David genom det förbundslöfte som Gud gav honom. (2 Sam. 7:4—17) Under Davids sons, Salomos, fredliga regering kom det i en stor del av Israels land att råda ett nära nog paradisliknande tillstånd. — 1 Kon. 4:20—25.

Anföraren på vägen till det fredliga paradiset

1. Vilka kan i vår tid inte kvalificera sig som avkomlingar av Juda och David för att bli denna utlovade Säd, men vem är kvalificerad?

I VÅRA dagar existerar inte längre det jordiska rike som konung David härskade över i Jerusalem, nej, inte ens sedan republiken Israel kom till år 1948 eller sedan judarna erövrade hela Jerusalem år 1967. Ingen jude på jorden i dag kan bevisa att han är konung Davids furstlige ättling. Men i himmelen finns det en i dag som kan bevisa att han föddes på jorden i Juda stam och i Davids kungliga familj. Vem är det? Om vi går till bibelns sista bok, Uppenbarelseboken (5:5—12), träffar vi på någon som kallas ”lejonet av Juda stam”, och om honom heter det: ”Lammet, som blev slaktat, är värdigt att mottaga makten, så ock rikedom och vishet och starkhet och ära och pris och lov.” Han talar också själv och säger sig vara ”telningen från Davids rot ... kommen av hans släkt” och påstår sig ha ”Davids nyckel”, med vilken man kan upplåta och tillsluta. (Upp. 22:16; 3:7) Vem är denne? Han kallar sig Jesus.

2. Varför vägrade Jesus att bli konung på jorden?

² Ja visst, detta är Jesus Kristus, som föddes i Davids stad, Betlehem, för inte fullt två tusen år sedan men som av sin himmelske Fader, Jehova Gud, har blivit förhärligad i himmelen. Han måste emellertid offra sitt mänskliga liv för att vinna denna plats i himmelen på Guds högra sida. Därför kallas han ”Lammet, som blev slaktat”. Fastän han var konung Davids rättmätige arvinge, vägrade han att bli konung på jorden. Han predikade om ”himmelriket”, ”Guds rike”. Men när Jesus hängdes upp på en avrättningspåle för att dö utanför det forntida Jerusalems murar, lät landets romerske landshövding sätta upp en överskrift över Jesu huvud, där det stod: ”Jesus från Nasaret, judarnas konung.” (Joh. 19:16—22) Inte underligt då att ogärningsmannen som hängde på en påle bredvid Jesus visade tro på de dödas uppståndelse och sade till Jesus: ”Jesus, tänk på mig, när du kommer i ditt rike.”

3. Vilket framtida hopp om en paradisisk jord gav Jesus, då han talade till ogärningsmannen som hängde bredvid honom, och hur kan vi vara säkra på att det är ett jordiskt och inte ett himmelskt paradis?

³ Jesu svar vittnade också om hans tro på en de dödas uppståndelse både för sig själv och för denne vänligt sinnade man. Jesus sade till honom: ”Jag säger dig i sanning i dag: Du skall vara med mig i paradiset.” (Luk. 23:39—43; v. 43 enl. NW) Det fanns bara ett paradis som denne döende judiske ogärningsman kände till, och det var inte något paradis i himmelen utan paradiset i Eden, där Adam och Eva hade blivit skapade i mänsklig fullkomlighet. Det var detta paradis som Jesus syftade på. Hans ord till ogärningsmannen innebar att när han kom i sitt rike genom uppståndelsen från de döda, skulle han återställa paradiset hit till jorden, och då skulle han komma ihåg den här döde ogärningsmannen och se till att han skulle få glädjas åt detta jordiska paradis genom att uppväcka honom från de döda. Jesu ord innebar också att Jehova Guds ursprungliga uppsåt att låta hela vår jord bli omvandlad till ett paradis skulle förverkligas under Jesu Kristi rikes styrelse. På den dag, då Jesus yttrade de här orden