Kapitel 2

Boken med goda nyheter frambringas

 1. Vilket slags bok skulle vara till gagn för hela mänskligheten?

VAD skulle du förvänta av en bok som innehåller goda nyheter för hela mänskligheten? Först och främst måste den finnas på många olika språk. Dess budskap måste också vara meningsfullt och hjälpa människor av alla nationella grupper att få ut det bästa av livet redan nu och ge dem hopp för framtiden. Det var den boken vi började tala om i första kapitlet. Den heter:

 2. a) Hur gammal är bibeln? b) Varför kan de flesta människor läsa den på sitt eget språk? c) Vad kan sägas om bibelns spridning jämfört med andra böckers? (Romarna 10:14, 18)

² Vad slags bok är egentligen bibeln? Först och främst är det en mycket gammal bok, eftersom den fick sin början för mer än 3.400 år sedan. Den har nått till varje land och till och med ut till avlägsna, isolerade öar. Man kan finna den i enkla hyddor och moderna hem. Denna bok har blivit översatt, helt eller delvis, till mer än 1.575 språk och dialekter, så att nästan var och en kan läsa den på sitt eget språk. Ingen annan bok kommer ens i närheten av den i fråga om spridning, eftersom den har spritts i milliarder exemplar. Varje år sprids millioner och åter millioner exemplar av bibeln över hela jorden.

 3. a) Varför är ”bibeln” ett passande namn på boken? b) På vad gjordes de ursprungliga handskrifterna?

³ Bibeln består egentligen av sextiosex små böcker som förenats till en. Ordet ”bibel” kommer från det grekiska ordet bibliʹa, som betyder ”små böcker”. Ordet bibliʹa är besläktat med biblos, som avser den mjuka innerdelen av papyrusväxten. I bibelns länder tillverkades i forna tider ett slags papper av denna växt. Bibelns böcker skrevs en gång i tiden av för hand på sådant papyruspapper, men originalhandskrifterna tycks ha varit gjorda på bearbetade djurhudar.

 4. a) Hur många skribenter har gett sitt bidrag till bibeln? b) Under hur lång tid skrevs bibeln? c) Varför är bibeln en unik vishetens bok? (Johannes 17:17)

⁴ Bibelns sextiosex ”små böcker” sammanställdes av omkring fyrtio skribenter under en period av mer än 1.600 år, mellan åren 1513 f.v.t. och 98 v.t. Alla skribenterna är fullt överens när det gäller lärofrågor och utvecklar ett och samma tema. Resultatet är en märklig, ja en unik vishetens bok.

 5. Vilka benämningar är att föredra framför ”Gamla testamentet” och ”Nya testamentet”, och varför det?

⁵ Somliga delar upp bibeln i två ”testamenten” och hävdar att ”Gamla testamentet” inte är av lika stort värde som ”Nya testamentet”. Men så förhåller det sig inte, eftersom alltsammans utgör en enda bibel. Med ”testamente” avses vidare ett förbund, och det finns fler än endast två förbund i bibeln. Det är därför att föredra att tala om bibelns båda delar såsom ”de hebreiska skrifterna” och ”de grekiska skrifterna”, eftersom hebreiska och grekiska var de grundspråk på vilka största delen av bibeln skrevs. De hebreiska skrifterna är oumbärliga som bakgrund för att man helt och fullt skall förstå de grekiska skrifterna, och de grekiska skrifterna är en utvidgning av de hebreiska skrifterna, som visar deras uppfyllelse. Var och en av de sextiosex ”små böckerna” ger sitt bidrag till att göra vår insikt och förståelse fullständig när det gäller mänsklighetens Skapares uppsåt.

 6. a) Vilka slag av män tecknade ner bibeln? b) Varför blev dessa ting skrivna för länge sedan? (1 Korintierna 10:11)

⁶ De goda nyheterna i bibeln är avsedda för hela mänskligheten, och i överensstämmelse härmed hade också dess skribenter mycket mångskiftande bakgrund i livet. Några var fåraherdar och boskapsherdar, andra var fiskare och jordbrukare, en var läkare, och en var skatteindrivare. Minst två av dem var kungar. Andra var präster, profeter eller skriftlärda. En av skribenterna hade tidigare varit en illvillig förföljare av dem som trodde på dessa goda nyheter, men han ändrade sig och blev en av de goda nyheternas mest nitiska förkämpar. Efter sin omvändelse skrev denne före detta ledare inom en falsk religion, aposteln Paulus, följande om de tidigare böckerna i bibeln:

”Alla de ting som är skrivna förr, de är skrivna till vår undervisning, för att vi genom vår uthållighet och genom trösten från Skrifterna må ha hopp.” — Romarna 15:4.

 7. Varför kan bibeln kallas en österländsk bok? (Romarna 3:1, 2)

⁷ Även om bibeln har fått sin största spridning i västvärldens länder, så är den egentligen en österländsk bok. Alla de män som hade del i att skriva den var österlänningar, som bodde i Mellersta Östern. Det mesta av dess handling ägde rum i österlandet, vars seder och bruk den återspeglar. Den liknar till exempel mänsklighetens framtida härskare vid en österländsk herde, som medlidsamt tar vård om sin hjord:

”Han kallar sina egna får vid namn och för dem ut. När han har fått ut alla sina egna, går han framför dem, och fåren följer honom, eftersom de känner hans röst. En främmande kommer de visst inte att följa. ... Den rätte herden ger ut sin själ till förmån för fåren.” (Johannes 10:3—5, 11)

Vilken lycklig dag blir det inte när vi får denne före detta österländske herde till vår kärleksfulle härskare!

HUR DE GODA NYHETERNA BLEV UPPTECKNADE

 8. På vilket sätt liknade bibelskribenterna oss människor i denna tid?

⁸ De män som tecknade ner bibeln var ofullkomliga. De hade svagheter och kunde göra misstag. Som människor skilde de sig inte från folk i allmänhet. Aposteln Paulus sade till dem som med orätt betraktade honom och hans missionärskamrat Barnabas som gudar: ”Vi är också människor med samma skröpligheter som ni.” (Apostlagärningarna 14:15) Hur var det då möjligt för ofullkomliga människor att frambringa en redogörelse som faktiskt är Guds budskap?

 9. Hur kunde ofullkomliga människor frambringa ett fullkomligt budskap till mänskligheten?

⁹ Det var därför att de inte skrev på eget initiativ, utan var inspirerade av Gud. Vad menas här med ordet ”inspirerad”? Det betyder att Gud, himmelens och jordens Skapare, påverkade dessa män genom sin ande eller osynliga, bemyndigande kraft och ingav dem i sinnet vad de skulle skriva ner såsom hans ”ord” eller budskap till mänskligheten. Psalmskribenten David sade till exempel:

”HERRENS [Jehova Guds] Ande har talat genom mig, och hans ord är på min tunga.” (2 Samuelsboken 23:2)

Och beträffande profetiska budskap skrev aposteln Petrus:

”Ingen profetia i Skriften blir till av någon privat utläggning. Ty aldrig har en profetia framförts av en människas vilja, utan människor talade ord från Gud, under det att de drevs av helig ande.” — 2 Petrus 1:20, 21.

10. a) Varför skulle det vara lätt för Gud att överföra budskap till trogna människor? Belys saken. (2 Moseboken 34:27, 28; Jeremia 1:1, 2, 9; Hesekiel 1:1; Daniel 7:1) b) Vad var det som ledde sammanställandet av den fullständiga bibeln, och vad kallas denna? (Uppenbarelseboken 22:18, 19)

¹⁰ Det var inget problem för Gud, det Högsta väsendet och hela universums Skapare, att förmedla budskap till trogna människor på jorden. Nu i vår tid har människor färdats till månen, och de budskap de sände tillbaka per radio därifrån till jorden kom fram klara och begripliga från en plats mer än 400.000 kilometer ut i rymden. TV-bilder överfördes också ända från månen, så att människor på jorden faktiskt kunde sitta i sitt vardagsrum och se astronauter gå omkring på månen. Om människor kan överföra budskap på detta sätt, hur lätt måste det då inte vara för alltings Skapare att överföra budskap och syner till människor på jorden, till och med från en plats bortom ”himlarnas himmel”! (1 Konungaboken 8:27) När Gud förmedlade sina tankar till bibelskribenternas sinnen, skrev de ner dessa såsom ”Guds ord” — hans budskap. (Hebréerna 4:12) Genom sin ande ledde Gud också människor till att sammanföra dessa sextiosex ”små böcker”, och inga andra, till att utgöra den fullständiga bibeln, som kallas bibelns ”kanon”.

EN EXAKT OCH PÅLITLIG REDOGÖRELSE

11. Belys bibelns noggrannhet och logiska framställning.

¹¹ Något som gör bibeln till en förunderlig bok är dess noggrannhet, när det gäller att ange detaljer, och även dess fullständiga inre harmoni. I Första Mosebokens femte och tionde kapitel anges till exempel släktregistren från den förste mannen Adams tid till Noas söners dagar. Dessa register omfattar en period på mer än 2.000 år. Längre fram skrev prästen Esra Första Krönikeboken och ägnade de nio första kapitlen åt att upprepa och utvidga dessa tidigare släktregister, så att de nu kom att sträcka sig ytterligare 1.500 år fram i tiden, till den tid då israeliterna återvände från fångenskapen i Babylon. Ännu längre fram upprepade både Matteus och Lukas i sina evangelier viktiga delar av dessa tidigare redogörelser och utsträckte bibelns släktregister fram till Jesus Kristus. (Matteus 1:1—17; Lukas 3:23—38) Under Guds andes vägledning frambragte bibelskribenterna alltså en varaktig redogörelse för släktlinjen från vår förste förfader Adam och mer än 4.000 år framåt i tiden till Jesus, ”Människosonen”. Läkaren Lukas skrev om sin egen evangelieskildring:

”När jag nu noggrant har efterforskat allting ända från början, [har jag] beslutat att i logisk följd skriva om dem.” (Lukas 1:3)

Redogörelsen är verkligen noggrann och logisk.

12. Hur kan Mose ha fått upplysningar om den tidigaste historien?

¹² Bibeln talar om tidiga ”berättelser”. (1 Moseboken 2:4; 5:1) De kan ha vidarebefordrats muntligen. Men hur skulle i så fall noggrannheten kunna säkerställas? Gud skapade den första människan Adam fullkomlig. Längre fram gjorde han uppror mot Gud, och Gud dömde honom därför till döden. Det tog emellertid lång tid för hans före detta fullkomliga kropp att degenerera ända till döden. Han levde i 930 år, fram till Lemeks tid, hans som var Noas far, och Lemek kunde därför få reda på den tidiga historien direkt från Adam. Lemek kunde vidarebefordra allt detta till Noa och till Noas son Sem, vars nästan fullkomliga fysik satte honom i stånd att leva vidare 500 år efter syndafloden. Sem kunde förmedla detaljerade upplysningar om världen före syndafloden till Abraham och till hans son Isak. Isak kunde föra detta vidare till sin sonson Levi, och Levi kunde tydligen berätta det för sin sonson Amram, Mose far. När den tidigaste historien vidarebefordrades muntligen, behövdes det alltså bara fem länkar mellan Adam och Mose — Lemek, Sem, Isak, Levi och Amram.

13. Varför åstadkom Skaparen genom inspiration en redogörelse för den tidigaste historien? (Psalm 102:19)

¹³ Men på grund av den nedärvda ofullkomligheten och förmodligen också på grund av ändrade förhållanden efter syndafloden blev människorna undan för undan svagare. Isak levde bara 180 år och Mose 120 år. När människans livslängd sjönk mot sjuttio eller åttio år, fann Skaparen för gott att låta människans tidigaste historia bli exakt bevarad som en varaktig redogörelse. På så sätt skulle vi alltid ha tillgång till pålitliga upplysningar om mänsklighetens begynnelse. Skaparen använde Mose till att under inspiration sammanställa denna redogörelse, som blev den första delen av bibeln.

14. a) Vem var Mose? (Hebréerna 11:23—27) b) Varför var Mose och senare skribenter väl kvalificerade att teckna ner bibelns redogörelse? (Apostlagärningarna 3:21)

¹⁴ Vem var denne Mose? Han var avkomling av hebréen Abraham och föddes när hans folk, israeliterna, var slavar i Egypten. I egenskap av adoptivson till Faraos dotter, hans som var Egyptens härskare, växte Mose upp och fick utbildning vid det kungliga hovet. Men när han ställdes inför ett val, visade han att han satte långt större värde på de andliga rikedomar han kunde åtnjuta tillsammans med Guds folk än all den materiella rikedom han kunde ha fått i Egypten. Han valde att bli illa behandlad tillsammans med Guds eget folk. Under sitt liv i Egypten och längre fram som herde i öknen uppodlade han stor tro på Gud och kom att bli ”mycket saktmodig, mer än någon annan människa på jorden”. (4 Moseboken 12:3) Han var väl kvalificerad, inte bara att föra nationen av flera millioner israeliter ut ur Egypten, utan också att tjäna som Guds skrivare och under hans andes vägledning teckna ner den första delen av bibelns redogörelse. Efter honom fortsatte andra män med liknande tro att ge sitt bidrag till bibelns skildring, ända tills den var fullbordad 1.600 år senare. Det är av verkligt intresse och stort värde för oss i denna tid att gå igenom vad dessa bibliska skrifter innehåller.

[Tabell på sidan 12]

Bibeln sträcker sig längre tillbaka i människans historia än några andra forntida skrifter

(För formaterad text, se publikationen)

DE FRÄMSTA RELIGIÖSA SKRIFTERNAS ÅLDER

(även det år de fullbordades)

f.v.t.

År

4026 Människans skapelse

2370 Den stora floden

1473 Pentateuken (bibeln) 3.448 år

500 Hinduismens ”kunskapsböcker” (Veda) 2.475 år

480 Konfucianismens ”Stor lärdom” (Ta-hsüeh) 2.455 år

443 Hebreiska skrifterna fullbordade (bibeln) 2.418 år

43 Buddismens skrifter, ”De tre korgarna” 2.018 år

v.t.

År

98 Hela bibeln fullbordad 1.878 år

650 Koranen (Islams heliga bok) 1.326 år

720 Shintoismens Kojiki och Nihongi 1.256 år

1830 Mormons bok 146 år

1976

[Icke-bibliska tidpunkter grundade på ”Encyclopædia Britannica,” 1971 års upplaga.]

[Bilder på sidorna 16, 17]

Tio budord skrivna av Gud

Änglar talade Guds ord

Guds ande vägledde utväljandet ur tidigare skildringar

Syner i vaket tillstånd

Drömmar under sömnen