Vem kan rädda världen?
SOM svar på den frågan kanske några säger: Ingen. Och ingen av oss kan förneka att världens problem ökar så snabbt och har blivit så komplicerade att uppgiften att rädda världen verkar vara över de nuvarande mänskliga regeringarnas och till och med Förenta nationernas förmåga.
Men eftersom det gäller vårt liv och vår framtid, har vi en giltig orsak att önska få veta: Kan den räddas på något sätt? I så fall av vem?
Världens ledare har en tendens att se dystert på framtiden. I en 26-sidig rapport om det internationella läget sade Förenta nationernas förre generalsekreterare, Kurt Waldheim: ”Det gångna året har fört med sig nya kriser och föga uppmuntran. ... Mönstret för världshändelserna förändrades på oväntade och ibland olycksbådande sätt ... och tenderade att förvärra många av de nuvarande problemen.” Han tillade att människor har rätt, när de ”betraktar den här situationen med oro”.
Vid slutet av år 1981 ställde man i en redaktionell artikel i den latinamerikanska tidningen Daily Post följande fråga till läsarna: ”När du vaknade i morse och läste rubrikerna, slog det dig då plötsligt att världen verkar vara en ohyggligt farlig och osäker plats nu för tiden?” Sedan olika sidor av de internationella problemen betraktats hette det avslutningsvis i artikeln: ”Vi skulle tycka om att vakna upp i morgon, ögna igenom rubrikerna och sedan ha en känsla av att saker och ting håller på att bli bättre. Men på något sätt tror vi bara inte att det kommer att bli på det sättet.”
I synnerhet har ungdomar en benägenhet att se negativt på världssituationen. Det rapporteras att Västtyskland plågas av en ”växande armé av ungdomar utan mål, som ibland är våldsamma och som är oartikulerade och vanligtvis arbetslösa och många gånger också arbetsodugliga”. En socialarbetare beskrev dem som varande utan ”synfält, framtidsutsikter och hopp”. En av dessa ungdomar förklarade: ”I mitt hjärta tror jag inte att världen kommer att bestå i fem eller tio år till. Men vi måste göra något åt det elände som råder. Vi har kommit till det stadiet att vi vägrar att ta ansvar för en ordning som vi inte gillar.”
Vad tycker du själv? Kan du se tillbaka på din egen korta livstid och säga att världen under din livstid blivit en bättre plats att leva i? De flesta människor svarar nej utan vidare. Den verkar i stället vara tydligt på väg mot tillintetgörelse. Kan den räddas? Du håller säkert med om att den här jorden är en underbar plats att bo på, och du gör allt du kan för att få leva så länge som möjligt. Vari ligger då problemet? Lade du märke till vad ynglingen sade i föregående stycke? Han talade om en ”ordning” som han inte gillade. Det är intressant att lägga märke till att Jesu Kristi apostlar frågade Jesus om ”avslutningen på tingens ordning”. (Matteus 24:3—14) Som svar gav han en profetia som sträckte sig långt framåt i tiden och som uppfylls i våra dagar. När vi talar om att rädda världen, bör vi därför inte tänka oss att det är jordklotet som skall räddas. Inte heller bör vi tänka oss att det är den nuvarande tingens ordning, som Guds ord säger är bestämd att tas bort, som skall räddas. Frågan kretsar i stället kring människor — människovärlden.
Vem skall då rädda eller frälsa människovärlden? Vi behöver inte sväva i ovisshet, för Guds ord förklarar: ”Gud sände ... inte ut sin Son i världen för att han skulle döma världen, utan för att världen skulle bli frälst genom honom.” (Johannes 3:17; 12:47) Ja, det är människans Skapare som har vidtagit åtgärder för att rädda eller frälsa världen genom sin Son, Jesus Kristus. En grupp samariter, som tidigare hatade judarna, sade till och med om Jesus: ”Vi vet att den här mannen med visshet är världens frälsare.” — Johannes 4:42.
Ett religiöst fenomen i vår tid är alla de så kallade Jesusgrupper som bildats. Man ser namnet Jesus fastsatt på bilar och byggnader och målat på bergväggar ute i landskapet. Man läser om att ”Jesusfolket” har väldiga friluftsmassmöten. Detta är vanligtvis personer som har lämnat de traditionella kyrkorna. De förkunnar högljutt att mänsklighetens hopp består i Jesus Kristus. Många av dem tror att om Jesus levde nu, skulle han vara sida vid sida med dem i deras egen speciella revolution och att han skulle kämpa mot korruptionen och orättvisan i den nuvarande ”ordningen”.
I Brasilien ombads en grupp sådana personer att skriva ner vad de ansåg om Jesus. Den allmänna meningen var att han var en välmenande man som predikade kärlek i en grym och kärlekslös värld. De sade att han lärde jämställdhet mellan människor och att han föregick med gott exempel när det gällde mod, tro och hopp. Men de tyckte ändå inte att Jesus hade så värst stor framgång i sin mission. Som en katolsk präst uttryckte det: ”Se på Jesus. Han hade alltid diskussioner med prästerna, och det enda han fick ut av det var korset.”
Hur betraktar du Jesus Kristus? Som en flammande revolutionär? Som en stor filosof och en vis man, rentav en profet? Hans läror har utan tvivel utövat ett oerhört inflytande på mänskligheten under de gångna 1.950 åren. Milliontals människor på jorden i våra dagar påstår faktiskt att de redan är personligt frälsta av honom.
Det kan inte förnekas att det är genom Jesus som några av människovärlden skall bli frälsta, som vi såg av Johannes 3:17. Aposteln Petrus bekräftade detta och förklarade: ”Det finns inget annat namn under himmelen, som blivit givet bland människor, genom vilket vi måste bli frälsta.” (Apostlagärningarna 4:12) Men hur skall Jesus frälsa världen? Och om inte alla människor vill ta emot Jesus och uppfylla Guds krav för frälsning, på vad sätt kan en människa då bli frälst? Om du skall vara den människan, vad är det då du skall bli frälst ifrån och till vad? Låt oss undersöka dessa mycket betydelsefulla frågor.