25. a) Hur vet vi att Jehova vill att vi skall nalkas honom och överlämna oss åt honom? b) Vilka grundläggande frågor kan begrundas av en som överväger dop? c) Vad bör man göra, om man önskar bli döpt?

²⁵ Vad bör du göra, sedan du begrundat det som framhållits på föregående sidor, om du är en som har blivit undervisad och önskar hålla Jesu Kristi bud? Petrus påminner dig om att vägen står öppen för dig. Jehova önskar att du skall komma i harmoni med honom: ”Herren [Jehova, NW] ... är långmodig mot eder, eftersom han icke vill, att någon skall förgås, utan att alla skola vända sig till bättring.” (2 Petr. 3:9; se också 2 Korintierna 5:18—6:2; Uppenbarelseboken 22:17.) Sedan etiopiern hade fått undervisning av Filippus, frågade han: ”Vad hindrar att jag blir döpt?” (Apg. 8:36, Hd) Om du känner det på samma sätt i fråga om att tjäna Jehova Gud och ta Kristi ok på dig, föreslår vi att du begrundar följande två frågor, som ställs till dem som ämnar låta döpa sig:

1) Har du ångrat dina synder och omvänt dig, i det du har insett att du inför Jehova Gud är en syndare som står under syndens fördömelse och som behöver frälsning, och har du erkänt inför honom att denna frälsning utgår från honom, Fadern, genom hans Son, Jesus Kristus?

2) Har du på grundval av denna tro på Gud och hans föranstaltning för frälsning utan förbehåll överlämnat dig åt Gud till att hädanefter göra hans vilja, allteftersom han uppenbarar den för dig genom Jesus Kristus och genom bibeln förmedelst den heliga andens upplysande kraft?

Om du finner att du kan svara ”JA” på dessa frågor, då är det tillbörligt att du talar med den presiderande tillsyningsmannen i den församling av Jehovas vittnen som du kommer tillsammans med, och detta bör du göra med tanke på att bli döpt. Efter dopet kan du se fram emot att ha en andel i det världsvida arbetet med att göra lärjungar, det arbete som röner välsignelse av Kristus Jesus, som lovade att vara med sina efterföljare ”intill avslutningen på tingens ordning”. — Matt. 28:18—20, NW.

Aposteln Paulus — nitälskade för rättfärdigheten

BLAND de framträdande egenskaper som Jesus Kristus, Guds Son, lade i dagen medan han var på jorden var att han älskade det rätta och hatade det orätta. Han skrädde till exempel inte orden, då han avslöjade de religiösa skrymtarna på den tiden. Precis som det hade blivit förutsagt om honom älskade han rättfärdighet och hatade orättfärdighet. — Ps. 45:8; Matt. 23:2—32; Joh. 8:44.

Ett framträdande exempel på en människa som tydligt efterliknade Jesus i detta avseende var aposteln Paulus. Till och med innan han blev en Kristi efterföljare nitälskade han i hög grad för det han trodde var rätt. Paulus berättar sålunda: ”Till övermått höll [jag] i med att förfölja Guds församling och föröda den, ... nitisk för mina fäders traditioner.” Han säger också: ”Om någon annan man menar att han har skäl till att förlita sig på köttet, så har jag det så mycket mera: ... vad beträffar nitälskan en som förföljde församlingen; vad beträffar den rättfärdighet som vinns genom lag en som bevisade sig ostrafflig.” — Gal. 1:13, 14; Fil. 3:4—6; NW.

När han blev en kristen, fortsatte han att vara nitisk, men hans nit hade nu en rätt inriktning. ”Strax begynte han i synagogorna predika om Jesus, att han var Guds Son. ... Saulus [Paulus] uppträdde med allt större kraft och gjorde de judar, som bodde i Damaskus, svarslösa, i det han bevisade, att Jesus var Messias.” (Apg. 9:20, 22) Han ”predikade frimodigt i Herrens namn; och