Skall du få återse dina kära som nu är döda?
1. Vad kan några tänkas svara, om man frågar dem ifall de skulle önska att deras kära som nu är döda skulle komma tillbaka, och varför skulle deras uppfattning vara felaktig?
ALLA har vi av döden blivit berövade vänner och anförvanter som vi har älskat och som har älskat oss. Flertalet av oss hyser en innerlig önskan att få återse dem, men när vi tänker på möjligheten att de skall komma tillbaka, kanske vi skakar på huvudet och säger: ”Om jag bara tänker på mig själv, skulle jag bra gärna vilja att de kom tillbaka, men när jag tänker på allt lidande som de skulle behöva utstå och sedan dö på nytt, då är jag böjd för att säga: ’Låt dem få vila.’” Om vi tänker uteslutande som människor gör, skulle vi ha rätt i detta; men vi skulle i hög grad ha orätt, därför att vi skulle förbise vad han som har tänkt ut detta med uppståndelsen underrättar oss om beträffande avsikten med uppståndelsen, förhållandena och omständigheterna i samband med den.
2. Vilken verkan kan insikt om hur folk har levat och kunskap om världsreligionernas läror tyckas ha på våra möjligheter att få återse våra kära som nu är döda?
2 Några av dem som vi har älskat har sökt leva ett kristet liv; andra har inte gjort det. Några som inte har bekänt sig tillhöra någon religion alls har likväl varit ärliga och hyggliga människor och har visat sig äga en del förträffliga egenskaper. Alla har varit ofullkomliga och har i högre eller mindre grad visat sig äga dåliga egenskaper. En oroande tanke som kan uppstå i förbindelse med uppståndelsen är att de döda kanske tillhör olika kategorier eller befinner sig på olika platser, t. ex. i skärselden, helvetet, limbo, nirvana, i en skuggornas värld eller en värld av andar som är frigjorda från kroppen, vilket förkunnas av olika religioner på jorden. Om det skulle förhålla sig så, vore våra utsikter att få återse våra kära här på jorden minimala. Men sådana uppfattningar är fullständigt oskriftenliga. Vi kan få veta vad alla levande själars Skapare har för avsikt att göra för de döda genom att begrunda vad han säger om detta i bibeln, i Uppenbarelseboken 20.
3. Är det några som kommer att uppväckas men inte föras åter hit till jorden? Vilka? Varför?
3 Det är riktigt att Uppenbarelseboken redogör för att det kommer att finnas några som skall få en himmelsk uppståndelse, som kallas ”den första uppståndelsen”, och att dessa kommer att vara Guds och Kristi präster. Men de som har del i den uppståndelsen är ytterligt få till antalet i jämförelse med de milliarder som har levat här på jorden. De uppgår bara till 144.000, sannerligen en ”liten hjord”. Eftersom dessa kommer att vara präster i himmelen, kommer de med nödvändighet att kunna se dem som får uppstå till liv på jorden, eftersom de skall tjäna dem och bistå dem. — Luk. 12:32; Upp. 20:4, 6; 14:1.
4. a) Hur kommer det sig att Johannes mitt i Uppenbarelseboken 20 går tillbaka i tiden? b) Vad är det som Johannes nu beskriver, och vad har han redan låtit oss få veta beträffande förhållandena vid början av Kristi tusenårsregering?
4 De som studerar bibeln känner till att den från början, när den skrevs, inte blev uppdelad i kapitel och verser. Det var något som människor uppfann längre fram för att underlätta studiet av bibeln. Därför är det inte alltid så att de olika kapitlen i bibeln reder ut var sitt ämne eller del av ett ämne. I Uppenbarelseboken fullbordar aposteln Johannes skildringen av det som skall äga rum nu i ändens tid såväl som nederlaget för alla Guds fiender; också för Satan, som kastas i avgrundens dödsliknande overksamhet och kommer tillbaka därifrån för en kort tid när de tusen åren är till ända, varpå han blir tillintetgjord för evigt. Sedan Johannes alltså redogjort för vad som blir Guds fienders öde, går han tillbaka till början av Kristi tusenårsregering och beskriver vad som skall äga rum under denna tid. Han har redan låtit oss få veta att en ”stor skara”, ett okänt antal människor ur alla nationer, kommer att överleva denna tingens ordnings förintelse genom att de fattar en rätt ståndpunkt nu. (Upp. 7:9, 14—17) När ondskan då är borta och Kristi rättfärdiga herravälde utövas över jorden, kommer dessa att vara redo att ta emot dem som blir uppväckta.
Domen inför den stora vita tronen
5. Vad är den stora vita tronen, och vilka förhållanden kommer att råda när Gud sitter till doms över mänskligheten?
5 Alla som har läst bibeln inser att det kommer en domens dag för de döda. Här, i Uppenbarelseboken 20:11—15, får vi tydligt klart för oss vad denna domens dag är. I vers 11 läser vi Johannes’ ord: ”Och jag såg en stor vit tron och honom som satt därpå; och för hans ansikte flydde jord och himmel, och ingen plats blev funnen för dem.” Den stora vita tronen är Jehova Guds egen tron, hans som är ”allas domare”. (Hebr. 12:23, Hd) Den är ren, rättvis, befäst i rättfärdighet. (Ps. 89:15) När Gud sitter för att döma dem som då lever och de döda, kommer den gamla symboliska jorden med ”vilddjuret” och den ”falske profeten”, som hade makten över den under Satans herravälde, att befinna sig i sjön ”av eld och svavel”, från vilken ingen återvänder. Djävulen och hans osynliga demoner kommer också att ha försatts ur spel, nämligen genom att de kastats i avgrunden. När de tusen åren har gått till ända, skall han och hans demoner kastas i samma ”sjö av eld och svavel” och blir på så sätt förenade med ”vilddjuret” och den ”falske profeten”.
6. Åt vem anförtros dömandet?
6 Det är Jesus Kristus som har förordnats att utföra dömandet i enlighet med sin Faders, Jehova Guds, domar. (Apg. 17:31; 10:42; Rom. 14:9—12) Det finns andra som har del i dömandet. Det är Kristi medkonungar som också är präster och som har del i den första uppståndelsen, eftersom makt att hålla dom såsom Jesu Kristi medförbundna har getts åt dessa 144.000. (Upp. 20:4, 6) De som skall dömas är de människor som Johannes talar om i förbigående i vers 5: ”De övriga döda blevo icke levande, förrän de tusen åren hade gått till ända.” Om dessa döda ges några mycket trösterika upplysningar: ”Och jag såg de döda, både stora och små, stå inför tronen, och böcker blevo upplåtna. Och jämväl en annan bok blev upplåten; det var livets bok. Och de döda blevo dömda efter sina gärningar, på grund av det som var upptecknat i böckerna. Och havet gav igen de döda, som voro däri, och döden och dödsriket [hades] gåvo igen de döda, som voro i dem; och dessa blevo dömda, var och en [individuellt, NW] efter sina gärningar. Och döden och dödsriket blevo kastade i den brinnande sjön; detta, den brinnande sjön, är den andra döden. Och om någon icke fanns skriven i livets bok, så blev han kastad i den brinnande sjön.” — Upp. 20:11—15.
Ingen partiskhet
7. a) Vilka är de ”stora och små”? b) Vilka står inför tronen?
7 Vad är det som är så trösterikt beträffande detta? Jo, först läser du här att Johannes såg ”både stora och små” — alla står de inför tronen, på en och samma plats, på jorden. Somliga har gjort sig ett stort namn under sin levnad på jorden, andra har varit oansenliga människor, men det förekommer ingen partiskhet vid domen. En annan sak som du kan lägga märke till är att de står där för att dömas och att det gäller alla som befinner sig i dödsriket eller hades (på hebreiska scheol), som är den döda mänsklighetens gemensamma grav i jorden, såväl som alla som har omkommit på havet och inte har blivit begravna i jorden och vars kroppar kanske har blivit uppätna av fiskar i havet. Alla dessa döda blir ihågkomna, såsom låge de i minnesgravar, ur vilka de skall komma fram, då Kristus kallar på dem. — Joh. 5:22—29.
8. a) Varför skall medlemmarna av den ”stora skaran” som överlever Harmageddon också dömas vid denna tid? b) Kommer de som uppväcks att ha samma kroppar som de hade då de dog, eftersom de kommer att ha köttsliga kroppar? Förklara.
8 Den ”stora skaran”, det ännu okända antalet människor som har fått överleva förintelsen av denna gamla tingens ordning, kommer att vara till hands för att ta emot dem som uppstår, men alla, medlemmarna av denna ”stora skara” inbegripna, måste ”stå” inför domartronen. Varför det? Därför att ingen av dem ännu är fullkomlig. Den ”stora skarans” medlemmar har följt Jehovas principer för att göra om sina sinnen och personligheter. Vad de uppväckta beträffar, kommer de inte att få erfara någon uppståndelse för den forna mänskliga kroppen, ty Gud skall ge dem som blir uppväckta på jorden en kropp av kött som passar hans uppsåt. Det är personligheten, själen, du själv, som uppväcks. Nu vet vi ju att de personligheter vi har är ofullkomliga, eftersom vi har ärvt döden av vår förste mänsklige fader, syndaren Adam, och därför har vi alla blivit födda med synd. (Rom. 5:12) Också medlemmarna av den ”stora skaran” skulle, om de lämnades åt sig själva och inte blev befriade från denna fördömelse till döden, allesammans så småningom dö och bli begravna.
9. Vad kommer de som står inför tronen att behöva bli befriade ifrån, och hur blir de befriade?
9 Från denna sida sett befinner sig de som står inför tronen fortfarande i ett dödstillstånd, dvs. de är underkastade den död de ärvt av syndaren Adam, och de kommer att behöva föras ut ur detta tillstånd. Hur skall de komma bort från detta dödsbringande tillstånd? Genom den store konungens, Jesu Kristi, prästerliga verksamhet. Kristus är en präst, lik Melkisedek i det forntida Salem. (Ps. 110:1—4; Hebr. 5:5, 6, 10; 6:20—7:17) Han är Jehovas överstepräst, och de 144.000 är underpräster, och därför heter det att ”de skola vara Guds och Kristi präster och skola få regera med honom de tusen åren”. — Upp. 20:6.
10. Hur framställdes på försoningsdagen en bild av detta drag i Kristi prästerliga verksamhet?
10 Det tillvägagångssätt som Jehovas överstepräst nu följer svarar mot vad Israels överstepräst, Aron, gjorde på försoningsdagen varje år. Vi påminner oss att han gick in i det allraheligaste i det heliga tabernaklet för att inför Gud frambära inte bara tjurens blod för den prästerliga stammen, utan därpå syndoffersbockens blod, som utgöts för alla de andra tolv stammarna i Israel. — 3 Mos. 16:15; Hebr. 13:11, 12.
Varpå grundar sig domen?
11. Är de böcker, som då blir upplåtna, skildringar av de människors förgångna liv som skall bli dömda, eller vad är de?
11 Vad är det för böcker som skall upplåtas under dessa tusen år? De utgör inte någon skildring av de människors föregående jordiska liv som nu blir dömda. Det skulle inte vara någon mening att ta fram dessa skildringar. De skulle bara fördöma dem, eftersom ingen är rättfärdig i sig själv. Det är denna ofullkomlighet som de söker komma ifrån. ”Böckerna” är Jehovas lagböcker, skrifter som underrättar oss om hans vilja för alla människor på jorden under Kristi tusenårsregering. Under hela den tid då denna anordning med Guds rike fungerar kommer många nya tillägg att göras och många ting att utföras som kräver att man följer dessa böcker med föreskrifter som kommer från Jehova genom hans rikes styrelse under Kristus. Hur domen utfaller beror på den enskildes villighet att lyda vad som är skrivet i dessa böcker. Det är dessa gärningar som blir avgörande.
12. Vad kommer Kristi styrelse att förhjälpa de då levande till, och hur kommer uppståndelsen förmodligen att ske?
12 Med styrelsen i händerna på Jesus Kristus, som biträds av sina 144.000 underordnade konungar och präster, skall människorna framgångsrikt kunna göra om sina personligheter och utöva fullständig rättfärdighet. (Jes. 26:9) Även om de som blir uppväckta förmodligen inte allesammans blir förda tillbaka samtidigt, skall de likväl få komma tillbaka från de döda under det att undervisnings- och domsprogrammet fortgår och allteftersom de som lever kan rusta sig för att ta hand om det växande antalet människor som återvänder från gravarna.
Undervisning för alla som blir uppväckta lätt att ordna
13. Vilket problem inställer sig, när man börjar tala om en uppståndelse för de millioner som har dött?
13 Men hur skall alla de döda kunna komma tillbaka för att dömas utan att uppgiften blir för stor för dem på jorden som skall representera himmelriket och som skall öva uppsikt över dem, bistå och undervisa dem? Vad beträffar antalet människor som har levat på jorden, så har man uppskattat det till omkring tjugo milliarder (tjugo tusen millioner). Om denna siffra delas med ett tusen, får vi tjugo millioner på ett år, dvs. inemot 55.000 om dagen. Det är ett stort antal människor, som man måste anskaffa mat, husrum, kläder och arbete åt. Men låt oss betrakta problemet i ljuset av vad Jehova i det flydda har gjort då han handlat med sitt folk.
14. Hur har Jehovas vittnen utfört ett liknande verk i denna tid, och hur stor har tillväxten varit?
14 Bland Jehovas vittnen, vilkas arbete består i att predika och undervisa om de goda nyheterna om Riket, är det en stor uppgift att studera bibeln med en person, hjälpa honom att tillämpa bibelns principer i sitt liv för att bringa det till överensstämmelse med Guds vilja, öva honom i förkunnarverksamheten och bistå honom, så att han blir en mogen kristen som i sin tur kan hjälpa någon annan. I detta arbete har Jehovas vittnen fått erfara en årlig tillväxt i antal av från 2 till 20 procent eller mera. En 10-procentig ökning har ansetts normal, vilket innebär ett förhållande av en ny person på tio, som har kunnat hjälpa honom under ett helt år. Detta verk har haft god framgång och lett till en fast, solid organisation. En mycket liten procent har försvunnit eller avfallit. Antalet predikare fördubblades nära nog under tioårsperioden mellan 1955 och 1965.
15. Redogör för hur man lätt skulle kunna ta hand om hela antalet människor som beräknas vara döda, så att de kan bli fostrade i rättfärdighet på ett sätt som liknar det som Jehova har anvisat för sitt folk i denna tid.
15 Låt oss därför, inte i avsikt att uttala någon profetia, utan bara för att belysa den här saken, utgå ifrån att en million människor kommer att överleva Harmageddon. Även om vi har så få att utgå ifrån, och även om vi bara räknar med, låt oss säga, 3 procents ökning varje år (ett förhållande av en uppväckt människa på trettiotre som lever på jorden), skulle antalet levande människor fördubblas omkring vart tjugofjärde år. Om tjugo milliarder skall bli uppväckta, kommer det att kunna ske på mindre än fyra hundra år. På så sätt skulle det ges fullt tillräcklig tid, och det skulle finnas rikligt med hjälp, så att alla kunde bli övade och få disciplinerande fostran, och så skulle de lydiga föras fram till ett stadium där de, i sin tur, kan öva andra utan att störa utvecklingen i denna nya tingens ordning. När jordens avkastning och tillgångar utnyttjas helt och fullt och blir rätt fördelade och använda till mänsklighetens gagn, behöver det inte bli något livsmedelsproblem, vilket våra dagars nationalekonomer förespår.
Döden och dödsriket (hades) utplånas
16. Förklara hur och när döden och dödsriket skall göras om intet.
16 Den tid kommer naturligtvis, då uppståndelsen upphör. Dödsriket (hades) och havet kommer att ha gett igen de sista av de döda människor som befunnit sig i dem. Också den adamitiska döden, den död som kommit över alla människor på grund av Adams ursprungliga synd, skall upphöra; det kommer att bli den ”siste fienden” (NW) som görs om intet. Detta kommer att ha inträffat vid den tid då det inte längre kommer att finnas någon som har några som helst spår av den adamitiska syndens medfödda verkningar. Dessa har först utövat tro på Jesu Kristi offer, och dess renande förtjänst har utnyttjats för deras räkning, vilket medfört att de synder som de bekänt har blivit dem förlåtna, och de har dessutom ägnat sig åt verksamhet i överensstämmelse med sin tro, i lydnad för det som står skrivet i böckerna. Först sedan den mentala och fysiska ofullkomligheten och svagheten har arbetats bort hos dem och de framträder i sådan mänsklig fullkomlighet som det oskuldsfulla paret Adam och Eva ursprungligen hade i Edens lustgård, först när det sista spåret av synd, som är den udd som åstadkommer död, har gjorts om intet, skall de kunna lyda hela Guds lag fullkomligt, också det som står skrivet i böckerna. — 1 Kor. 15:56.
17. Vad innebär det att döden och dödsriket kastas i den brinnande sjön?
17 Vid denna tidpunkt kommer Uppenbarelsebokens profetia att uppfyllas om att döden och dödsriket (hades) skall bli ”kastade i den brinnande sjön”. Den brinnande sjön är en bild av fullständigt utplånande, ”den andra döden”, inte en plats av medveten pina, ty hur skulle döden och dödsriket kunna plågas eller pinas? När dödsriket (hades), människosläktets grav, har tömts och när den död som människorna har ärvt från Adam inte längre existerar bland dem och därför inte kan ha något grepp om dem eller något inflytande över dem, då kommer döden och dödsriket inte att existera längre — de kommer att vara fullständigt utplånade. — Upp. 21:4.
18. Hur illustrerades denna fullständiga tillintetgörelse genom det som skedde i forna tider i Jerusalems närmaste omgivning?
18 I Gehenna, avstjälpningsplatsen utanför det forntida Jerusalems murar, brukade man med eld och svavel förbränna stadens avfall, däribland de brottslingars kroppar, som först hade blivit dödade. (Matt. 10:28; Mark. 9:43—48) Den adamitiska döden och dödsriket (hades, scheol, ”helvetet”) skall bli tillintetgjorda för evigt, såsom hade de kastats i Gehenna. Detta kommer att inträffa innan Satan kommer lös ur fängelset sedan de tusen åren har gått till ända.
Namnen skrivna i Jehovas ”livets bok”
19. a) Vad är Jehovas ”livets bok”? b) Vilkas namn är skrivna i den, kan de plånas ut, och kan de förbli beständigt skrivna i den? Förklara.
19 Jehovas ”livets bok” är annorlunda än Lammets ”livets bok”, i vilken namnen på de 144.000 är skrivna såsom värdiga att få åtnjuta odödligt liv för alltid tillsammans med Guds lamm i himmelen. (Upp. 3:5; 13:8; 21:27) Jehovas ”livets bok” kommer att innehålla namnen på dem som är förtjänta av evigt liv på en paradisisk jord. Den rättfärdige Abel är den förste som fått sitt namn skrivet i boken, och många andra har fogats till, men när som helst under tusenårsregeringen kan man få sitt namn utplånat ur boken på grund av uppsåtlig olydnad. (Matt. 23:35; Hebr. 11:4) När de tusen åren gått till ända och alla levande människor blivit fullkomliga och har fullständig förmåga att lyda Guds lag fullkomligt, kommer de att bli satta på sitt slutliga och avgörande prov. Om någon låter sig vilseledas av djävulen därför att han låter ett ont hjärtetillstånd utvecklas inom sig, såsom Adam gjorde i Eden, kommer han att kastas i den brinnande sjön, vilket innebär evig utplåning, ändlös förintelse. En sådan person har begått synd mot Guds heliga ande, en synd som medför förintelse, och hans namn kommer inte att vara skrivet i livets bok. (Upp. 20:15) Men de som bevarar sin ostrafflighet under slutprovet kommer att visa att deras ostrafflighet är av obrytbart slag, vilket kvalificerar dem att få sina namn outplånligt inskrivna i Jehovas ”livets bok”, i det att de blir förklarade rättfärdiga, berättigade till evigt liv, och kan vara vissa om att få leva för evigt. — Matt. 12:31, 32; 1 Joh. 5:16, 17; Rom. 8:33.
20. Varifrån föreställde sig Jesus att han betraktade förhållandena, då han gjorde det uttalande som vi finner i Johannes 5:28, 29?
20 Då skall Jesu ord i Johannes 5:28, 29 (NW) fullständigt uppfyllas. Med avseende på alla som skulle uppväckas, alla som skulle komma till himmelen såväl som alla som skulle vara här på jorden, sade han: ”Alla de som äro i minnesgravarna skola höra hans röst och komma ut: de som gjorde det goda till en livets uppståndelse, de som bedrevo dåliga ting till en domens uppståndelse.” När Jesus sade detta, föreställde han sig att man nått fram till den tid då tusenårsregeringen gått till ända och att han blickade tillbaka på dömandet, först av de 144.000 och sedan av de övriga människorna. När de tusen åren är till ända, har alla dessas uppståndelse visat sig vara antingen en livets uppståndelse eller en domens uppståndelse till tillintetgörelse, allt beroende på om de gjort det som är gott eller det som är dåligt.
21. Vilka är de ”som gjorde det goda” och de ”som bedrevo dåliga ting”, och vilken lön får de?
21 Kristi 144.000 trogna efterföljare, som slutligen får regera som konungar och präster tillsammans med honom, får ta emot den fulla förtjänsten av Kristi offer under sitt jordeliv, och de har blivit dömda helt och fullt vid tiden för sin död. De ”gjorde det goda”. De blir uppväckta till himmelskt liv, och deras uppståndelse har visat sig vara en ”livets uppståndelse”. Vad beträffar medlemmarna av den ”stora skaran” som överlever Harmageddon och de döda i dödsriket och havet, kommer deras framtid att bli slutligt avgjord genom att de under de tusen åren lyder det som är skrivet i böckerna och genom att de lyckas bestå i provet när de tusen åren gått till ända. Vid denna tid kommer de också att höra till dem som ”gjorde det goda”, och deras uppståndelse kommer att visa sig vara en ”livets uppståndelse”. Alla som vid denna tid har blivit tillintetgjorda har varit sådana som ”bedrevo dåliga ting”, och deras uppståndelse har visat sig vara en ”domens uppståndelse”, dvs. en dom som gått dem emot, en fördömelse.
Lösenoffret segrar över synd och död
22. Hur visar sig Kristi lösenoffer ha större makt än den synd som Adam drog över människosläktet?
22 Det är verkligen underbart att kunna se fram emot detta i glad förvissning om att allt det onda som har vållats av Adams synd och som alla människor blivit tvingade in under, men inte av egen vilja, skall bli fullständigt avlägsnat och alltså inte har medfört någon bestående skada. (Rom. 8:20) När Gud sitter till doms över människorna, skall var och en bli dömd, men inte på grund av den fördömelse som han har ärvt från Adam, utan ”individuellt” (NW), efter sina egna gärningar. (Upp. 20:13) Alltså visar sig Kristi lösenoffer och hans prästerliga tjänster ha större makt än Adams synd. Alla har ärvt synd och död från Adam, och många har dött, men det kommer slutligen att visa sig att ingen kommer att utestängas från livet på grund av det som Adam gjorde. Om någon inte vinner livet i Guds rättfärdiga nya ordning, kommer detta att bero på att han inte längtar efter rättfärdighet. Av eget val följer han orättfärdigheten och kommer att hamna i det tillstånd av utplåning och icke-tillvaro som kallas för sjön av eld och svavel. — 1 Joh. 3:8.
23. a) Bör vi förvänta att få återse våra kära som nu är döda? b) Kan vi leva hur vi vill nu, eftersom det kommer att bli en dom under de tusen åren? c) Hur bör vi leva nu, och vilka framtidsutsikter har vi då?
23 Bör vi då förvänta att få återse våra kära, som nu är döda? Från den rätta, på bibeln grundade, ståndpunkten kan vi frimodigt svara ja på den frågan. Eftersom Gud låter människorna bli föremål för sådan kärleksfull godhet och barmhärtighet, kan denna fråga uppstå: Innebär detta att det inte spelar någon roll hur vi lever nu, eftersom den här omtalade domen skall äga rum i en mycket nära framtid? Nej, så förhåller det sig inte. Om vi skulle resonera på det sättet, kommer vi att finna oss vara uppsåtliga syndare mot Gud och kommer att strida mot honom vid den tid då han utrotar alla sina jordiska fiender vid Harmageddon, ”vilddjuret” och ”den falske profeten” inbegripna. Ju mer vi anstränger oss nu för att bringa våra liv i överensstämmelse med Guds eviga principer och för att göra om våra personligheter, så att de kommer i samklang med Guds sanningsord, desto snabbare kommer våra framsteg i den rättfärdiga nya ordningen att bli och desto större möjligheter kommer vi att ha att hjälpa andra. Det kommer att inbegripa våra nära och kära, som kommer tillbaka och som vi kan bistå i att gå framåt på vägen mot livet. Låt oss då rusta oss helt och fullt, under det att vi hjälper så många som möjligt nu att komma med i denna ”stora skara” som skall få överleva Harmageddon och sedan få den obeskrivliga glädjen att vara med i Guds organisation och ta emot våra nära och kära och andra människor, hälsa dem välkomna åter från de döda. Vi kommer att ha del i att undervisa dem, hjälpa dem att vandra framåt på vägen till evigt liv och att även ha del i att försköna jorden, så att den blir ett paradis, till den evige konungens, Jehova Guds, lov och pris.