Är du verkligen en andlig människa?
”Jag [kunde] inte tala till er såsom till andliga människor, utan såsom till köttsliga människor, såsom till små barn i Kristus.” — 1 Kor. 3:1, NW.
1, 2. Varför är vi intresserade av att studera hur man blir en andlig människa?
BIBELN har mycket gott att säga om dem som kallas ”andliga” människor. Å andra sidan är det inte med beröm den omnämner dem som beskrivs som ”köttsliga”. Därför är det uppenbart att en person som fruktar Gud vill vara en andlig människa, inte sant? — Rom. 8:5—8; Gal. 5:16—18.
2 Men många människor som borde vara andliga är ofta i verkligheten raka motsatsen. Av detta skäl sade Paulus, en bibelskribent under det första århundradet, följande när han riktade sig till den kristna församlingen i Korint i Grekland: ”Jag [kunde] inte tala till er såsom till andliga människor, utan såsom till köttsliga människor, såsom till små barn i Kristus.” (1 Kor. 3:1, NW) Vill vi inte fördenskull verkligen vara andliga män och kvinnor?
3. Vad innebär det att vara en ”köttslig” människa?
3 När det gäller att inse vad det betyder att vara en ”andlig” människa, har man stor hjälp av att förstå det ord som ger uttryck åt motsatsen, ”köttslig”, vilket användes av Paulus. Vad innebär det att vara ”köttslig”? Det innebär att vara behärskad av köttet, dvs. att ha en jordisk, världslig ståndpunkt. Detta tänkesätt tillhör ofullkomliga, fallna människor; detta är vad som har genomsyrat hela den nuvarande ordningen. Köttsliga människor dömer ”enligt mänsklig måttstock”. — 1 Kor. 9:8, NW.
4. Vad innebär det att vara en ”andlig” människa?
4 Men ännu viktigare: vad innebär det att vara ”andliga människor”? Det innebär att tänka likt Gud, vars tankar är höjda högt över människors tankar. (Jes. 55:8, 9; Rom. 11:33) Denna tankeförmåga kommer dem till del som lyssnar till Guds språkrör, i synnerhet Jesus Kristus, ”den som har förklarat” Jehova. (Joh. 1:18, NW) I Jesu Kristi apostlar har vi ett utomordentligt exempel som visar hur man kan bli verkligt andlig. Låt oss helt kort följa deras andliga utveckling.
5, 6. a) Hur blev apostlarna andliga människor? b) Vad fick apostlarna genom den övning Jesus gav?
5 För det första var de män som Gud gav åt Jesus som apostlar allesammans ödmjuka, strängt arbetande hängivna människor. Dessa egenskaper gjorde dem mottagliga för Jesu undervisning. Sedan de blivit utvalda var somliga av dem praktiskt taget hela tiden tillsammans med honom under en period av omkring två år. De såg hans underverk, hörde hans tal, drog nytta av hans kraft, gav akt på hans sätt att ha med vän och fiende att göra och iakttog hur han stod fast för rätta principer. Det förhöll sig som Petrus skulle säga några år längre fram: ”Vi är vittnen om allt detta som han gjorde.” (Apg. 10:39, NW; Mark. 3:14) Han lärde dem också att de villigt skulle tala med andra om sin tro.
6 Det var denna underbara övning som hjälpte apostlarna att bli andliga människor. Det gav dem ”Kristi sinne”, de känslor, det temperament och de uppfattningar Kristus hade, så att de kunde bedöma saker och ting på hans sätt, som också är Jehovas sätt. Andliga människor ser saker och ting ”från vår Guds ... ståndpunkt”. — 1 Kor. 2:16; 1 Petr. 4:6; Jak. 1:27, NW.
Du kan också bli en andlig människa
7, 8. a) Vad måste man utveckla hos sig själv för att vara en andlig människa? b) Är det bara sinnet som måste förändras?
7 För att man skall bli en andlig människa i vår tid krävs det likartad övning, att man hos sig själv utvecklar ”Kristi sinne”. Detta sker genom att man ”förnyas i den kraft som påverkar” ens sinne. (Ef. 4:23, 24, NW) Under de vardagliga bestyren i livet är det ”naturligt” för människor som saknar andlighet att ge efter för ett köttsligt tänkesätt. Den ”kraft” som påverkar deras sinnen driver dem i en riktning som är i överensstämmelse med den nuvarande gamla tingens ordning. Den ”kraft” eller framträdande benägenhet som finns i en kristens sinne måste emellertid göras om till någonting nytt, så att han tänker i överensstämmelse med Guds sätt och på så vis blir en andlig människa.
8 Allteftersom ens tänkesätt förändras, bör också varje sida i ens liv ”förnyas”; man måste utveckla en ”ny personlighet”. (Ef. 4:24, NW) Även om man har varit ett kristet vittne för Jehova i många år, måste denna utveckling fortsätta och omfatta varje del av ens liv. En kristens sätt att uppföra sig på arbetet eller i skolan, hans språk och hans övriga personliga vanor — alltsammans bör uppenbara ett andligt tänkesätt, ”Kristi sinne”. Men vad händer när man låter köttsligt tänkesätt påverka ens liv?
9, 10. Vad kan hända, vilket visades i församlingen i Korint, när individer låter sig påverkas av köttsligt tänkesätt?
9 Bibeln ger ett exempel på detta, någonting som förekom i församlingen i Korint i Grekland under det första århundradet. Dessa korintier var redan kristna. (1 Kor. 1:2) Men många hade i alltför hög grad låtit sig påverkas av den grekiska världen omkring dem. Hur hade då dessa människor i församlingen blivit ”köttsliga”?
10 Några av dem, som var högmodiga lärare och falska apostlar, förde in världens måttstock i församlingen. Oordning, villfarelse och urartning skulle med visshet följa på detta och göra att många blev lika världen, dvs. köttsliga. Den forntida grekiska världen var verkligen inte Kristuslik. Allting som rörde dess kultur — dess konst, vetenskap, religion, idrott, filosofi — var jordiskt, köttsligt, inriktat på människan.
11, 12. Förklara hur köttsligt tänkesätt inverkade på många medlemmar av församlingen i Korint.
11 Vad blev resultatet av att de i sin dårskap försökte smyga in en sådan måttstock i församlingen? Deras köttsliga synsätt återspeglades av många ting som de gjorde och trodde. Det kunde inte döljas. Det var uppenbart i deras sätt att betrakta andra i församlingen, i det de upphöjde den ene över den andre. Detta ledde till söndringar, partianda och därav följande tävlingsstrider. (1 Kor., kap. 1—4; jämför Jakob 3:13—18.) Otukt tolererades. (1 Kor., kap. 5) De drog varandra inför domstol. (1 Kor. Kap. 6) Genom att de höll på sina egna rättigheter kom de farligt nära att bringa andra att ta anstöt i den fråga som gällde avgudadyrkan. (1 Kor. Kap. 8—10) Det rådde brist på uppskattning av rätt ledarskap i församlingen, och därtill sökte de tillfredsställa sin egen lystnad i samband med Herrens aftonmåltid. (1 Kor. Kap. 11) Paulus måste tala om för dem att också de lemmar som kan tyckas ”vara svagare” är ”nödvändiga” för församlingen. — 1 Kor. Kap. 12, v. 22, NW.
12 De profana, världsligt visa, köttsliga grekiska författarna betonade hårda och kärva, så kallade ”maskulina”, egenskaper, sådana som stolthet och självupptagenhet, men Gud gör inte detta. Korintierna behövde uppodla kärlek, gudaktig kärlek. (1 Kor. Kap. 13) Det var till och med så att korintiernas syn på den kristna läran var starkt färgad av köttsligt tänkesätt. I likhet med grekerna i Aten var det somliga av dem som fann det svårt att godta läran om uppståndelsen. Sådana oförståndiga människor behövde ett andligt sinne. (1 Kor. 15:12—57; Apg. 17:32) Visar inte detta att det leder till dåliga resultat på alla sätt, om man försöker blanda världsligt tänkesätt med Kristi läror? Vi bör erkänna denna sanning i vårt eget liv. Men hur kan man utveckla ”Kristi sinne” och bli en verkligt andlig människa?
Studera för att bli en andlig människa
13. Varför är det nödvändigt med studium och begrundan för att bli en andlig människa?
13 Det är nödvändigt med ett regelbundet studium av Guds ord, och jämsides med studium krävs det begrundan. Begå inte misstaget att mena att begrundan är en passiv process. Det krävs positiv och medveten ansträngning. Vi bör göra daglig bibelläsning till en del av vårt liv, eftersom vi genom sådan läsning lär känna hur Jesus och andra andliga människor som hade Guds godkännande levde. Men vi måste använda tid till att tänka över hur detta stoff är tillämpligt på oss själva, hur det avskiljer oss från världen. På detta sätt blir Guds tänkesätt i ännu högre grad infört i vårt sinne, så att det styr eller driver våra tankeprocesser i rätt riktning. Sedan man läst ett bibelavsnitt, kan man fråga sig själv: ”Hur kan jag använda detta för att undvika att på nytt göra misstag som jag gjort i det förflutna? Hur förhöjer det min uppskattning av Jehovas godhet och ökar inom mig en önskan att vara lik honom?”
14. Förklara Ordspråksboken 28:14.
14 På detta sätt förstår vi hur vi skall efterlikna Gud och inte den köttsliga världen. Allteftersom vi uthärdar på den kristna vägen kommer vi att uppskatta det utomordentliga värdet i Guds tänkesätt, och studiet av hans ord kommer att betyda ännu mera för oss. Vi görs ännu mera intensivt medvetna om att vi behöver vara omsorgsfulla i att tjäna honom. Det är som det heter i Ordspråksboken 28:14 (Melin): ”Säll är den, som städse fruktar; men den som förhärdar sitt hjärta, han faller i olycka.” Vi utvecklar en hälsosam bävan för Gud, och därigenom kommer vi att i vårt samvete känna fruktan för världsliga ting som Gud hatar. När vi kommer till insikt om vår egen oförmåga, förtröstar vi i högre grad på Jehova. Uppmärksamt studium håller oss vakna för problem och kommande förändringar, så att de inte tar oss med överraskning när de kommer. Detta slag av studium böjer våra sinnen till det som är andligt och leder till att vi blir ”sälla” eller lyckliga.
15. Vilken benägenhet i fråga om studium måste vi undvika, om vi skall vara andliga människor?
15 Ett flitigt studium måste emellertid vara inriktat på det som är äkta i fråga om andlighet. Somliga människor som bekänner sig vara kristna är stolta över mänsklig lärdom och ser med lystnad på den. Ett världsligt sinnelag kan smyga in i deras kristna undervisning; det var vad som hände i Korint. Jesus sade följande till dem som försökte ge hans ord en mänsklig tolkning: ”Det är anden som är livgivande; köttet är till ingen som helst nytta.” Även om man lade samman all mänsklig erfarenhet och vishet, alla skrifter och filosofiska uppfattningar och läror, skulle man inte kunna förtrösta på detta för att få liv. Allt sådant är ”till ingen som helst nytta” som ett medel att vinna evigt liv. (Joh. 6:63, NW) Varför skulle vi då använda timmar till att gräva ner oss i sådana skrifter, som inte skulle ge oss gudaktiga synpunkter, utan i bästa fall mänskliga, köttsliga synpunkter, och därtill skulle forma oss till likhet med världen? Aposteln Paulus sade till Timoteus: ”Hela Skriften är inspirerad av Gud. ... Jag ålägger dig högtidligen ...: Predika ordet.” — 2 Tim. 3:16—4:2, NW; jämför 1 Korintierna 2:1—5, 13.
Bön hjälper en fram emot andlig mandom
16. Varför är det så viktigt med bön för den som vill vara andlig?
16 Bön är också ett ovärderligt hjälpmedel som vi kan använda för att bringa våra tankar närmare Guds tankar. När den som är ödmjuk talar med Jehova i bön, påminns han om hur långt avlägsnad han är från Guds fullkomlighet, och vidare blir han påmind om att han behöver rycka bort sina tankar från världen och upphöja dem till likhet med Jehovas tankar. ”Bedjen oavlåtligen” är därför ett gott råd. (1 Tess. 5:17) Det betyder att du, förutom att du ber regelbundet vid tillfällen som brukar vara avsatta för det i församlingen eller i familjen, bör utveckla en benägenhet för bön, en redobogenhet att varje dag och dygnet runt ständigt söka Jehovas vägledning. (Jämför Psalm 119:62.) Vet du att det du ber om — eller underlåter att be om — kan visa om du har en köttslig sinnesinställning? Vi kan belysa att det verkligen kan vara så.
17. Hur och varför kan en äkta mans böner påverkas, om han försummar sin hustru eller behandlar henne illa?
17 Den gifte aposteln Petrus säger att en man skall ge sin hustru ära som ”åt ett svagare kärl”, i det han behandlar henne enligt ”kunskap”. Varför? För att hans böner inte skall bli hindrade. (1 Petr. 3:7, NW) Den kristne som medvetet underlåter att visa sin hustru hänsyn eller ge henne den vägledning hon behöver kan inte med rent samvete tala fritt och öppet till Gud. I stället känner han sig domfälld och underkänd och vet att han inte lyder Guds befallning. Han tvekar att tala frimodigt till Gud, och med tanke på sitt okristna uppförande kan han inte förvänta att Gud skall godkänna eller styrka honom i den själviska kurs han följer. Detta skulle kunna vara fördärvbringande för andligheten. Det skulle kunna betyda att han inte fick ta emot helig ande, som är ytterst viktig för att man skall bevara troheten. På grund av sitt försvagade tillstånd kan han begå något som är mycket orätt och kräver ingripande från församlingen. Ja, hans personliga liv, som inte blivit väglett av Guds tänkesätt utan i stället av världens, har påverkat hans bön till Jehova och hans ställning i den kristna församlingen. Medvetenhet om denna intima växelverkan mellan privatlivet och förhållandet till Gud i bön förmår den kristne som känner uppskattning att vid alla tider tänka och handla gudaktigt. — Luk. 11:9—13; jämför Jakob 1:5—8; 1 Johannes 4:17.
Den uppgift församlingen har i att göra dig till en andlig människa
18, 19. a) Hur kan de äldste i församlingen bistå oss i att utveckla ”Kristi sinne”? b) Vilket företräde har den andliga människan framför den köttsliga?
18 För att vara en andlig människa, och följaktligen framstå i kontrast till världen, behöver man också regelbundet umgänge med Jehovas vittnens församling i vår tid. Församlingens andliga äldste, som är förordnade av Guds teokratiska organisation, är i stånd att ge var och en personlig hjälp. (Ef. 4:11—16) Om det i ditt liv finns ett symptom som tyder på orätt tänkesätt, kommer det med tiden att nå upp till ytan, eftersom allt som är orätt till sist kommer att ligga i dagen för iakttagare. (Gal. 6:7; 1 Tim. 5:24, 25) Äldste i Jehovas vittnens församlingar är män med urskillningsförmåga, och eftersom de har ”Kristi sinne”, ser de ofta hos andra tidiga varningstecken som visar på köttsligt tänkesätt. De är ålagda att ”noga ge akt”, så att vem det vara må som ”inte uppskattar heliga ting [är behärskad av ett världsligt sinne, Hd]” inte inverkar ogynnsamt på församlingen. (Hebr. 12:15—17, NW) Av ett eller annat skäl — orätt umgänge, förvärvsarbetet eller bakgrund i världen — kanske du själv inte lyckas se saker och ting tydligt; ditt tänkesätt kan vara i viss mån köttsligt.
19 Aposteln Paulus sade: ”En själisk människa tar inte emot de ting som hör Guds ande till, ty de är dårskap för henne; och hon kan inte lära känna dem, eftersom de utrannsakas andligen. Emellertid utrannsakar den andliga människan i sanning allting, men hon blir inte själv utrannsakad av någon människa.” (1 Kor. 2:14, 15, NW) En människa som framhärdar i att se saker och ting ur köttsligt perspektiv kan inte se det orätta i sin ställning inför Gud. Men den andliga människan, som är i samklang med Kristi tänkesätt, förstår Guds uppenbarade uppsåt förmedelst hans ande, och inte bara det, utan ser också den köttsliga människans villoväg. Vi kommer alltså att få hjälp att undvika köttsliga tendenser, om vi tar emot det bistånd som äldste i den kristna församlingen ger.
20. Är det bara de äldste som hjälper oss att bli andliga? Förklara.
20 Men det är på många sätt vi får hjälp att bli andliga män och kvinnor, och denna hjälp får vi av alla Jehovas vittnen och inte bara av de äldste. När vi umgås med dem, ser vi att de goda egenskaper som vi läser om i bibeln, vilka gör att de kristna är avskilda från världen, är en del av personligheten hos Guds folk i vår tid. Dessutom är det många i församlingen som har sina egna framträdande karaktärsdrag eller förmågor. Någon är gästfri, en annan äger kunskap och ännu en annan äger stor insikt. Så finns det sådana som först förefaller vara helt ”vanliga”. Men när vi lär känna dem och den kamp de har haft att kämpa för att bevara sin tro, dras vi då inte närmare dem? Vi kan rentav finna att dessa ”vanliga” människor redan har övervunnit just de problem vi ännu brottas med. Detta nära umgänge måste helt enkelt uppodla hos oss sådana egenskaper som hjärtlighet, vänlighet och ödmjukhet. Dessa goda egenskaper blir ytterligare utvecklade, då man tar del med församlingen i att undervisa ytterligare andra om ”dessa goda nyheter om riket” i tjänsten på fältet. — Matt. 24:14, NW.
21. a) Vilken fara, som tyder på en köttslig sinnesinställning, måste vi undvika? b) Räkna upp de egenskaper som tillhör en verkligt kristen personlighet.
21 När man arbetar för att utveckla en ny personlighet, måste man naturligtvis vara säker på att de karaktärsdrag man förvärvar är verkligt andliga. Den som menar att han är ”andlig”, därför att han har ett fromt ansiktsuttryck eller gör mycket stora uppoffringar för att vara ”rättfärdig” inför andra, är i själva verket fariseisk. (Matt. 6:5—8) Paulus visar i Kolosserna 2:16—23 (NW) att de som har sin lust i ”en självpåtagen form av tillbedjan och låtsad ödmjukhet ... [eller] en sträng behandling av kroppen” i själva verket har en ”köttslig sinnesinställning”. Det är inte uppriktig ödmjukhet, utan ett högmodigt begär efter att vara framträdande, som är motivet bakom deras tänkesätt. Den verkligt kristna personligheten beskrivs detaljerat av aposteln Paulus längre fram, i Kolosserna 3:5—15 (NW):
”Låt därför er kropps lemmar, som är på jorden, bli såsom döda, vad beträffar otukt, orenhet, sexuell åtrå, skadligt begär och vinningslystnad, som är avgudadyrkan. På grund av dessa ting kommer Guds vrede. Just i dessa ting vandrade ni också en gång, när ni levde i dem. Men skjut nu verkligen allt detta ifrån er: vrede, förbittring, uselhet, skymfliga ord och oanständigt tal ur er mun. Ljug inte för varandra. Avkläd er den gamla personligheten med dess sedvänjor och ikläd er den nya personligheten, vilken genom exakt kunskap förnyas enligt dens avbild som har skapat den. ... I överensstämmelse härmed bör ni, såsom Guds utvalda, heliga och älskade, ikläda er de ömma känslorna medlidande, vänlighet, anspråkslöshet i sinnet, mildhet och långmodighet. Fortsätt att ha fördrag med varandra och förlåta varandra villigt, om någon har orsak till klagomål mot en annan. Ja, såsom Jehova villigt förlät er, så handla också ni på samma sätt. Men förutom allt detta ikläd er kärleken, ty den är ett fullkomligt föreningsband. Må också Kristi frid råda i edra hjärtan, ty ni blev ju kallade till den i en kropp. Och visa er tacksamma.”
22, 23. Hur visar Petrus’ liv att man inte behöver vara fullkomlig för att vara en andlig människa?
22 Det krävs ansträngning om man skall vara en verkligt andlig människa. Ge inte upp i fråga om dig själv, när du arbetar på att utveckla ”Kristi sinne”. Kom ihåg att det förhållandet att någon är en andlig människa inte betyder att han i varje avseende är utan fel och att alla hans problem och köttsliga böjelser förflyktigas. Några händelser i Petrus’ liv visar detta. Vid ett tillfälle svarade Petrus rätt på Jesu fråga: ”Vem sägen då I mig vara?” Hans andliga synsätt blev lovordat, i det Jesus sade: ”Kött och blod har icke uppenbarat detta för dig, utan min Fader, som är i himmelen.” Men lägg märke till att Petrus längre fram försökte visa Jesus missriktad välvilja och att han då fick veta: ”Dina tankar äro icke Guds tankar, utan människotankar.” Han hade fortfarande ett köttsligt tänkesätt som han behövde ta itu med! — Matt. 16:15—23.
23 Mindre än ett år längre fram hände det att Petrus till sin bedrövelse dukade under för människofruktan och förnekade Jesus tre gånger. Han ångrade sig. Men var det så att hans benägenhet att vackla under påtryckning från massan helt enkelt försvann? Nej. Flera år längre fram måste Petrus på nytt bli tillrättavisad, denna gång av Paulus, för samma svaghet. (Luk. 22:34, 54—62; Gal. 2:11—14) Det förefaller som om Petrus, en apostel, en andlig människa, hela sitt liv måste arbeta med att försöka korrigera denna svaghet. Vidare omtalar Paulus för oss att också han måste tukta sig själv för att hans gärningar skulle vara tillbörliga. (1 Kor. 9:24—27) En andlig människa i vår tid kan likaså ha sina svaga punkter, men genom att uppriktigt studera Guds ord och tillämpa det i sitt liv och förtrösta på Guds stärkande ande kan man få hjälp att övervinna dem.
24. Vilken annan angelägenhet, som har att göra med att vara en andlig människa, behöver vi fortsätta att dryfta?
24 Men det finns ytterligare en viktig angelägenhet att begrunda, när det gäller att man skall bevisa sig vara en verkligt andlig människa. Vad är det? Villighet att finna sig i allt det motstånd som den köttsliga världen riktar mot dem som följer Kristus Jesus tätt i spåren. Du förstår, världen tycker inte om dem som ådagalägger ”Kristi sinne”. Men om du vill, kan du bära världens hat med stor glädje och tillfredsställelse. Lär av följande artikel hur du skall göra det.