Avskilda från världen

”Detta befaller jag er att ni skall älska varandra. Om världen hatar er, så vet ni att den har hatat mig, innan den hatade er.” — Joh. 15:17, 18, NW.

1. Vad har Jehova sedan länge berett? För vilka?

I SIN spännande profetia om tecknet på avslutningen på tingens ordning beskriver Jesus de ”nödens våndor”, som mänskligheten nu lider under överallt i världen. Till detta anknyter han därefter sin ankomst i konungslig härlighet i himlarna och ett åtskiljande verk bland nationerna. Ödmjuka, fårlika människor får hans inbjudan: ”Kom, ni som är välsignade av min Fader, och tag i besittning det rike som har stått redo för er sedan världens grund lades!” (Matt. 24:3—8; 25:31—34, 46; v. 34 enl. Hd) Sedan den trogne Abels tid har Jehova Gud berett sitt rikes besittning för världen av människor som kan återlösas. — Luk. 11:50, 51; 2 Petr. 3:13.

2. a) Vad krävs för att ta detta rike i besittning? b) Varför kan man förvänta motstånd?

² Önskar du vara en del av den rättfärdiga värld som blir belönad med evigt liv i Rikets jordiska besittning? Då måste du lära känna Jehova och hans Son och utöva tro på Kristi dyrbara offerblod. (Joh. 17:3; 1 Petr. 1:18—21) Men när du gör det, kommer du att känna av motstånd och till och med bittert hat från en värld som är annorlunda — människovärlden utanför den kristna församlingen. Denna värld hatar Kristus, därför att han ”vittnar om den, att dess gärningar är onda”. Han varnar sina lärjungar: ”Eftersom ni inte är någon del av världen, utan jag har utvalt er ur världen, av den orsaken hatar världen er.” (Joh. 7:7, Hd; 15:19, NW) Detta är den värld som snart skall förgås i den glödande ”stora vedermödan”. Den kommer aldrig att återupplivas. — 2 Petr. 3:5—7; Matt. 24:21, 22; Nah. 1:9.

3. Vilken klart formulerad stridsfråga ställs de kristna inför?

³ Denna onda värld och dess tingens ordning behärskas av Guds ärkefiende, Satan, djävulen. (2 Kor. 4:3, 4; 1 Joh. 5:19) Följaktligen bör vi aldrig önska vara vän med den. Sådan vänskap skulle vara äktenskapsbrott av allra värsta slag — andligt äktenskapsbrott. ”Äktenskapsbryterskor, vet ni inte att vänskap med världen är fiendskap med Gud? Var och en som vill vara världens vän, han gör sig därför till Guds fiende.” (Jak. 4:4, NW) Stridsfrågan är klart formulerad. De kristna kan inte ha någon del med den nuvarande onda världen.

Vem har sanningen?

4. Hur avskils de sanna kristna från världen?

⁴ Beträffande sina sanna efterföljare framställde Jesus en begäran till sin Fader. Den gällde inte att ”ta dem ut ur världen utan att ... vaka över dem för den ondes skull”. Följaktligen måste de fortsätta att leva i den gudlösa mänsklighetens värld men undvika att bli en del av den. De måste vara lika Jesus, som sade: ”De är inte någon del av världen, liksom jag inte är någon del av världen.” Men hur blir de avskilda? Jesus svarar i bön till Jehova: ”Helga dem förmedelst sanningen; ditt ord är sanning. Alldeles såsom du sände ut mig i världen, så har också jag sänt ut dem i världen. Och jag helgar mig för deras skull, för att de också må bli helgade förmedelst sanning.” Det är sanningen som helgar, och den gör att de kristna blir avskilda. — Joh. 17:15—19, NW.

5. a) Endast var kan man finna sanningen i vår tid? b) Hur skiljer sig Jehovas vittnen från alla andra organisationer på jorden i vår tid?

⁵ Men var står sanningen att finna i vår tid? Det är inte i kristenhetens och hednavärldens babyloniska sekter med deras läror som liknar lös sand, som du kommer att finna den — nej, det är i stället i Guds inspirerade ord, bibeln, och hos den icke-sekteriska organisation som i denna tid undervisar från Guds ord. Det är Jehovas vittnens teokratiska samhälle, vars 27.154 församlingar verkar i 207 länder på jorden. Det är värt att lägga märke till beträffande detta samhälle av förkunnare att de, fastän de predikar på 160 olika språk, alla betraktar bibelns läror på alldeles samma sätt, alla är förenade i ett och samma arbete och uppsåt och alla har det gemensamma målet evigt liv i glädjefylld tjänst för Jehova. — Sef. 3:9; Sak. 8:23.

6. a) Varför har Jehovas vittnen kommit i motsättning till världen? b) Vilka löften har världen underlåtit att uppfylla? Varför det?

⁶ Under de närmast förflutna ett hundra åren har Jehovas kristna vittnen förespråkat ett troget fasthållande vid bibeln såsom Guds inspirerade ord, och detta har gjort att de kommit i motsättning till prästerna och nationerna. Dessa nationer har propagerat för många människogjorda välsignelser för denna värld: En värld som skulle göras säker åt demokratin, fyra friheter för mänskligheten, en bättre värld för morgondagen, fred och harmoni för hela mänskligheten osv. Men kan den nuvarande fördärvade världen verkligen förvänta något slag av välsignelse? Bibeln svarar: Långt därifrån!

7. Vilka förutsägelser visade sig vara sanna år 1914?

⁷ Under senare delen av 1870-talet riktade Sällskapet Vakttornets förste president uppmärksamheten på år 1914 som en markerad tidpunkt i bibelns profetior. Men skulle detta år utmärka början av en ny tidsålder av välsignelse för världen? Detta var vad världens ledande män hade hoppats på ända fram till det ”sista normala året” i människans historia, 1913. Men år 1914 kom i stället — första världskriget! Beträffande detta skrev New York World för 30 augusti 1914: ”Det fruktansvärda krigsutbrottet i Europa har uppfyllt en märklig profetia. Under det senast förflutna kvartsseklet har ... [Jehovas vittnen], genom predikanter och genom pressen, hållit på med att förkunna för världen att vredens dag, som bibeln profeterar om, skulle randas år 1914. ... Och år 1914 skulle krig utbryta, ett krig som alla fruktade men som i själva verket ingen trodde att man skulle få uppleva.” Vilka förutsägelser visade sig vara sanna — de som framfördes av världens ledande män eller de som framfördes av Jehovas vittnen, vilka grundade sig på bibeln?

8. Vilka förkunnade sanningen om Nationernas förbund? Förklara.

⁸ När kriget upphörde, framfödde en svårt skakad värld Nationernas förbund. Det verkställande utskottet inom Förbundsrådet för Kristi kyrkor i Amerika uttalade sig i sin kungörelse av den 12 december 1918 till förmån för det föreslagna Nationernas förbund såsom ”det politiska uttrycket för Guds rike på jorden” och framhöll i fortsättningen att kyrkan kan ”ge ett kraftigt stöd åt den nya internationella ordningen genom att tillföra den något av Guds rikes profetiska härlighet”.a I motsats härtill avslöjade Jehovas vittnen konsekvent Nationernas förbund och visade vad det var — ”förödelsens styggelse” eller ”det vämjeliga ting som vållar förödelse” (NW), som Daniel och Jesus hade uttalat profetior om. (Dan. 9:27; 11:31; 12:11; Matt. 24:15; Upp. 13:14—18) Under 1930-talet vittrade Nationernas förbund sönder, och 1940-talet kännetecknades inte av ”profetisk härlighet”, utan av det mest förödande kriget i hela historien. Vilka hade förkunnat sanningen — prästerna i världen eller Jehovas vittnen?

9. Såsom vad har FN hälsats, men var finns sanningen i denna fråga?

⁹ Redan innan andra världskriget nådde sitt slut hade Nationernas förbund återupplivats under ett nytt namn, Förenta nationerna, med det syftet att nationerna skulle förena sina krafter för att bevara internationell fred och säkerhet. Religiösa och politiska ledare har hälsat FN såsom människans sista hopp om fred. Men har det uppfyllt detta hopp? De allt allvarligare kriserna i Mellersta Östern, Fjärran Östern, Europa, Afrika och Amerika vittnar om att mänskligheten är långt avlägsnad från den fred och säkerhet som den så högt önskar. Jehovas vittnen riktar uppmärksamheten på bibelns profetior, som beskriver NF och FN såsom ett ”vilddjur”, som försvinner, sedan framträder på nytt och därpå ”skall gå bort i tillintetgörelse”. (Upp. 17:8, NW) Vilka har talat sanning om FN — världens ledande män eller Jehovas vittnen?

10. a) Vilket skryt har framförts beträffande det materialistiska samhället? b) Men vad framhåller fakta, och vilka har tillkännagett sanningen om materialismen?

¹⁰ I femtio år och ännu längre har Jehovas vittnen genom tidskriften Vakttornet konsekvent varnat för de faror som åtföljer det materialistiska samhället. Vetenskapen och teknologin skryter över materiella framsteg, men under ett halvt århundrade har de i själva verket hållit på att fördärva jorden. (Upp. 11:18) Egoistiska materialister har gått illa åt det produktiva landet; de förorenar luften och jorden, floderna och havet, och de härjar våldsamt bland jordens levande resurser. I somliga länder är de få rika mycket, mycket rika, och de många fattiga är mycket, mycket fattiga. Eftersom befolkningarna ”exploderar” överallt på jorden, är det nu många nationer som står nära svälten, och många experter förutsäger en katastrof under mitten av 1970-talet. Denna förödelse stämmer inte överens med de politiska löftena om en lysande, materialistisk framtid, men den stämmer överens med Jehovas profetior beträffande mänsklighetens egensinnighet under de ”yttersta dagarna”. (Mark. 13:8; 2 Tim. 3:1, 2; Upp. 6:5—8) Vilka är det som har tillkännagett sanningen om materialismen — världens propagandister eller Jehovas vittnen?

11, 12. a) Varför har Gud uppmanat människorna att dra ut ur det stora Babylon? b) Vad anser prästerna om bibelns sanning? c) Hur uppfyller den babyloniska religionen nu den sanna profetian?

¹¹ I många årtionden har Jehovas vittnen pekat på bibliska profetior som visar att den falska religionens världsvälde, det nutida stora Babylon, är på väg ut ur bilden. Den på bibeln grundade uppmaningen har lytt: ”Gå ut från henne, mitt folk, så att ni icke blir medskyldiga till hennes synder och träffas av de plågor som drabbar henne.” Den babyloniska, sekteriska religionens synder har hopat sig ända upp till Gud i himmelen, och inom kort skall det stora Babylon fullständigt tillintetgöras. (Upp. 18:4—8, Hd) Ja, kristenhetens präster har till och med förkastat bibeln, kristendomens grundläggande lärobok! I en nyligen företagen opinionsundersökning, som omfattade 7.400 präster i Förenta staterna, var de som förklarade att de inte tror att bibeln är Guds inspirerade ord i stor majoritet — bland metodisterna 82 procent, bland episkopalerna 89 procent, bland presbyterianerna 81 procent och bland baptisterna och lutheranerna 57 procent av de tillfrågade prästerna. Prästerna har sannerligen blivit blinda ledare för dem som är blinda. — Matt. 15:14.

¹² Under årens lopp har ärligt sinnade människor i ”kristna” och ”hedniska” länder flytt från den falska religionen för att ägna sig åt sann tillbedjan tillsammans med Jehovas vittnen. Och nu, då vi trätt in i 1970-talet, framträder en bild som väcker förvåning. Traditionella religiösa organisationer börjar falla sönder, och till och med prästerna överger sina befattningar i stort antal. Det är som om det stora Babylons folk, som det så länge har utnyttjat för kommersiell snikenhet, nu håller på att torka ut under det. Vilka har predikat sanningen om den babyloniska religionen — prästerna eller Jehovas vittnen?

13. Vad visar att många människor fortfarande älskar sanningen?

¹³ Medan Satans organisation faller sönder i smulor, har Jehovas organisation underbar framgång under hans beskydd och vägledning. De som symboliserar sitt överlämnande åt Jehova genom vattendop ökar snabbt i antal år från år — 82.842 år 1968, 120.905 år 1969 och 164.193 under tjänsteåret 1970. Med mer än 1.500.000 förkunnare ute på fältet varje månad är Jehovas vittnens organisation för utgivning av litteratur hårt pressad för att hålla jämna steg med efterfrågan på publikationer. År 1967 uppgick produktionen av biblar och inbundna böcker i tryckeriet i Brooklyn till sammanlagt 8.252.860 exemplar, år 1968 uppgick den till 12.130.996 exemplar, och år 1969 nåddes det häpnadsväckande antalet 24.038.531 exemplar. Men år 1970 trycktes 26.232.766 biblar och böcker. Produktionen av tidskrifter fortsätter också att tillväxa hastigt, och mot slutet av år 1969 tog Sällskapet Vakttornet ett nödvändigt steg, då man nästan fördubblade tryckeriutrymmet i Brooklyn genom att köpa ett helt fabrikskomplex. Efterfrågan på sanningen och sann biblisk undervisning från de människors sida som söker rättfärdighet är i tilltagande. Jehovas vittnen är mycket lyckliga över att ha sanningen och över att kunna förmedla den till andra. ”Lyckligt är det folk, vars Gud Jehová är.” — Ps. 144:15, Åk.

Att undvika världen

14. Hur har sanningen gjort att de kristna är avskilda från världen?

¹⁴ Sanningen gör att de kristna är avskilda från världen. De kan inte ha någon del i demonstrationer eller andra politiska känsloyttringar som piskas upp överallt i världen. Om Jesus hade varit intresserad av världslig politik, kunde han i en handvändning ha samlat en hel här av efterföljare. Men den natt då han greps tillät han inte att hans få lärjungar stred ens för hans skull. Varför det? Jesus svarar: ”Mitt rike är icke av denna världen.” (Joh. 18:10, 11, 36) Den materialistiska filosofi som griper omkring sig i så hög grad i denna tid går ut på att man skall äta, dricka och vara glad utan att tänka på morgondagen. Men som Jesus visade i sin liknelse om ”en rik man”, i Lukas 12:16—21, kommer olyckan oundvikligen att hinna upp en sådan person. ”Så går det den som samlar skatter åt sig själv, men icke är rik inför Gud.”

15. Varför är umgänget inom Guds organisation i hög grad att föredra framför världsligt umgänge?

¹⁵ Fastän det ännu återstår en liten tid att leva i denna världen, behöver vi inte i onödan ha umgänge med den. Vi behöver inte ”sänka garden” genom att ha förtroligt umgänge med världens människor på firmafester eller utflykter eller genom att ta del i idrott. (1 Kor. 15:33) Världens människor är inte vägledda av Guds principer, och ett ”trevligt” yttre kan dölja onda avsikter. Vandra i ostrafflighet med Jehova genom att undvika världsligt umgänge, så kommer du att vara lycklig över att finna att han inte undanhåller dig något som är gott. Ja, de som omsorgsfullt undviker att ha umgänge i ”den ogudaktiges tält” blir belönade många gånger om. ”Jehová, ... lyckliga äro de som bo i ditt hus; beständigt skola de lova dig. ... Ty en dag i dina gårdar är bättre än tusen (andra).” — Ps. 84:4, 5, 11—13, Åk.

16. a) Mot vad bör föräldrar stärka sina barn? b) Vilket vist råd ges i 2 Moseboken 23:2?

¹⁶ Lättpåverkade ungdomar är ofta måltavla för giriga materialister. Föräldrar, stärk edra barn. Se till att de undviker de dåliga inflytandena i skolan — danstillställningar, fester, ”träffar”. Denna glansfulla, sensuella tidsålder håller på att inbärga sin stora skörd av omoraliskhet bland ungdomar, fruktansvärda könssjukdomar, stöld, narkotikaslaveri och upproriskhet mot samhället. Med vist förutseende gav Jehova denna befallning åt Israel: ”Du skall icke följa med hopen i vad ont är.” (2 Mos. 23:2) Detta är också tillämpligt på våra unga i denna tid. Massan eller pöbeln, som kännetecknas av ett degenererat tänkesätt, kommer bara att leda dem bort från Jehovas förträffliga principer. När en pöbel kommer i rörelse, är det ofta den oerfarne eller den nyfikne åskådaren som blir skadad. För det mentala, moraliska och fysiska välbefinnandets skull är det förståndigt att hålla sig långt borta från ”hopen”.

17. a) Hur bör man se på utbildning? b) Hur kan vi förbli i sanningen?

¹⁷ Alla karriärmöjligheter i världen kommer snart att nå sitt slut. Varför skulle då vår tids ungdomar ha intresse av ”högre utbildning” för en framtid som aldrig kommer? Och i vilket fall som helst håller högskolorna och universiteten på att råka i kaos. Det väsentliga i fråga om utbildning för ett nyttigt liv kan man få genom att studera flitigt i grundskolan, och utöver detta har vi tillgång till den ”högsta utbildningen”, den som Jehova ger genom sin organisation och som förbereder oss för en tillfredsställande karriär i den heltidstjänst som pågår för evigt. (Ps. 71:5, 17; 61:9) Må de unga, och likaså de gamla, undvika läsestoff, TV-program och filmer som framhäver ett världsligt sinnelag. Man bör inte försöka se hur nära världens handlingssätt man kan hålla sig och ändå stanna kvar i sanningen, nej, det är mycket förståndigare att se hur långt bort man kan komma från världens intressen och vägar! — 2 Kor. 6:17; Rom. 12:2.

18. Hur kan vi framgångsrikt ta itu med livets påtryckningar?

¹⁸ Jäktet i 1900-talets levnadssätt medför sina problem. Om man inte är vaksam mot det, kan det börja tränga ut de teokratiska intressena ur ens liv. Somliga har en negativ inställning och låter det göra detta. Men det finns ett motmedel. Det är att ägna mer än den vanliga uppmärksamheten åt det personliga bibelstudiet, åt mötena och åt tjänsten för Jehova. Gör bruk av teokratisk verksamhet för att tränga ut onödiga materiella intressen ur ditt liv, så kommer du att bli välsignad. Underlåt inte att bära fram dina offergåvor, ditt allra bästa, inför din Gud. ”Pröven mig, när detta sker, säger Härskarornas Jehovah, om jag icke skall upplåta för eder himmelens fönster och utgjuta över eder välsignelse i överflödande måtto.” (Mal. 3:10, Myrberg) Jehova håller alltid fast vid sitt löfte. — Jes. 55:11.

19. Hur kan vi övervinna personliga problem?

¹⁹ Håll dig tätt intill det som Jehova ger. Förtrösta på honom av allt ditt hjärta. (Ords. 3:5) Efterlikna den tro som andra nitiska vittnen i forntiden och i våra dagar har visat. (Hebr. 6:11, 12) Om dina personliga problem tycks vara alltför stora, tala då med de mogna tjänarna i församlingen om dem och handla enligt de kärleksfulla råd som ges. (Hebr. 13:7, 17) I tider av provsättning eller svaghet bör du lita ännu mera på Jehova i bön, eftersom han är en källa till kraft som kan övervinna vilket problem som helst. (Jes. 40:29, 31; Ps. 59:17, 18) Det är som Paulus förmanar: ”Fröjda er alltid. Bed oavlåtligen. Frambär tacksägelse i förbindelse med allting. ... Avhåll er från varje slag av ondska.” — 1 Tess. 5:16—22, NW.

Att undvika världen medför välsignelser

20. Hurudan är i verkligheten världens situation i denna tid, men vad gör den kristne fri från detta?

²⁰ Kan världen sägas vara ”lycklig”? Är någon lycklig i sin dödskamp? Detta är exakt den situation världen befinner sig i. Den är obotlig. Politiskt, kommersiellt, religiöst och moraliskt sett är denna värld ”slut”. Undervisningen är i oordning. Priserna på livets nödvändighetsartiklar skjuter i höjden. Demonstrationer och raskravaller ökar förvirringen. Många nationer är nära anarkin. Men du behöver inte dela världens oro, fruktan och förstämning. Du kan få exakt kunskap om vad som händer i världen, och genom att handla i enlighet med denna kunskap kan du få del av en tillfredsställande frihet. Jesu löfte är: ”Om ni står fast vid mitt ord, är ni verkligen mina lärjungar. Då skall ni förstå sanningen, och sanningen skall göra er fria.” — Joh. 8:31, 32, Hd.

21, 22. a) Varför är det angeläget för alla som älskar sanningen att utan dröjsmål bli Jesu lärjungar? b) Hur står den lycklige Gudens slavar i kontrast till världslig religion? c) Varför går dessa upp till Jehovas hus?

²¹ Och hur blir man en fri lärjunge? Det är genom att lyssna till och studera med dem som redan är Jesu lärjungar och som fullgör Jesu befallning: ”Gå ... och gör lärjungar av människor av alla nationer, döpande dem ... lärande dem.” Den uppväckte Jesus leder detta verk hela tiden ”intill avslutningen på tingens ordning”. Snart kommer det att vara för sent att bli en döpt lärjunge. (Matt. 28:19, 20, NW) ”Nu är den välbehagliga tiden; se, nu är frälsningens dag.” (2 Kor. 6:2) Nu är det tid för människor överallt i världen som älskar rättfärdighet att lära känna sanningen och att komma in i ett godkänt, överlämnat förhållande till Gud. När uppfyllelsen av Jesu profetia om ”nödens våndor” nalkas sin avslutning, är det tid att fly i hast från denna dömda värld och dess tingens ordning. — Matt. 24:15—22.

²² Alla som söker en plats i det återlösta mänskliga samhället kommer därigenom i förbindelse med de lyckligaste människorna på jorden — Jehovas vittnen. De är det enda folk som säkert vet vart de är på väg. (Rom. 5:1—5; 8:19—21) De är den lycklige Gudens lyckliga slavar. (Matt. 5:3—12; 1 Tim. 1:11) Vilken kontrast utgör de inte till de formalistiska, skenheliga religiösa sekterna i det stora Babylon! När man går till Jehovas vittnens Rikets sal, finner man ingen kylig högdragenhet, inget tillkrånglat ceremoniväsen, inget hälsande av avgudabilder eller symboler, inget förhärligande av skapelser, ingen prästklass, inga kollekthåvar, ingen slavtjänst under trosbekännelser eller traditioner. (Mark. 7:3—8) Dessa lokaler är lyckliga platser, där ett lyckligt folk församlas. De är människor med ett ljust hopp, och de välkomnar med glädje andra att komma för att lära känna detta hopp och ha del i det med dem. Deras inställning beskrivs väl av David: ”Jag fröjdades när man sade till mig: ’Låt oss gå till Jehovas hus.’” I Jehovas vittnens teokratiska sammanslutning finner man vederkvickande ”frid” och ”frihet från omsorg”. — Ps. 122:1, 7, NW; Jes. 2:2—4.

23. Vilken glädje känner nu de som är avskilda från världen?

²³ Allteftersom den onda världen ständigt blir ondare och de rättfärdigas hopp ständigt blir ljusare, fördjupas kontrasten mellan den döende världen och dem som är avskilda såsom Jehovas återlösta. Dessa senare hoppas få tillhöra den människovärld som aldrig skall försvinna. Med glädje följer de Jehovas råd: ”Träd icke in på de ogudaktigas stig. ... Undfly den, ... vik av ifrån den.” Vad finner de när de gör detta? Att ”de rättfärdigas stig är lik gryningens ljus, som växer i klarhet, till dess dagen når sin höjd”. (Ords. 4:14—18) Ja, vilken glädje är det inte att få en allt tydligare kännedom om Jehova och hans rikes härliga uppsåt som uppfylls genom hans Son, Kristus Jesus!

24. Vilken väg finner nu de återlösta, och vad är resultatet?

²⁴ En människovärld, Satans besittning — med dess oheliga tingens ordning — står nu inför att krossas. Varningssignalen är tydlig, så att alla kan se den: Gå ur vägen! Avskilj er! Intag och behåll din plats bland de återlösta ur mänskligheten, vilka har funnit ”den heliga vägen”. Dessa jublar över att Jehova genom Kristus nu regerar med Rikets makt på det himmelska Sions berg. De kommer ”till Sion med jubel; evig glädje skall kröna deras huvuden, fröjd och glädje skola de undfå, men sorg och suckan skola fly bort”. — Jes. 35:8—10.

[Fotnoter]