Ut ur gravarna till en ”domens uppståndelse”

 1. Vilka är det som Jesus i Johannes 5:29 kallar ”de som bedrevo dåliga ting”?

VILKA är det som Jesus, i Johannes 5:29 (NW), kallar ”de som bedrevo dåliga ting” och som kommer ut ur minnesgravarna ”till en domens uppståndelse”? Det är tydligen alla de som inte har bevisat sin uppståndelse vara en ”livets uppståndelse”.

 2, 3. a) Avser ordet ”dom” i Johannes 5:29 att det finns två möjliga utgångar för dem som blir dömda? b) Vilka gäller denna dom, och vad anger detta, i ljuset från andra skriftställen, beträffande det slag av dom som de är föremål för?

² Är det så att i Jesu ord ”domens uppståndelse” avser ordet ”domen” en möjlighet att domstolen skall avkunna en gynnsam dom över den som är föremål för rannsakningen? Nej! Det som här avses med ”domen” innebär inte en rannsakning med två möjligheter, antingen att domaren fastställer att en person inte är skyldig och friger honom eller att domaren dömer honom skyldig och ådömer honom ett straff.a Ordet ”dom” har avseende på själva dömandet, den intellektuella eller mentala processen då man bildar sig en åsikt om fallet genom att begrunda fakta i saken, det rättsliga beslutet beträffande en sak som prövas inför domstol.b Domen måste antingen vara gynnsam eller ogynnsam. Vad är den ”dom”, som avses här i Johannes 5:29?

³ Själva det förhållandet att domen här, i Johannes 5:29, gäller dem ”som bedrevo dåliga ting” anger att det är en ogynnsam dom, en fördömande dom. Om människor som nu gör det till en vana att bedriva dåliga ting sade Jesus: ”Den som bedriver dåliga ting hatar ljuset och kommer icke till ljuset, för att hans gärningar icke skola bliva klandrade. Men den som gör det som är sant kommer till ljuset, för att det skall bliva uppenbart att hans gärningar hava blivit gjorda i överensstämmelse med Gud.” (Joh. 3:20, 21, NW) I Jakob 3:14—16 (NW) varnas vi för svartsjuka och stridslystnad, och det heter vidare: ”Detta är icke den vishet som kommer ned ovanifrån, utan är den jordiska, djuriska, demoniska. Ty där det råder svartsjuka och stridslystnad, där råder oordning och allt ont.” — Se Titus 2:8.

 4. Vilket slag av dom och dömande åsyftas i Judas, verserna 4, 14, 15, och Apostlagärningarna 7:7?

⁴ I ett antal bibelverser har orden ”döma” och ”dom” innebörden domfälla, fördöma, fördömelse. Så till exempel i Judas’ brev, verserna 4, 14, 15 (NW), där det heter: ”Vissa människor hava smugit sig in, vilka genom Skrifterna för länge sedan blivit bestämda för denna dom, ogudaktiga människor, som vända vår Guds oförtjänta godhet till en ursäkt för lösaktigt uppförande och bevisa sig vara falska mot vår ende ägare och Herre, Jesus Kristus.” ”Se, Jehova kom med sina heliga myriader för att verkställa dom [krisis] på alla och för att överbevisa alla de ogudaktiga.” Apostlagärningarna 7:7 säger om Egypten: ” ’Det folk, vars trälar de [israeliterna] bliva, skall jag döma’, sade Gud; ’sedan skola de draga ut och hålla gudstjänst åt mig på denna plats.’”

 5. När det blir fråga om förordnanden, för vilket slags dom bör då en nyomvänd man skyddas?

⁵ Aposteln Paulus gav föreskrifter om att man inte skulle förordna någon ”nyomvänd man, på det att han icke må bliva uppblåst av högmod och hemfalla åt den dom [krima] som har avkunnats över djävulen”. — 1 Tim. 3:6, NW.

 6. Vilket slags dom drabbar det stora Babylon enligt Uppenbarelseboken 18:8, 20 och 19:2?

⁶ Den falska religionens världsvälde, som framställs i en symbol såsom ”det stora Babylon”, skall inte få någon uppståndelse från sin stundande tillintetgörelse. Vi läser i Uppenbarelseboken 18:8, 20 och 19:2: ”Hon skall brännas upp i eld. Ty stark är Herren Gud, han som har dömt henne.” ”Gläd dig över vad som har vederfarits henne, du himmel och I helige och I apostlar och profeter, då nu Gud har hållit dom över henne och utkrävt vedergällning för eder [eller: dömt eder dom över den, Åk]!” ”Ty rätta och rättfärdiga äro hans domar; han har dömt den stora skökan, som fördärvade jorden genom sin otukt, och han har utkrävt sina tjänares blod av hennes hand.”

 7. Vilket slags dom avses i Jeremia 51:9, Psalm 9:20, Joel 3:12 och Obadja, vers 21?

⁷ På hebreiska används ordet mischpát i betydelsen ”skäl eller grund till fördömelsedom”. I Jeremia 51:9 heter det om Babylon: ”Hennes straffdom räcker upp till himmelen.” I Psalm 9:20 och Joel 3:12 talas det om hur folken eller nationerna får en ogynnsam dom. Obadja, vers 21, säger om den ogudaktiga nationen Esau eller Edom: ”Frälsare skola draga upp på Sions berg till att döma Esaus berg. Och så skall riket vara HERRENS”, Jehovas.

 8. Vilket slag av dömande eller dom åsyftas i Johannes 7:51 och Matteus 23:33?

⁸ Den judiske rådsherren Nikodemus försvarade Jesus Kristus med dessa ord: ”Icke dömer väl vår lag någon, utan att man först har förhört honom och utrönt, vad han förehar?” (Joh. 7:51) I Matteus 23:33 (NW) säger Jesus till de judiska skriftlärda och fariséerna: ”Ormar, huggormars avkomma, hur skola ni kunna undfly Gehennas dom?” Om denna dom är något att fly undan för, hur skulle då denna dom (krisis) kunna innebära en möjlighet att undgå Gehenna eller evig tillintetgörelse? Den innebär inte något sådant!

Kontraster, motsatser

 9, 10. a) Vad kan man säga att Jesus gör i Johannes 5:29 med avseende på det som han där talar om? b) Vilket kontrastförhållande framställer han i Johannes 3:17—19?

⁹ Tänk också på att Jesus Kristus, i Johannes 5:29, framställer ett kontrastförhållande. Han talar om dem ”som gjorde det goda” i motsats till dem ”som bedrevo dåliga ting”. Likaså talar han om ”livets uppståndelse” i motsats till ”domens uppståndelse”.

¹⁰ I andra sammanhang finner vi att Jesus på liknande sätt ställer frälsning (eller liv) i motsats till dom. Sedan Jesus till exempel hade talat om Guds stora kärlek till världen av människor, sade han: ”Icke sände Gud sin Son i världen för att döma världen, utan för att världen skulle bliva frälst genom honom. Den som tror på honom, han bliver icke dömd, men den som icke tror, han är redan dömd, eftersom han icke tror på Guds enfödde Sons namn. Och detta är [grundvalen för] domen [eller: detta är krisis], att när ljuset hade kommit i världen, människorna dock älskade mörkret mer än ljuset, eftersom deras gärningar voro onda.” (Joh. 3:17—19) I dessa verser är det i alla de olika fallen av dömande och i de olika domsuttalandena fråga om en fällande dom, en fördömelsedom. I samtliga fall sätts domen som en motsats till frälsning till evigt liv. — Jämför Johannes 12:47; Matteus 25:46.

11, 12. a) Vilka ting är det som han, i Johannes 5:24, ställer i motsats till varandra? b) Vilka två tydligt åtskilda slutresultat för de människor, som kommer ut ur minnesgravarna, talar Jesus om?

¹¹ I Johannes 5:24, bara några få verser före den där Jesus nämner de dödas uppståndelse, ställer han på liknande sätt liv i motsats till dom, då han säger: ”Den som hör mina ord och tror honom som har sänt mig, han har evigt liv och kommer icke under någon dom, utan har övergått från döden till livet.” I Johannes 5:28, 29 framhåller Jesus alltså två tydligt åtskilda utgångar eller resultat av den allmänna uppståndelsen, av att människor kommer ut ur minnesgravarna.

¹² De är 1) ”liv” och 2) ”dom”, dvs. en fällande dom, en fördömelsedom, en ”fördömelse” (AV); ett ådömande av straff, som innebär att man helt och hållet går miste om allt liv var det vara må.

13. a) Vilken uttydning kan man inte ge åt ordet ”dom”, om det verkligen skall bli någon kontrast mellan ”liv” och ”dom”? b) Vad har alltså ordet ”dom” här avseende på?

¹³ Jesus framställer inte något kontrastförhållande mellan 1) ”liv” och 2) en ”dom”, vars resultat är ovisst, antingen kan bli liv, om den uppståndne vänder sig ifrån att bedriva dåliga ting, eller död, om han inte tar avstånd från sådant. Detta skulle inte ha utgjort en verklig kontrast, ty det skulle i så fall ha varit möjligt att vinna evigt liv genom ”domens uppståndelse” såväl som genom ”livets uppståndelse”. Och eftersom Jesus sade att ”alla” skulle komma ut och att alla skulle komma ut till en ”uppståndelse”, antingen till en livets eller en domens ”uppståndelse”, så skulle detta kort och gott innebära universell frälsning för alla dem ”som äro i minnesgravarna” och som hör Jesu röst och kommer ut. I stället är det så att med ”dom” här inte avses en dom med två möjligheter eller resultat, utan en enda dom med endast ett möjligt domsutslag, som ådömer dem som bedriver dåliga ting att gå miste om allt liv.

14. a) Kan man, eftersom ordet ”dom” endast används i förbindelse med dem ”som bedrevo dåliga ting”, säga att de som vinner liv inte behöver genomgå någon dom eller prövning? b) När inträffar domsperioden för de 144.000, eftersom de ögonblickligen vinner fullkomligt liv i himmelen?

¹⁴ Johannes 5:28, 29 anger följaktligen att det skall finnas två allmänna klasser, som kan särskiljas från varandra på grund av resultatet av deras handlingssätt, sedan de blivit uppväckta. I Johannes 5:29 använde Jesus det grekiska ordet krisis enbart i förbindelse med dem som bedriver dåliga ting, men detta innebär inte att de som vinner ”livets uppståndelse” inte får genomgå en rannsakning, dom eller prövning, innan de verkligen får ingå i ett evigt liv.c När det gäller de 144.000, som blir meddomare med Jesus Kristus i himmelen, så får de en ögonblicklig ingång i ett fullkomligt, odödligt andligt liv tillsammans med Kristus. Men de har blivit prövade eller rannsakade här på jorden, ty såsom 1 Petrus 4:17 säger är ”tiden ... inne, att domen skall begynna, och det på Guds hus; men om begynnelsen sker med oss, vad bliver då änden för dem som icke hörsamma Guds evangelium?” När de dör trogna i köttet, är alltså slutet inne för deras domsperiod. Vid Guds bestämda tid får de del i den ”första uppståndelsen”, och sedan ”har den andra döden ingen makt” över dem. (Upp. 20:4—6) De blir då domare själva i stället för att bli föremål för dom.

15. När skall de människor, som kommer ut till en ”domens uppståndelse”, få domen verkställd över sig?

¹⁵ Men när skall de människor, som kommer ut ur minnesgravarna till en ”domens uppståndelse” på jorden, få domen uttalad och verkställd över sig? Inte omedelbart efter det att de träder fram inför den stora vita tronen och inför honom som sitter på den, utan först sedan de bedrivit dåliga ting, antingen under Kristi tusenårsregering eller vid slutet av de tusen åren, när Satan och hans demoner blir befriade ur avgrunden för att fresta de återställda människorna.

16. Vad beror det på, om de skall få sina namn skrivna ”i livets bok”, och när kan de drabbas av den ”andra döden”, och varför då?

¹⁶ Uppenbarelseboken 20:11—15 visar i en bild att alla de som finns på jorden och som havet och dödsriket (hades) och döden ger igen har möjlighet att få sina namn skrivna ”i livets bok”. Om de skall dömas värdiga härtill, beror på om de har levat enligt föreskrifterna i de ”böcker”, som då skall bli upplåtna och i överensstämmelse med vilka de skall bli dömda. En del kommer kanske att befinnas ovärdiga innan de tusen åren gått till ända. Och de kan då på stunden bli avrättade och få gå ned i den ”andra döden”, ty de har på ett lumpet sätt vägrat att leva i överensstämmelse med Rikets krav och att skrida framåt mot mänsklig fullkomlighet och helighet.

17. När blir andra avrättade, och varför vid den tiden?

¹⁷ Andra blir avrättade sedan de tusen åren gått till ända. Vid den tiden har de uppnått mänsklig fullkomlighet och har möjlighet att leva syndfritt i överensstämmelse med alla Guds lagar och till försvar för hans universella suveränitet. Men när Satan och hans demoner släpps lösa för att pröva dem, kommer de att på ett lumpet sätt vända sig bort från rättfärdigheten och ta ställning på Satans, djävulens, den store upprorsmakarens, sida och emot Guds, den Högstes, universella suveränitet. Därför att de begått sådana lumpna gärningar, kommer de inte att bestå i slutprovet och kommer att bevisa sig ovärdiga evigt liv. De kommer då att bli ”de som bedrevo dåliga ting”.

En varning

18. Vilket slags uppståndelse kommer det slutligen att visa sig att sådana människor får?

¹⁸ I Uppenbarelseboken 20:14, 15 heter det: ”Detta, den brinnande sjön, är den andra döden. Och om någon icke fanns skriven i livets bok, så blev han kastad i den brinnande sjön.” För sådana människor blev den uppståndelse, som de erfor, när de kom ut ur gravarna, till en ”domens uppståndelse”, en uppståndelse till förintelse; ty när tiden slutgiltigt kom för det rättsliga beslutet om liv eller fördömelse, så visade ”protokollet” att de bedrivit dåliga ting.

19, 20. a) När vi har vunnit denna insikt beträffande Johannes 5:28, 29, har det då någon betydelse hur vi nu lever? b) Hur kan Petrus’ varning och uppfyllelsen av profetior som gäller vår tid hjälpa oss fram till det rätta svaret?

¹⁹ Av allt det som här har sagts bör ingen dra den slutsatsen att det just inte har någon betydelse hur vi lever nu och att det endast är vad vi gör under Guds rike efter Harmageddon som verkligen avgör vårt eviga öde. Tänk på att 1 Petrus 4:17 talar om att den tid redan är inne, då domen har börjat på Guds kristna hus. Tänk också på att vad det stora Babylon (den falska religionens världsvälde) beträffar, så är ”stunden ... kommen, då han [Gud] skall hålla dom” över det. Det har drabbats av hans ogynnsamma dom och nalkas snabbt den våldsamma tillintetgörelse som Gud skall tillfoga det. Konungarna på jorden och deras härskaror församlas också under demonpåverkan till sin förintelse vid Harmageddon. Önskar vi bli tillintetgjorda tillsammans med dem alla och gå miste om en uppståndelse från de döda? Om du inte vill det, så dra ut ur det stora Babylon nu! Lämna deras led, som tar del i den internationella marschen mot Harmageddon. Rädda dig undan Gehenna! — Upp. 14:7, 8; 16:13—16; 18:4; 19:19—21.

²⁰ Människorna i nationerna blir nu skilda åt såsom får och getter enligt den liknelse, som Jesus framställde vid slutet av sin profetia om änden på denna tingens ordning. Önskar du bevisa dig vara en ”get”? Nej! Ty ”dessa skola gå bort till evigt avskärande [straff, motsatsen till liv], men de rättfärdiga [fåren] till evigt liv”. — Matt. 25:31—46, NW.

21. a) Om vi dör innan det stora Babylon blir tillintetgjort och innan Harmageddonkriget utkämpas, i vilket tillstånd önskar vi då dö? b) Vilken annan möjlighet har vi nu?

²¹ Det återstår nu bara en kort tid till det stora Babylons tillintetgörelse och Harmageddonkriget. Om vi dör dessförinnan, önskar vi dö värdiga att bli bevarade i Guds minne, såsom befunne vi oss i ”minnesgravarna”. Då skall vi, när tiden är inne, få höra Människosonens röst och komma ut med en förhoppning om evigt liv i Guds rättfärdiga nya tingens ordning, ut till en ”livets uppståndelse”. Men det är också möjligt att vi kommer att befinna oss bland medlemmarna av den ”stora skaran”, som inte skall dö utan som skall få leva igenom Harmageddonkriget och föras direkt in i Guds nya tingens ordning.

22. Vad är det då välbetänkt av oss att nu göra, och vilket gagn har vi själva av att vi handlar så?

²² Hur välbetänkt är det då inte av oss att avhålla oss från att bedriva dåliga ting nu och att förbereda oss för den rättfärdiga nya ordningen! I kärlek till rättfärdigheten gör vi väl i att välja att göra det goda i överensstämmelse med Guds vilja och efter Kristi förebild nu! I så fall får vi en mycket god förhandsstart på rättfärdighetens väg, som för till evigt liv i lycklig gemenskap med Gud.

[Fotnoter]

”Återgivandet av uttrycket ’fördömelsens uppståndelse’ i den allmänna (engelska) översättningen är ett gruvligt misstag, som storligen förvillat mångas omdöme angående detta ställes sanna innebörd. Många synas därav få den tanken, att somliga skola uppstå endast för att dömas eller fördömas på nytt. Själva motsatsen till detta är händelsen. Det ord, som återgives med ’fördömelse’, är det grekiska ordet KRISIS, som ofta förekommer i samma kap. och är vederbörligen översatt med dom. Det borde så översättas även i detta fall, och så återgives det i den reviderade översättningen [av Engelska auktoriserade översättningen ].”

Ordet krisis återges med dom också i Nya Världens översättning.

”1. åtskiljande, särskiljande; 2. avgörande, dom; 3. val, utval; 4. uttydning av drömmar eller tecken (förebud), LXX, Daniel 2:36; II. en domstols dom; b. en rannsaknings resultat, fördömelse. Matteus 10:15; 2. provsättning av skickligheten eller styrkan; 3. tvist. III. utfall, utgång; 2. en sjukdoms vändpunkt.”

I ett annat lexikon, som utgivits av Parkhurst, A Greek and English Lexicon to the New Testament, ges på sidan 342a i 1845 års upplaga de olika betydelser, som ligger i ordet krisis i de kristna grekiska skrifterna. Vi läser där: ”I. dom; II. Dom, rätt. Matteus 23:23. Jämför 12:20; III. fördömande dom, fördömelsedom, fördömelse. (Mark. 3:29; Joh. 5:24, 29); IV. skälet eller grunden till fördömelsedomen eller straffet. Johannes 3:19; V. en speciell domstol bland judarna. Matteus 5:21, 22.”

De olika betydelser, som ligger i det grekiska verbet krinein (att döma), svarar emot de olika betydelser, som ligger i ordet krisis och som angivits här ovan.