Balanserade, glädjefyllda bröllopsfester

1, 2. a) Varför bör vi ägna uppmärksamhet åt bröllopsfester i vår tid? b) Hur nödvändiga är sådana bröllopsfester?

DU HAR troligen sett en riklig mängd bevis för att profetian om att människor i ”de yttersta dagarna” skulle vara ”älskare av sinnliga njutningar hellre än älskare av Gud” är sann. (2 Timoteus 3:1—4) Man kan lätt se bevis för detta i det sätt varpå många människor runt om i världen betraktar bröllopsfester och det sätt varpå de uppför sig vid dem.a Hur bör vi betrakta sådana fester? Bör de kristna undvika att arrangera eller att vara med vid bröllopsfester? Eller är det viktiga att vi för att vara ”älskare av Gud” måste undvika vissa fallgropar?

² De kristna har sannerligen ingen skriftenlig förpliktelse att anordna en bjudning efter vigseln, hur allmänt förekommande sådana än kan vara på platsen. Somliga par föredrar i stället att samlas med bara den närmaste släkten eller några få mycket nära vänner, kanske för att njuta av en mera familjär måltid tillsammans med dem. Men att arrangera eller att vara med vid en bröllopsfest kan inte i sig självt likställas med att vara ”älskare av sinnliga njutningar”, för Jesus och hans lärjungar var med vid en sådan fest i Kana.

3. Hur vanligt var det med bröllopsfester på bibelns tid?

³ Ett bröllop är ett tillfälle av fröjd och glädje för de nygifta och deras släktingar och vänner. Glädjefyllda bröllopsfester har sedan länge varit allmänt förekommande. (1 Moseboken 29:21, 22; Domarboken 14:3, 10, 17) Eftersom judarna var väl förtrogna med bröllopsfester, kunde Jesus använda sådana i tre liknelser. (Matteus 22:2—14; 25:1—13; Lukas 14:7—11) Och i den sista boken i bibeln heter det: ”Lyckliga är de som är bjudna till kvällsmåltiden vid Lammets bröllop.” — Uppenbarelseboken 19:9.

4. Hur har många bröllopsfester varit?

4 Guds tjänare i det förgångna — Jesus och hans lärjungar inbegripna — fann balanserat nöje i bröllopsfester. Tusentals kristna i vår tid har också gjort det. En icke troende släkting som var med vid en sådan fest i Sydafrika sade: ”Jag visste inte att vittnena har så trevliga bröllop. Vi är trötta på allt detta drickande och denna högljudda musik som förekommer vid bröllop nu för tiden.” Många, många kristna bröllopsfester är berättigade till liknande beröm.

5. Vilket slags problem har uppstått?

⁵ Men pressen från världens sida att vara ”älskare av sinnliga njutningar” är stark. Av denna anledning säger några kristna äldste:

”Vissa personer utnyttjar [en bröllopsfest] till att släppa loss. De resonerar som så att det inte finns så många sådana tillfällen och vill därför göra allt för att avreagera sig, ge fria tyglar åt de begär som de i vanliga fall håller i schack. Det är inte underligt att atmosfären blir hämningslös.” — Europa.

”Det verkar som om en bröllopsfest består av ett tal, att man äter en bit och sedan dansar ända in på småtimmarna. Några menar att de kan dricka mer än vanligt vid bröllopsfester, och ofta dricker de alltför mycket.” — Latinamerika.

”En bröllopsfest kan inbegripa att ’man dansar ända till morgonen’. Några av dessa tillställningar är sannerligen världsliga — bullersamma, med mycket drickande och världslig dans. Många försöker pråligt skryta med sina resurser genom att klä sig i dyrbara kläder och ha mängder av backar med öl.” — Afrika.

Måttlighet behövs

6. Vad kan vi lära om judiska bröllopsfester av ett uttalande som gjordes i Kana?

⁶ De flesta människor vet att Jesus förvandlade vatten till vin vid bröllopsfesten i Kana. Men kom ihåg följande: ”När nu ledaren av festen smakade på vattnet, som hade förvandlats till vin, ... kallade [han] ... på brudgummen och sade till honom: ’Varje annan människa sätter fram det fina vinet först och det sämre när folk är berusade.’” (Johannes 2:9, 10) Han sade inte att gästerna vid just denna särskilda fest blev ”berusade”.b I själva verket är det otänkbart att Jesus skulle understödja dryckenskap och medverka till någonting sådant genom att göra mer vin. Likväl visste denne man att det var vanligt att man drack för mycket vid judiska bröllopsfester.

7. Vad bör den kristne tänka på i samband med servering av alkohol?

⁷ Vid vissa bröllopsfester har värden inte serverat någon alkohol, därför att det var så vanligt i den trakten att dricka för mycket och dessutom för att inte fresta någon gäst som haft alkoholproblem. Vissa afrikanska bröder sade rentav att det främjade ett ”rent kristet bröllop” att inte servera någon alkohol. Och det är sant att det kan vara tillrådligt att inte servera någon alkohol på platser där människor är starkt kritiska mot att kristna använder alkoholhaltiga drycker. (Romarna 14:20, 21) Men fortfarande behövs det en balanserad värdering. Fråga dig: Var den fest som Jesus var med vid ”oren” bara därför att vin serverades vid den? Bibeln fördömer dryckenskap, inte ett måttligt bruk av alkohol. — Ordspråksboken 23:20, 21; 1 Petrus 4:3.

8, 9. a) Om alkohol serveras, hur kan man då se till att det sker med måtta? b) Vad sade en viss äldste om det problemet?

⁸ Om ett par vill använda alkohol på sin bröllopsfest, är det förståndigt och hänsynsfullt av dem att tänka på att detta bör ske med måtta. (1 Timoteus 3:2; Matteus 23:25) Hur betjänades till exempel gästerna vid festen i Kana? Tydligtvis av ”tjänare” eller uppassare. (Johannes 2:5, 9) Således kan ett äkta par utse några till att servera (och kanske begränsa mängden) drinkar. Naturligtvis bör det vid alla kristna bröllopsfester finnas alkoholfria drycker för dem som bör ha eller kanske föredrar sådana.

⁹ En äldste i Centralamerika sade: ”Ett problem har varit att bröllopsfesterna är alltför stora, så att det inte finns någon möjlighet att ha överblick över alla som är närvarande. Det har hänt att världsliga människor har våldgästat bjudningar, tagit med sig flaskor med sprit och ställt till skandal.” Vem skall då öva tillsyn eller dra upp riktlinjerna för festen? Hur många kan få komma? Vad bör få äga rum vid sådana fester?

Vem drar upp riktlinjerna?

10. Vad för något som antyds i bibeln kan man följa för att hålla bröllopsfester under bättre kontroll?

¹⁰ Vid bröllopsfesten i Kana fanns det en ”ledare av festen”. (Johannes 2:9) Vid bröllopsfester i vår tid kan på liknande sätt en duglig, ansvarsmedveten broder bemyndigas att övervaka detaljerna för det som försiggår vid den. Eftersom han är väl förtrogen med de nygiftas önskemål, kan han ge musikerna, dem som sköter serveringen och andra medhjälpare anvisningar, eller också kan han rådgöra med paret och sedan följa deras anvisningar. Detta kan också innebära att han har tillsynen över dem som hjälper till på olika sätt. Tillsammans kan de assistera gästerna och ta itu med eventuella ”fridstörare”. I samband med frågan om att utöva tillsyn kan vi i Jesu liknelse lägga märke till vad som hände en gäst som visade uppenbar ringaktning vid en bröllopsfest. — Matteus 22:11—13.

11. Vad bör man tänka på, när man väljer ut någon som skall hjälpa paret att leda programmet för festen?

¹¹ Vid många världsliga tillställningar tar föreståndaren för lokalen eller orkesterledaren hand om programmet. Han kanske känner till hur det normalt går till och har troligen något tal eller några tvetydiga skämt på lager. Men skulle du, om du vill ha en bröllopsfest som är i överensstämmelse med kristna principer, vilja att någon världslig människa — som varken är din andlige broder eller medlem av din familj — talade till dina gäster eller stod i händelsernas centrum? Skulle detta stämma överens med rådet att ”göra vad som är gott mot alla, men särskilt mot dem som är besläktade med [dig] ... i tron”? — Galaterna 6:10.

12. Vilken antydan ger bibeln om vem som i första hand är ansvarig för vad som försiggår på en bröllopsfest?

¹² Ibland hjälper föräldrarna till bruden eller brudgummen paret genom att betala bröllopsfesten. Föräldrarna kan därför tycka att de bör ha stor talan i fråga om vilka som skall inbjudas, vilket slags mat och dryck som skall serveras eller vilket program det skall vara. I bibeln sägs det ingenting om vem som betalade festen i Kana, men det sägs att ”ledaren av festen [kallade] på brudgummen”, när en viktig fråga kom upp. (Johannes 2:9) Vid en bröllopsfest är brudgummen enligt bibeln huvudet för den nybildade familjen. (Efesierna 5:22, 23) Även om han kärleksfullt bör ta hänsyn till sin bruds önskemål denna särskilda dag, liksom också till sin egen och hennes familjs önskemål, måste följaktligen han själv i första hand ta på sig ansvaret för vad som skall försiggå och vad som inte skall försiggå på festen.

Vilka skall vara med?

13. Hur stora var bröllopsfesterna på bibelns tid?

¹³ Vi vet inte hur stora bröllopsfesterna var på bibelns tid. Vid Simsons bröllop var hans föräldrar, 30 bekanta till hans brud och troligen också andra vänner eller släktingar närvarande. (Domarboken 14:5, 10, 11, 18) De som inbjöds som gäster vid judiska bröllop var medtillbedjare från staden såväl som besökare från andra trakter. Jesus och hans lärjungar, som kom från andra platser i Galileen, begav sig till festen i Kana. Mängden vin som producerades antyder att det måste ha varit en ansenlig grupp människor församlade. — Johannes 2:1, 2, 6.

14, 15. Hur har några gjort anordningar för bröllopsfester av typen ”öppet hus”, men vilka problem kan uppstå?

¹⁴ I vår tid skiljer sig sedvänjorna och önskemålen när det gäller utformningen av och storleken på bröllopsfesterna från plats till plats. På vissa platser är det vanligt att man har öppet hus; alla medkristna som är vänner till de nygifta är då välkomna. De kan serveras lite förfriskningar, och då är syftet inte att stilla deras hunger, utan att ge dem tillfälle att frambära sina lyckönskningar och njuta av en varm gemenskap. På andra platser där man har öppet hus för alla vänner tar många med sig lite mat — en lagad rätt, någonting att dricka eller en dessert. Alla har på så sätt glädjen att bidra med någonting, och alla kan njuta av olika små rätter utan att bördan faller på paret eller någon annan enskild person. — Apostlagärningarna 20:35.

¹⁵ Av Jesu liknelser att döma tycks det ha varit så att det ofta serverades en större måltid vid judiska bröllop. (Matteus 22:2; Lukas 14:8) Om man i vår tid skall servera alla gästerna en regelrätt måltid, krävs det naturligtvis en hel del planering. En mor i Nordamerika berättade följande tråkiga erfarenhet:

”När det blev känt att det skulle bli bröllop, kom ungdomar från när och fjärran i hopp om att få fri mat och dans. Medan de som var inbjudna var i Rikets sal, begav sig andra till lokalen där bröllopsfesten skulle hållas och tog plats runt alla bord som fanns. När jag kom dit kunde jag ha gråtit, för där fanns inte en enda plats ledig. Jag tog mycket illa vid mig av den brist på kärlek som dessa visade genom att objudna komma till ett bröllop och äta upp den mat som värden satt fram för brudparets nära vänner och släktingar.”

16. Vad kan vi genom bibelns ord lära angående bröllopsgäster?

16 Maria, Jesus och hans lärjungar kom inte objudna till festen i Kana; de var ”bjudna”. (Johannes 2:1, 2) Jesus sade: ”När du är bjuden på bröllop av någon ...” (Lukas 14:8, 9, 16, 17) I liknelsen om kungasonens bröllop talade Jesus också om ”de inbjudna”. (Matteus 22:3, 9, 10) Och när en inbjuden man visade ringaktning, fick tjänarna anvisning om att föra ut honom. I en annan liknelse hindrades fem jungfrur som ville vara med vid en bröllopsfest i själva verket att komma in genom dörren. (Matteus 22:11—13; 25:10—12) Det bör därför inte vara underligt, om man begränsar en bröllopsfest till enbart inbjudna gäster och förväntar att dessa skall vara tillbörligt klädda. Och det är förståeligt att en värds generositet inte behöver innefatta dem som främst är intresserade av mat och nöjen. — Filipperna 3:18, 19; Predikaren 5:10.

17. Vilka svårigheter har uppstått när det gäller storleken på bröllopsfester?

¹⁷ Om ett par eller deras släktingar vill bjuda många gäster på en fullständig måltid, kan detta innebära en ganska stor utgift för dem. (Jämför Markus 6:35—37.) Från en ö i Stilla havet kommer följande rapport:

”Det finns en tendens att gå till överdrift när det gäller bröllopsfester. En del sätter sig i skuld för att kunna anordna en stor fest och börjar på så sätt sitt äktenskap med skulder. Det tycks ofta vara så att de har en önskan att inte förlora anseendet, och därför vill de ha en bröllopsfest som går utöver vad de har råd med.”

Så tråkigt för ett ungt par att börja sitt äktenskap nedtyngt med skulder, något som kan sätta deras förhållande på hårda prov. Eller hur skulle de känna det, om de visste att deras föräldrar hade problem med att betala de dryga räkningarna efter en stor bröllopsfest? Naturligtvis kan världsliga människor lägga ner en häpnadsväckande summa på ett bröllop på grund av att de i stolthet vill göra intryck på andra eller för att inte förlora anseendet i samhället. (Ordspråksboken 15:25; Galaterna 6:3) Men bör det vara så med de kristna med tanke på det som vi läser i Lukas 12:29—31?

18, 19. a) Varför kan några ha beslutat sig för att ha stora mottagningar? b) Hur bör vi reagera, om vi inte blir inbjudna till en väns bröllopsfest? (Lukas 14:12)

¹⁸ Motivet bakom några mycket stora fester har varit en önskan att inte vara sämre än andra eller en önskan att överglänsa dem. Äldste i Västafrika sade:

”Några lägger ut stora summor på förfriskningar. Den som slår på stort och bjuder på den dyrbaraste bröllopsfesten är den som anger tonen. Detta har vållat problem för dem som inte har tillräckligt mod att vara annorlunda. Det pråliga skrytet med ens resurser kan få andra att snava, och det är inte nödvändigt att försöka ’göra som alla andra gör’.” — Se 1 Johannes 2:15—17.

¹⁹ Andra har känt sig tvingade till att ha en kolossal bröllopsfest i fruktan för att annars stöta någon. De föreställer sig att vissa av deras bekanta skulle bli sårade, om de inte blev inbjudna. Följaktligen inbjuds fler än vad som är förståndigt. Men ärligt talat — vem av oss skulle vilja att våra vänner var så rädda att försumma oss att de lät sig nedtyngas av skulder och därmed kanske tvingades avstå från heltidstjänsten? Om det skulle vara så att vi inte blev inbjudna, hur mycket bättre vore det då inte att vi litade på att de moget övervägt alla faktorer, ekonomin inbegripen? Att de inte inbjudit oss kan rentav återspegla att de är övertygade om att vi är mogna och inte alltför snara att ta anstöt. (Predikaren 7:10; 1 Korintierna 13:4—7) Vi kan ändå dela deras lycka genom att vara med vid det på bibeln grundade bröllopstalet, som utgör den viktigare delen av bröllopet. Om vi sätter mindre värde på det än på bröllopsfesten, kan det då inte vara så att vi håller på att bli ”älskare av sinnliga njutningar hellre än älskare av Gud”? — 2 Timoteus 3:4.

20. Vilket slags sedvänjor kan man slippa ifrån genom att begränsa storleken på sin bröllopsfest?

²⁰ Att man håller bröllopsfesterna inom en rimlig storlek och kostnad kan också bidra till att man slipper problemet med oönskade sedvänjor. Längtan efter pengar har till exempel drivit några att köpa ett specialtyg till bröllopskläderna för att sedan be bröllopsgästerna köpa dem till ett högre pris. Vid vissa bröllopsfester måste gästerna ”köpa” tårtbitar eller ”köpa” en dans med bruden genom att nåla fast pengar på hennes klänning. Att man fäster sådan vikt vid pengar kan också ligga bakom detta att gäster vill briljera med sina pengar genom att ”spreja” (kasta) pengar på musikerna eller ge stora gåvor för att få sitta nära de nygifta. — Lukas 14:8—11.

Hjälp alla att ha det trevligt

21. Vilken roll har musiken på bröllopsfester?

²¹ Under mackabéertiden möttes ett judiskt brudfölje av en grupp musiker ”med pukor och andra musikinstrument”. (1 Mackabéerboken 9:39; jämför Psalm 45:9.) Också i dag inger ofta musik i programmet vid bröllopsfester. Den kan bidra till att den kristna glädjen ökar — eller också kan den ta bort den från tillställningen. Varför kan det inträffa att glädjen försvinner? I ett antal fall har musiken spelats mycket högt och utan några hämningar. Några musiker tycker om discomusik, eller också kan de vilt och ohämmat visa sina färdigheter. Men en kristen bröllopsfest är inte platsen för något av detta. Kan gästerna, unga eller gamla, njuta av den kristna gemenskapen, om musiken spelas så högt att det är omöjligt att föra ett samtal med någon på andra sidan bordet?

22. Hur kan man minska problemen med musiken?

²² Det är tydligt att musiken vid bröllopsfester behöver planeras väl och övervakas, i synnerhet levande musik. Det är tillrådligt att inte anlita världsliga musiker. Men om man har betalda musiker, bör brudgummen eller den broder som man valt ut bestämt förklara för musikerna vilken musik som kan spelas och vilken som inte får spelas. (2 Moseboken 32:6, 17, 18, NW) Man bör komma överens med dem om att ingenting som gästerna särskilt begär får spelas utan att brudgummen eller ”ledaren” för festen har gett sitt godkännande. På grund av de problem som hör samman med karaktären och ljudvolymen hos levande musik har många par valt att använda grammofonskivor eller kassettband med just den musik de vill ha. De har låtit någon vuxen ansvara för denna musik, någon som inte så lätt låter sig påverkas av det som är populärt bland omogna ungdomar. — 1 Korintierna 13:11; Hebréerna 5:14.

23—25. Vilka andra praktiska åtgärder kan de nygifta vidta för att vara säkra på att det skall bli en trevlig kristen bjudning?

²³ Kristna nygifta vill att deras gäster skall kunna se tillbaka på bröllopsfesten med glädje. Om det förekommer musik och/eller dans, bör sådant alltså vara i samklang med kristna principer. Om några ombeds att säga några ord, bör de och det de säger vara passande för en värdig kristen bjudning.

²⁴ I liknelsen med de tio jungfrurna började festen ”mitt i natten” därför att brudföljet hade dröjt. (Matteus 25:5, 6) I ett annat fall ägde bröllopsfesten rum på dagen, vilket framkommer av att Jesus sade att den fest som kungen hade anordnat var färdig och att tjänarna därför skulle gå ut och inbjuda människor på vägen. (Matteus 22:4, 9) I vår tid har några bröllopsfester pågått till långt in på natten, och allteftersom mogna kristna har gått hem för att få en god natts sömn har festen blivit mer och mer okontrollerad. För att hindra att något sådant inträffar har många balanserade par bestämt en tid då deras bröllopsfest skall börja och en tid då den skall sluta. På så sätt kan alla planlägga sin verksamhet, till exempel planera för en lämplig kristen verksamhet dagen efter den trevliga festen.

²⁵ En bröllopsfest kan vara ett utmärkt tillfälle för kristna att finna ett rätt och balanserat slag av glädje och nöje. Men vilken uppgift har den i samband med vad som sedan följer — ett äktenskapligt liv som sanna kristna?

[Fotnoter]

Kommer du ihåg följande av det som framlagts?

□ Varför bör de kristna vara aktpågivna i fråga om bröllopsfester?

□ Vad är tillrådligt när det gäller alkohol i samband med bröllopsfester?

□ Vem är ansvarig för det som sker vid en bröllopsfest?

[Bild på sidan 25]

Ledaren av festen rådgjorde med brudgummen om vinet