påstått sig tjäna. Vårt uppsåt, understött av ihärdig bön, är att bestå såsom godkända inför Människosonen såsom hans sanna efterföljare, som har hållit sig upprätta, med upplyfta huvuden, ständigt vaksamma och aldrig har sett sig tillbaka på kristenheten och det stora Babylon, som vi har flytt ut ur. Upprätta i den fulla värdighet som vår tjänst ger oss som fria, överlämnade tjänare åt Gud, den Högste, skall vi fortsätta att hålla huvudet upplyft, under det att vi lydigt förkunnar om vår himmelske Faders, Jehova Guds, rike och tjänar dess intressen. (Rom. 14:4) Ett sådant aktivt, troget handlingssätt kommer snart att medföra en underbar belöning åt oss, i det att vi blir befriade från denna onda tingens ordning och förda in i Guds välsignade nya ordning, där vi för evigt skall få tillbedja och tjäna honom i hans oförstörbara tempel.

[Fotnot]