Hur annorlunda än världen är du?

”Den form av gudsdyrkan som är ren och obesudlad från vår Guds och Faders ståndpunkt är denna: ... att bevara sig utan fläck från världen.” — JAKOB 1:27.

1, 2. Vem sade att de kristna skulle vara annorlunda än världen? Varför bör Jehovas vittnen räkna med att vara annorlunda än världen?

DEN förste som sade att de kristna inte fick vara någon del av världen var Jesus. (Johannes 15:19) Och kvällen innan han dog hördes han säga i bön till sin Fader: ”Jag har gett ditt ord åt dem, men världen har hatat dem, därför att de inte är någon del av världen, alldeles som jag inte är någon del av världen.” Nästan omedelbart därefter upprepade han: ”De är inte någon del av världen, alldeles som jag inte är någon del av världen.” — Johannes 17:14, 16.

² Flertalet av kristenhetens religioner gör inget som helst försök att motsvara de orden. Men Jehovas vittnen inser att de kristna i våra dagar inte har något annat val än att hålla sig avskilda från världen. De vet att Satan är denna världens härskare. (Johannes 14:30; 1 Johannes 5:19) Att vara en del av världen innebär att vara under Satans inflytande. Jakob gav följande varning: ”Vemhelst som vill vara världens vän gör sig till Guds fiende.” (Jakob 4:4) Vi bör därför räkna med att vara annorlunda.

3. Vilka grundläggande ting gör Jehovas vittnen annorlunda än sin omgivning?

³ Men på vad sätt är då Jehovas vittnen annorlunda? Jesus sade att de kristna inte skulle avlägsnas fysiskt ur världen. (Johannes 17:15) Och Jehovas vittnen lever verkligen i dess samhällen, och flertalet av dem gifter sig och skaffar barn, precis som alla andra. De måste också söka arbete, kämpa med inflation och betala skatter. Men ändå är de annorlunda. I en artikel om dem i en tidning i Förenta staterna förklarade religionsredaktören vad han menade vara orsaken till detta. Han sade: ”Det som skiljer vittnena från de flesta av deras kritiker är kanske att hela deras liv — hur de tillbringar sin tid och med vilka — är oskiljaktigt förbundet med deras tro.” Precis! Jehovas vittnen är fullständigt överlämnade åt Jehova Gud. De tror verkligen på Guds löften i bibeln, och de tar mycket allvarligt på alla hans befallningar till dem. (1 Johannes 5:3) Detta gör dem annorlunda.

4. Vilka faktorer gör det svårt att vara avskild från världen? Vad bör vi därför alla göra emellanåt?

⁴ Men en sådan avskildhet är varken populär eller lätt. Påtryckningarna mot likriktning i vårt dagliga liv är starka. De flesta av oss vill rent instinktivt inte skilja sig alltför mycket från alla andra. När frågor angående neutralitet uppstår, krävs det stark övertygelse att vara annorlunda och lyda Jehovas befallningar. (Apostlagärningarna 5:29; 15:28, 29) Det är därför förståndigt av var och en av oss att emellanåt rannsaka sig själv för att se var vi står, när det gäller att vara avskilda från världen. — 2 Korintierna 13:5.

Nitiska i tjänsten på fältet

5. a) Vad säger några icke-vittnen om Jehovas vittnens nit i predikoarbetet? b) Nämn några av de bibliska principer som driver vittnena att vara nitiska i detta verk.

⁵ Jehovas vittnen är till exempel välkända för sitt nitiska predikande. Detta gör dem verkligen annorlunda. Somliga beundrar dem för det, medan andra irriterar sig på det. Missionärer i en viss evangelisk organisation rapporterar att vart de än reser i världen träffar de bland lokalbefolkningen på människor som är verksamma och nitiska vittnen för Jehova! ”Det går nästan inte att under någon längre tid tala med någon missionär om de lokala förhållandena utan att få höra Jehovas vittnen nämnas”, hette det i en av deras publikationer. Varför är vittnena så nitiska i det här arbetet? Orsaken är att det är Guds vilja att de goda nyheterna skall predikas och att det predikandet är ett igenkänningstecken på en sann kristen. (Matteus 28:19, 20; Efesierna 6:14, 15; Uppenbarelseboken 22:17) Detta predikande av Jehovas vittnen är en offentlig demonstration av deras lojalitet mot Guds rike och av deras önskan att hjälpa andra att tillbedja Jehova. — Jesaja 2:2—4; Matteus 24:14.

6. Bland annat vilka frågor bör vi ställa oss själva för att rannsaka våra känslor för arbetet med att predika de goda nyheterna om Riket?

⁶ Hur viktigt är predikoarbetet för dig? De flesta människor i världen anser att ens försörjning eller till och med rekreation är viktigare än religionsutövning. (2 Timoteus 3:4; 1 Johannes 2:16) Men så här skrev Paulus till Timoteus: ”Ge ständigt akt på dig själv och på din undervisning. Förbli vid dessa ting, ty genom att göra detta skall du frälsa både dig själv och dem som lyssnar till dig.” (1 Timoteus 4:16) Ser du det så? Kommer du också ihåg aposteln Petrus’ uppmaning att man bör ha ”Jehovas dags närvaro ... ständigt ... i tankarna”? (2 Petrus 3:12) I så fall vet du att predikandet av de goda nyheterna om Riket är något som brådskar. Detta kan få dig att handla på ett sätt som kan verka underligt för icke-vittnen.

7. Vilket steg har många tagit med tanke på predikoarbetet? Varför det?

⁷ John, en skollärare i Ghana, tog till exempel bibeln på allvar. Han slutade därför sitt arbete för att kunna använda mer tid till att tala med andra om Riket. Brian, en engelsk pojke, offrade sin chans att få gå på universitet för att han skulle kunna bli heltidsförkunnare; och Eve, en amerikansk flicka, slutade av samma orsak efter bara några få terminer vid college. Var dessa unga människor opraktiska eller dåraktiga? För alla som tar bibeln på allvar var det de gjorde faktiskt både förnuftigt och logiskt. I stället för att äventyra sin framtid bidrog de till att trygga den. Som Paulus sade betyder det arbete de valde frälsning både för dem själva och för ”dem som lyssnar till” dem. — 1 Timoteus 4:16.

Ett annorlunda slag av uppförande

8. Vilken biblisk princip i Hebréerna 1:9 bidrar också till att göra Jehovas vittnen annorlunda?

⁸ Här är en annan princip som gör de kristna annorlunda än världen: ”Du älskade rättfärdighet, och du hatade laglöshet.” (Hebréerna 1:9) Dessa ord riktas i sitt sammanhang till Jesus Kristus, men Jehovas vittnen inser att de också utgör en norm för de kristna. (1 Petrus 2:21) Vi måste älska det som Gud säger är rätt och hata det som Gud säger är laglöst.

9. a) Vad är några former av laglöshet? b) Hur skiljer sig en kristen församlings inställning till laglöshet från världens?

⁹ Aposteln Paulus identifierade några slag av laglöshet, när han skrev: ”Varken otuktsmän eller avgudadyrkare eller äktenskapsbrytare, eller män som hålls för onaturliga syften eller män som ligger med män, eller tjuvar eller giriga eller drinkare eller smädare eller utpressare skall ärva Guds rike.” (1 Korintierna 6:9, 10) Världen i våra dagar är mycket tolerant, särskilt i fråga om moral. Men bibelns normer är inte förhandlingsbara. Bibeln säger att varje kristen som blir invecklad i omoraliskhet bör få kärleksfull hjälp att ändra sitt handlingssätt. (Galaterna 6:1; Jakob 5:19, 20) Men om han vägrar att ändra sig, så bör de kristna sky honom. — 1 Korintierna 5:9—13.

10. Varför måste Jehovas vittnen skydda sig mot laglösa gärningar?

¹⁰ Somliga har framfört anklagelsen att det är kärlekslöst eller fanatiskt att behandla saken så. De föredrar den mer liberala syn man har i världen. Är det så du tycker? Eller inser du att sådana åtgärder inte så mycket visar brist på kärlek till syndaren som avsky för hans laglösa gärningar? Och har du klart för dig att den kristna församlingen måste handla så, om den skall förbli kristen? Jakob sade: ”Religion som accepteras som ren och oklanderlig av Gud, vår Fader, är denna: ... att inte låta sig besmittas av världen.” (Jakob 1:27, New International Version) Hur skulle en grupp kunna göra anspråk på att ha den sanna religionen, om den lät sig besmittas av allvarlig synd?

11. Hur påverkar kristna normer en kristens tal?

¹¹ En kristens avsky för det som är ont går längre än så. Bibeln säger: ”Otukt och orenhet av varje slag eller girighet må inte ens nämnas bland er, alldeles som det anstår heliga människor; inte heller skamligt uppförande eller dåraktigt tal eller oanständigt skämt.” (Efesierna 5:3, 4) Sanna kristna är därför kända bland sina kamrater för att inte använda ett oanständigt språk, komma med slippriga skämt eller finna liderligt nöje i att samtala om orena ting. Rena sinnen och rent tal är något som blir allt sällsyntare i våra dagar.

12. Hur är Jehovas vittnen annorlunda än världen när det gäller underhållning?

¹² Jehovas vittnen avviker också när det gäller underhållning. Eftersom ”hela världen befinner sig i den ondes våld”, har de lärt sig att vara försiktiga när det gäller den underhållning världen erbjuder. (1 Johannes 5:19) De undviker helt alla de sällskapsspel, tidskrifter, videofilmer, filmer och TV-program och all den musik som har demoniskt eller pornografiskt innehåll eller som betonar sjukt, sadistiskt våld. De aktar sig också för så kallad familjeunderhållning som främjar en promiskuös eller frigjord syn, vilket är något som de kristna inte kan godkänna. (1 Korintierna 15:33) Den som tar bibeln på allvar skulle inte vilja söka underhållning i sådant som inte ens skall nämnas bland de kristna.

13. Är det smalspårigt av oss att vara så restriktiva i fråga om underhållning? Förklara.

¹³ Är detta din uppfattning? Eller tycker du att en sådan syn gör Jehovas vittnen smalspåriga eller restriktiva? Tänk i så fall på följande: När man upptäcker att en matvara är fördärvad och omedelbart avlägsnar den från hyllorna i en affär, så klagar inte konsumenterna över att deras frihet är begränsad, därför att de inte längre kan köpa den. De är i stället tacksamma över att de skyddas från att bli matförgiftade. På liknande sätt klagar inte heller Jehovas vittnen över att deras frihet i viss utsträckning begränsas, när fördärvet i mycket av den världsliga underhållningen påpekas för dem. De känner sig i stället lättade över att bli skyddade mot den fara som sådant fördärv utgör.

De älskar varandra

14. Vilken egenskap skulle enligt Jesus få den kristna sammanslutningen att skilja sig från världen omkring den?

¹⁴ Här är ett annat kriterium på en kristens avskildhet från världen. Så här sade Jesus till sina lärjungar natten innan han dog: ”Av detta skall alla veta att ni är mina lärjungar: om ni har kärlek inbördes.” (Johannes 13:35) Varför skulle kärlek vara ett tecken för utomstående? Därför att tillståndet i världen nu i stort sett är precis sådant som Paulus sade att det skulle vara: ”Människorna skall vara egenkära, penningkära, ... utan naturlig tillgivenhet.” (2 Timoteus 3:2, 3) I en sådan miljö skulle en världsomfattande sammanslutning av människor, som hade kärlek inbördes, vara ett fenomen. Ett sådant broderskap existerar bland Jehovas vittnen. — 1 Petrus 2:17.

15. Nämn några av de situationer då Jehovas vittnen får tillfälle att visa kärlek till varandra.

¹⁵ Denna kärlek märks tydligt. Och när vittnena kommer tillsammans vid sina konvent framkallar den ofta kommentarer från utomstående. Vid stora katastrofer är vittnena kvickt på plats och har med sig hjälp till sina bröder. Och inom församlingen visar sanna kristna varandra kärlek och omtanke. Också när det uppstår problem på grund av skiljaktiga personligheter försöker de verkligen att ”ha fördrag med varandra och att villigt förlåta varandra”. — Kolosserna 3:12—14.

De får inte varandra att snava

16. a) Vilken situation tog Paulus upp som gav de kristna under det första århundradet ett fint tillfälle att visa djupet av sin kärlek till varandra? b) Vilken princip, som är tillämplig i många sammanhang i vår tid, förklarade han?

¹⁶ Denna kärlek gör vittnena annorlunda på ännu ett sätt. I våra dagar är många människor intresserade av och bevakar svartsjukt sina rättigheter. Men aposteln Paulus fastställde en annan norm: ”Låt oss ... trakta efter de ting som leder till frid och de ting som är ömsesidigt uppbyggande.” (Romarna 14:19) Paulus talade i det här sammanhanget om ett problem på den tiden som gällde mat. De kristna var, till skillnad från judarna som stod under det mosaiska lagförbundet, fria att äta vad de ville, så länge som de inte var matvrak. Men somliga som från barndomen betraktade viss mat som vämjelig blev störda, när de såg medkristna äta sådan mat. Insisterade dessa andra kristna på sin rätt att ändå få äta allt de önskade? Inte om de följde Paulus’ råd. Han sade: ”Det är bra att inte äta kött eller dricka vin eller göra någonting som din broder snavar på.” (Romarna 14:21) Vilket kärleksfullt råd! Kan du se hur det kan vägleda oss inom vissa andra områden?

17, 18. a) Hur kan principen i Romarna 14:21 tillämpas när det gäller starka drycker? b) Hur kan den tillämpas när det gäller klädsel? c) Vilka andra områden kan du komma på, där tillämpningen av den här principen kommer att hjälpa oss att visa kärlek till varandra?

¹⁷ Bibeln tillåter till exempel de kristna att i måttlig mängd bruka alkohol. (1 Timoteus 3:8; 5:23) Men somliga är känsliga när det gäller starka drycker. Andra är inte vana vid dem eller kan inte handskas med dem. Om du vore på en bjudning, där någon sådan person var närvarande, skulle du då försöka tvinga honom eller få honom att för skams skull dricka alkohol tillsammans med dig? Eller skulle du hellre avstå själv för att inte förorsaka honom problem?

¹⁸ Låt oss ta ett annat exempel: det gäller klädseln. Bibeln beskriver inte vad slags kläder en kristen bör bära, men den säger dock att klädseln skall vara blygsam och prydlig. (1 Timoteus 2:9) De flesta länder i våra dagar har vissa oskrivna lagar om vad som anses vara en passande konventionell klädsel. Inom dessa ramar finns det vanligtvis en rätt stor variation, men alla stora avvikelser från det som anses passande verkar egocentriskt, sensuellt eller excentriskt. Detta måste både kristna män och kristna kvinnor ha i tankarna. Är du villig att begränsa din frihet i fråga om klädsel för de goda nyheternas skull och för att inte få dina bröder att snava?

19—21. a) Varför arbetar Jehovas vittnen på att bevara sin avskildhet från världen? b) Inom vilket annat område måste vi vinnlägga oss om att vara avskilda från världen?

¹⁹ Ja, Jesus hade rätt när han sade att de kristna inte skulle vara ”någon del av världen”. (Johannes 17:16) Jehovas vittnen är verkligen annorlunda i fråga om att predika de goda nyheterna, i fråga om att sky det som är ont och i fråga om att visa varandra kärlek och omtanke. Denna avskildhet skänker vittnena många välsignelser, inte minst genom att den skyddar dem mot många av de problem som plågar världen i våra dagar.

²⁰ Uppskattar och odlar du denna avskildhet i ditt eget liv? Kom ihåg att om Jehovas vittnen på något sätt vore mindre avskilda, så skulle de vara mer lika världen, vars gud är Satan, djävulen. (2 Korintierna 4:4) De skulle kunna förlora sitt tydliga kännetecken som ett heligt folk, och de skulle misslyckas i att hålla sig ”obesmittade av världen”. De skulle i så fall inte längre ha en ”ren, ofördärvad religion” i Guds ögon. (Jakob 1:27, The Jerusalem Bible; 1 Petrus 1:14—16) Om du upptäcker att du skulle vilja vara mer lik världen, kom då ihåg varningen i Jakob 4:4.

²¹ Aposteln Paulus profeterade om att en annan egenskap skulle behärska världen i våra dagar. Han sade att människor skulle vara ”penningkära”. (2 Timoteus 3:1, 2) I uppfyllelse av hans ord är jakten på pengar nu en sådan stark kraft att det för många människor är den faktor som påverkar deras liv mest. Är de kristna annorlunda också i det här avseendet? Kan man överleva i våra dagars värld utan att vara ”penningkär”? Dessa frågor skall vi behandla i nästa artikel.

Kommer du ihåg?

◻ Varför bör en kristen räkna med att vara annorlunda än världen?

◻ Vilka skriftställen hjälper Jehovas vittnen att ha en rätt syn på predikoarbetet?

◻ På vilka olika sätt gör tillämpningen av Hebréerna 1:9 Jehovas vittnen annorlunda än världen?

◻ Vilken verkan har tillämpningen av den princip som förklaras i Romarna 14:21 på deras uppförande?

[Bild på sidan 13]

Jehovas vittnen har lärt sig att vara försiktiga när det gäller den underhållning världen erbjuder

Ärlighet gör dem också annorlunda

HJÄRTAT sjönk i bröstet på honom, när han fick syn på parkeringslappen under bilens vindrutetorkare. Böterna var på 20 dollar, och det retade honom, därför att det var så obefogat. Det fanns inga skyltar om förbjuden parkering. Och det som gjorde saken ännu värre var det förhållandet att han bodde långt därifrån och inte hade råd att resa tillbaka till staden för att överklaga målet. Han fotograferade därför av området för att bevisa att det inte fanns några förbudsskyltar någonstans. Och eftersom han var ett Jehovas vittne, så bad han ett medvittne företräda honom i trafikdomstolen.

Här är hans väns rapport om det som hände i rättssalen den där förmiddagen:

”När man kallas inför domaren måste man uppge namn och adress. Sedan förestavar de för en eden om att tala sanning. Innan de förestavade mig eden bad rättens sekreterare, en äldre herre, mig att upprepa min gatuadress. När jag sade: ’124 Columbia Heights’, kände han av allt att döma igen den adressen som adressen för Sällskapet Vakttornets och Jehovas vittnens huvudkontor. Han vände sig till domaren och sade: ’Herr domare, här kan ni känna er helt lugn. Detta är bra människor. De ljuger inte! De ljuger aldrig! De kan inte ljuga! Deras religion tillåter dem inte att ljuga, och de håller sig strikt till den. Jag har aldrig hört talas om att någon av deras män, och inte deras kvinnor heller för den delen, har ljugit. Ärligare människor än de finns inte. Jag har massvis av gånger sett hur de skulle ha kunnat komma undan en parkeringslapp genom att komma med en liten lögn, men det skulle aldrig falla dem in.’

Därefter vände han sig till mig och sade: ’Jag vet att du inte skulle ljuga, för du vet säkert vem som skulle vända sig i sin grav, om du gjorde det.’ ’Vem då?’ frågade jag. ’Domaren, domare Rutherford [en tidigare president för Sällskapet Vakttornet]’, svarade han. ’Jag brukade bära ut post åt honom för 47 år sedan. Jag kände till Jehovas vittnen innan de blev en stor organisation. Domaren var en verklig karl!’

Efter allt detta brydde sig rättens domare inte ens om att låta mig avlägga eden. Han bad mig framföra min sak, vilket jag gjorde. Vad blev hans utslag? ’Icke skyldig.’”

Jehovas vittnen önskar uppföra sig ”redbart i allting”. (Hebréerna 13:18) Och att de håller fast vid ärlighet är ett av de många sätt varpå de skiljer sig från världen.