Ett kristet hjärtas förråd

”En god man bär fram gott ur sitt hjärtas goda förråd, ... ty varav hjärtat är fullt, därav talar hans mun.” — Luk. 6:45, NW.

 1. Till vem och om vad är Lukas 6:45 en försäkran?

ETT kristet hjärta, en ”god mans” hjärta, innehåller ett förråd, en skatt, av evig rikedom. Detta förråd i ett kristet hjärta blir ständigt påfyllt och utökat, och fastän det frikostigt flödar över, blir det aldrig uttömt eller ens förminskat. Om du önskar att alltid vara en ”god man”, kommer du ständigt att äga ett sådant förråd, det försäkras du om i Jesu ord: ”En god man bär fram gott ur sitt hjärtas goda förråd, men en ond man bär fram vad ont är ur sitt onda förråd, ty varav hjärtat är fullt, därav talar hans mun.” — Luk. 6:45, NW.

 2. a) Av vad för slags rikedom består hjärtats förråd? b) Vad hjälper exakt bibelkunskap en kristen att få? c) Vad ådagalade Jesus? d) Vad bevisar att hjärtats skatt är verklig?

² Varav består detta hjärtats förråd? Det sägs ju att av det som hjärtat är fullt av ”talar hans mun”, och alltså måste förrådet bestå av sinnets, hjärtats och andens goda rikedom — andlig rikedom. Exakt kunskap i Jehovas ord hjälper en kristen att få del i dessa andliga egenskaper och förmågor som den ägde, vilkens ord vi finner i Lukas’ sjätte kapitel, nämligen läraren, Kristus Jesus. Hans liv och hans uttalanden ådagalade att i hans hjärta fanns kärlek, sanning, förstånd, vishet, glädje, frid, tro, hopp, förtröstan, tillförsikt, uppskattning av Jehova Gud; allt detta är verklig rikedom. Sådan rikedom finns också i våra dagar. Den härrör från Guds ord, från tro på och hängivenhet för honom, och denna rikedom överflödar i kristna hjärtan. Kristuslika egenskaper, Kristuslika förmågor ger sig till känna i de kristnas liv och uppförande och bevisar att skatten eller förrådet i hjärtat är en verklighet. Det som hjärtat är fullt av gör det möjligt för munnen att tala. Till denna förmåga att på detta sätt tala det som är gott bidrar alla de andliga rikedomar som utgör hjärtats förråd, och de gör sin del.

 3, 4. Vad bör vi lägga märke till med tanke på Lukas 6:40?

³ När det gäller att definiera och identifiera detta förråd i ett kristet hjärta, finns det mera att säga, som vi finner av vad kristendomens lärare framställde i Lukas 6:40 i förbindelse med undervisning. Följande är att märka:

⁴ Av det som uppfyllde Kristi Jesu hjärta, vilket var hängivet Jehova, frambar han undervisning till Guds lov och pris och till välsignelse för dem som han undervisade. Att han undervisade dem på ett fullkomligt sätt och att de fullständigt tog emot hans lärdomar, det kom till synes genom ett speciellt kännetecken, i överensstämmelse med hans ord: ”En elev är icke förmer än sin lärare, men var och en som blir fullkomligt undervisad kommer att bliva lik sin lärare.” (Luk. 6:40, NW) Kännetecknet hos dem som blivit undervisade bestod i att de var lika sin lärare. Av detta ser vi vad som enligt Jesu ord är kännetecknet på en framgångsrik undervisning: samvetsgrant given och samvetsgrant mottagen undervisning ger sig till känna däri att den undervisade blir lik den som undervisar. Att undervisningen är framgångsrik konstateras genom det som eleven säger och gör till följd av likheten med sin lärare. Av Lukas 6:45 fick vi veta att skattens eller förrådets existens i den kristnes hjärta uppenbaras genom det som munnen talar av hjärtats överflöd.

 5. a) Hur uppenbaras hjärtats skatt eller förråd? b) Varför representerar denna skatt en konst?

⁵ Skatten eller förrådet i en kristens hjärta uppenbaras därför av ägaren på så sätt att han visar sig vara lik sin lärare genom att själv ådagalägga den verksamma egenskapen och förmågan att undervisa. Skatten inbegriper denna verksamma egenskap och förmåga och representerar därför en konst av allra högsta slag, den som består i ”skicklighet att undervisa”. — 2 Tim. 4:1, 2, NW; Parkhurst.

 6. Åt vilka två slag av verksamhet ägnar sig en ”god man”?

⁶ En ”god man” är alltid en lärjunge, han håller alltid på med att inhämta lärdom. Samtidigt håller han själv liksom sin lärare alltid på med att undervisa. Jehovas vittnen inser vikten av att vara lärare, i det de lägger märke till vad Skriften berättar om Jesu undervisning, såsom till exempel i Matteus 5:2 (NW), där det sägs att Jesus ”öppnade sin mun och började undervisa dem”. Jesus ”begynte åter undervisa vid sjön. Han undervisade dem mycket i liknelser och sade till dem i sin undervisning.” (Mark. 4:1, 2) Markus 9:31 omtalar att ”han undervisade ... sina lärjungar och sade till dem”.

 7. Vilken befallning lägger vi här märke till?

⁷ Denne kärleksfulle lärare gav de kristna direkt befallning om att de skulle undervisa, när han sade: ”Gå därför och gör lärjungar av människor av alla nationer, ... lärande dem att hålla allt som jag har befallt eder.” — Matt. 28:19, 20, NW.

 8. Nämn några förhållanden i samband med apostlarnas undervisning.

⁸ Bland dem som blev undervisade av Jesus var hans apostlar, och de betraktade det som en bjudande plikt att själva ta del i att undervisa andra. De predikade, och ”varje dag fortforo de att i templet och från hus till hus utan uppehåll lära och kungöra de goda nyheterna om Kristus, Jesus”. (Apg. 5:42, NW) Aposteln Paulus lät den skatt, som han ägde i sin uppgift att undervisa, framstå såsom någonting utöver det som ligger i det allmännare uttrycket predika, när han sade: ”Jag sattes till predikare och apostel och lärare.” — 2 Tim. 1:11, NW.

 9. Vilket intryck har du av Paulus’ värdesättning av tjänsten?

⁹ Denna tjänstens sköna skatt, som finns i hjärtat, denna förmåga att predika och undervisa, bör av de kristna värderas högre än allt annat. Paulus uttrycker det så här: ”Fortsätt att till ett mönster behålla de hälsosamma ord, som du har hört av mig, med den tro och kärlek som hava samband med Kristus Jesus. Bevara detta sköna anförtrodda gods genom den heliga anden, vilken bor i oss.” (2 Tim. 1:13, 14, NW) Var finns detta ”sköna anförtrodda gods”? Är det inte i det kristna hjärtat?

10. Visa skillnaden mellan att predika och att undervisa.

¹⁰ Under någon tid har vi varit medvetna om en viss skillnad mellan att predika och att undervisa. Mer och mer inser vi det förhållandet, att medan de kristna visserligen är predikare, måste de också vara lärare, såsom Paulus och de andra apostlarna och i särskild grad Jesus Kristus själv var. Att predika sanningen betyder att ge andra människor upplysningar om Guds ord och om Jehova och om hans underbara egenskaper och uppsåt. Att undervisa människor om dessa ting betyder att i deras egna hjärtan och sinnen inplanta kunskap och förstånd, så att dessa personer i sin tur kan tala av hjärtats överflöd.

11. a) När har en person blivit undervisad? b) Hur visar han att han har blivit framgångsrikt undervisad? c) Förklara hur lärjungarna blir lika lärarna.

¹¹ En person har blivit undervisad, när han själv till sin lärare eller till någon annan kan säga saker och ting som finns i hans hjärta och sinne och som är i överensstämmelse med Jehova Guds ord och principer. Du kan yttra dig om dessa ting, inte sant? När du förstår sanningar från den Heliga skrift, kan du dela med dig av dem åt andra. När du gör detta på ett sådant sätt, att en annan i sin tur kan förstå och tro dessa Skriftens sanningar och kan återupprepa dem för dig och uttala dem till andra, då har du blivit lik din lärare, och din elev har i viss mån blivit lik dig.

12. Vad gör en kristen lärare?

¹² Därför förklarar läraren saker och ting för den som studerar, och han har ett verkligt intresse för denne som han bistår i att studera Guds ord. Detta påminner oss om Paulus’ sätt att undervisa, som vi läser om i Apostlagärningarna 17:3 (NW), där det sägs att han ”förklarade och bevisade genom hänvisningar” sådant som rörde Kristus Jesus.

Den studerandes andel

13. a) Vad måste den studerande inse? b) Vad följer på denna insikt?

¹³ Man måste ha luft, vatten och föda för att uppehålla livet. Detta är fysiska behov, som vi inser och erkänner. Vi har dem gemensamt med alla andra människor. Man har emellertid också andliga behov, liksom alla andra människor. Om man inser sitt behov av andlig föda, kan man vidta de tillbörliga åtgärderna för att fylla behovet, alldeles som man kan vidta de tillbörliga åtgärderna för att fylla behovet av materiell föda, vilket man inser att man ständigt måste göra.

14. a) Vilket är det första villkoret för att man skall kunna fylla det andliga behovet? b) Vilka andra saker måste den studerande göra?

¹⁴ För att kunna fylla det andliga behovet måste en person först bli medveten om och medge att behovet finns där och sedan gå vidare och studera Guds ord för att hämta andlig näring där. Vid studiet inriktar den studerande sitt sinne på det ämne som avhandlas. Han koncentrerar sig för att få in de tankar i sinnet, som hjälper honom att förstå. På grund av denna uppfattning av sanningen från bibeln, som han har studerat enskilt, tillsammans med en annan lärare eller i en församling av kristna, ställs ett annat krav på den studerande, något som han måste göra för att de goda ting, som han har inhämtat genom studium, skall bli av verkligt värde för honom. Detta krav är en biblisk regel, en av Gud given princip. Det är inte något svårt krav. Det är lätt att rätta sig efter. De goda resultat som följer med att man gör det är säkra och vissa. Kravet är av väsentlig betydelse.

15. Ge uttryck åt din övertygelse beträffande innebörden i Galaterna 6:6.

¹⁵ Vad är det då för ett ytterligare krav som den som studerar måste uppfylla? Jo, detta: När han nu har vunnit kunskap och tror på sanningen, som han genom Guds ord har fått insikt om, måste han ge uttryck åt sin övertygelse. ”För övrigt må var och en som blir muntligen undervisad i ordet taga del i alla goda ting med den som meddelar denna muntliga undervisning.” (Gal. 6:6, NW) Detta betyder att han med sitt eget uttryckssätt, sina egna ord, på sitt eget vis måste uttala vad han av bibelns framställningar inser vara sant. Han måste med sin personlige lärare dela de ting som han lärt sig och likaså tala om dem för andra.

16. Vilka framsteg kommer i dagen, när man lyder det som sägs i Galaterna 6:6?

¹⁶ När den som studerar ger uttryck åt sanningen, som han har tillägnat sig från Guds ord, då undervisar han själv i någon mån. När den som studerar yttrar sig inför en annan person om det inhämtade, blir han lik läraren. Det är inte så att en kristen bara predikar och nöjer sig med det. Nej. Läraren hjälper den studerande att uttala ett svar, som läraren kan höra. Därigenom ger den som studerar uttryck åt sin övertygelse. I viss mån ger han på så sätt själv undervisning, ty han uttalar sanningar som kommer från Jehova Gud genom hans förordnade lärare, Kristus Jesus, genom hans ord, bibeln, genom hans förbindelseled, den nya världens samhälle.

17. a) Vad är lärarens privilegium? b) Vad är den studerandes privilegium? c) På vilka är Galaterna 6:6 tillämpligt? d) Vad är du övertygad om är nödvändigt, om man vill bevara sanningens, välsignelsens och mogenhetens skatt?

¹⁷ Om du alltså är en kristen lärare, bör du hjälpa den som du studerar med att uttala sig. Eller om du själv är en kristen som studerar, bör du se till att du yttrar dig. Dela med dig åt din lärare och åt församlingen vid församlingsstudierna. Skaffa dig tillfällen att tillkännage din övertygelse i fråga om det som du har lärt från bibeln. Jehovas vittnen gör detta, ja, de besöker till och med främmande människors hem i sin förkunnartjänst från hus till hus. Hör du till dem som har varit kristna förkunnare i många år? Eller har du endast en kortare tid varit en åt Gud överlämnad tjänare? Kanske håller du just på med att börja ditt studium av Guds ord och din samvaro med den nya världens samhälle. Alla blir emellertid i själva verket lärda av Jehova, genom Kristus Jesus och genom den nya världens samhälle och förkunnarna där. Alla, ”var och en”, oberoende av ursprung eller nuvarande privilegier i tjänsten, följer Skriftens regel att ”taga del i alla goda ting med den som meddelar denna muntliga undervisning”. (Gal. 6:6, NW) Taga del och dela med sig. Detta är ett väsentligt sätt att ge uttryck åt övertygelse. Detta måste vi göra för att styrka och bevara tron på de sanningar som vi har lärt. Genom att vi på detta sätt delar med oss av överflödet i vårt hjärta genom vårt ord, vilket vi talar ur hjärtats förråd, bevarar och ökar vi det förråd eller den skatt av sanning, välsignelse och mogenhet som de kristna måste ha.

Undervisning en konst

18. Kan vi med rätta beteckna undervisningen i Guds ord som en konst?

¹⁸ Aposteln Paulus bad sina medkristna om att rätt värdesätta den skatt som undervisningen utgör. Så här sade han: ”Jag beder dig allvarligt inför Gud och Kristus Jesus ... och [jag beder dig] vid hans manifesterande och hans rike [om att göra vad?]: Predika ordet, håll enträget på med det i gynnsam tid, i svår tid, förebrå, tillrättavisa, förmana med all långmodighet och skicklighet att undervisa.” (2 Tim. 4:1, 2, NW) Vilket av det här omnämnda förbinds med begreppet ”skicklighet”, visas alltså vara en konst? Är det att predika? Att förebrå? Att tillrättavisa? Att förmana? Olika översättningar ger till känna att undervisning är en konst och kräver skicklighet; det är en konst att ”bliva lik sin lärare”. — NW; AT; Fenton: Parkhurst; Crampon m. fl.

19. Vad är din övertygelse angående frälsningen av liv?

¹⁹ Den kristna undervisningen är den högsta av alla konstarter. Det finns många skäl till att säga så, bl. a. det att livet beror på den. Vems liv? Både undervisarens och den undervisades liv, såsom det är uttryckt i 1 Timoteus 4:16 (NW): ”Giv ständigt akt på dig själv och på din undervisning. Förbliv vid dessa ting, ty genom att göra detta kommer du att frälsa både dig själv och dem som lyssna till dig.” På vilket sätt beror både lärarens och elevens liv på undervisningskonsten?

20. Vad måste vi ha för att vinna liv?

²⁰ Eftersom Jehova Gud är livets källa, måste vi ha hans godkännande för att vinna liv. Visar inte Uppenbarelseboken 7:15—17 (NW) att Jehovas godkännande vilar över den stora skara människor som omtalas där? ”Det är därför som de stå inför Guds tron, och de ägna helig tjänst åt honom dag och natt i hans tempel, och den som sitter på tronen skall slå upp sitt tält över dem. De skola icke mer hungra och icke mer törsta, och varken solen eller någon förbrännande hetta skall träffa dem, ty Lammet, som är mitt på tronen, skall vakta dem som en herde och skall leda dem till källor med livets vatten. Och Gud skall avtorka alla tårar från deras ögon.” Detta visar att Lammet, Kristus Jesus, vårdar sig om dem som en herde. Detta visar att Gud själv avtorkar de människors tårar, som har blivit ledda till hans livets källa. Detta godkännande från Jehova Gud behöver vi.

21. Vad fordras av oss för att vi skall få Guds godkännande?

²¹ För att få Guds godkännande måste vi ta ståndpunkt för honom och understödja hans tillbedjan. Att den som studerar blir detsamma som sin lärare inbegriper att han måste ta en fast ståndpunkt på Guds sida: ”En lärjunge är icke förmer än sin lärare, icke heller en slav förmer än sin husbonde. Det är nog för lärjungen att bliva såsom sin lärare och för slaven såsom sin husbonde. Om människorna hava kallat husfadern Beelsebub, hur mycket mera skola de icke kalla dem så, som höra till hans husfolk? Frukta därför icke för dem; ty intet är övertäckt, som icke skall bliva avtäckt, och hemligt, som icke skall bliva känt. Vad jag säger eder i mörkret, säg det i ljuset; och vad ni höra viskas, predika det från taken. Och bliv icke förskräckta för dem som döda kroppen, men icke kunna döda själen; utan hys hellre fruktan för honom som kan tillintetgöra både själ och kropp i Gehenna. Säljas icke två sparvar för ett mynt av ringa värde? Likväl skall icke en av dem falla till marken utan eder Faders vetskap. Men själva håren på edert huvud äro allesammans räknade. Hys därför ingen fruktan: ni äro värda mer än många sparvar.” (Matt. 10:24—31, NW) Det visas här att det är nödvändigt att oförskräckt ta ståndpunkt för Jehova. Kan vi ta denna ståndpunkt utan att vara Gud hängivna? Nej.

22. Vad behöver man för att kunna ta ståndpunkt för Jehova?

²² Om vi skall kunna ta en fast ståndpunkt för Jehova, måste vi vara honom hängivna av tacksamhet för att han har välsignat oss med tro och kunskap. ”Såsom I nu haven mottagit Kristus Jesus, Herren, så vandren i honom [i förening med honom, NW] och varen rotade i honom och låten eder uppbyggas i honom och befästas i tron, i enlighet med den undervisning I haven fått, och överflöden i tacksägelse.” (Kol. 2:6, 7)Om vi verkligen överflödar i tacksägelse till Gud, kommer vi att ledas till hängivenhet för honom och så bli andligen starka nog till att ta en fast ståndpunkt för honom.

23. Vilken roll spelar kunskap, när det gäller hängivenhet för Gud?

²³ Varav har — enligt vad som sägs här i Kolosserna 2:6, 7 — den tro kommit, varigenom en kristen bör bli stabiliserad? Den har kommit av att han har blivit undervisad. Kunskapen om sanningen är grunden. Härmed åsyftas inte vad slags kunskap som helst om vilken sanning eller vilket förhållande som helst, utan vi åsyftar här det som aposteln Paulus talade om i Romarna 10:2, 3 (NW): ”Ty jag giver dem det vittnesbördet, att de hava nitälskan för Gud, men icke enligt exakt kunskap; ty därför att de icke kände Guds rättfärdighet, utan sökte upprätta sin egen, underkastade de sig icke Guds rättfärdighet.” De som Paulus här talade om kunde inte vara Gud hängivna trots sin religiösa nitälskan, som ju var missriktad, ty de hade inte exakt kunskap och kände därför inte Guds rättfärdighet. I detta tillstånd kunde de inte vara hängivna Gud och hans rättfärdighet, och inte heller kunde de i hängivenhet vara Guds rättfärdighet undergivna. Paulus säger att exakt kunskap är nödvändig. Vad behöver vi för att kunna erhålla exakt kunskap om Guds sanning?

24. a) Vad krävs för att man skall få kunskap? b) Hur övertygar oss 2 Petrus 3:15—18 om detta? c) Vår övertygelse finner alltså uttryck i vilket uttalande av Jesus?

²⁴ För att kunna få den kunskap som är nödvändig, om vi skall bli ledda till hängivenhet för Gud med alla de välsignelser som följer därav, måste vi ha en lärare. För att andra människor skall få denna erforderliga kunskap, måste de bli undervisade. För att vi skall vara lika vår lärare, av vilken vi har lärt, måste vi i vår tur undervisa. Det finns inget annat sätt, varpå människor kan bli ledda till att tillbedja Jehova Gud och få evigt liv. Andra Petrus 3:15—18 (NW) visar förvisso att en människa inte tryggt kan förlita sig på sin egen vishet, när det gäller att förstå Guds ord. Petrus säger: ”Vidare böra ni betänka, att vår Herres tålamod innebär frälsning, alldeles såsom vår älskade broder Paulus också skrev till eder — enligt den vishet som givits honom — när han talade om dessa ting, såsom han också gör i alla sina andra brev. I dem finnes emellertid somligt som är svårt att förstå och som de som icke taga emot lärdom och som äro ostadiga förvränga, såsom de också göra med de övriga Skrifterna, till sin egen tillintetgörelse. Må därför ni, mina älskade, då ni ju hava denna förhandskunskap, vara på eder vakt, så att ni icke ledas bort tillsammans med dem genom de lagtrotsande människornas villfarelse och avfalla från eder egen ståndaktighet. Nej, utan fortsätt att tillväxa i vår Herres och Frälsares, Jesu Kristi, oförtjänta godhet och kunskap. Honom vare äran både nu och till evighetens dag.” Hur sanna är inte Kristi Jesu ord: ”Detta betyder evigt liv, att de tillägna sig kunskap om dig, den ende sanne Guden, och om den som du har sänt ut, Jesus Kristus.” — Joh. 17:3, NW.

25. a) Vad behöver var och en med avseende på andliga behov? b) Hur värdefull är den inspirerade Skriften

²⁵ Ingen människa på jorden kan få denna kunskap alldeles av sig själv. Varenda en behöver Guds ord, hans ande och också hans organisation av kristna lärare. På detta sätt, genom att du förblir vid dessa ting, blir både du själv och de som lyssnar till dig frälsta. (1 Tim. 4:16, NW) Detta innebär inte bara att man hör Guds ord, utan att det finner tillbörligt gensvar hos en. Detta inbegriper att vi tillkännager vår övertygelse och hjälper andra att uppskatta detta ord lika mycket som vi gör. När du tänker på detta, känner du då inte en uppskattningens värme gentemot de män och kvinnor, som i kärlek går från hus till hus och besöker alla människors hem, utan tvivel också ditt hem, därför att de osjälviskt tar del i det undervisningsarbete som började med vår Herre Kristus Jesus? Var fullständigt förvissad om att ”all Skrift är inspirerad av Gud och gagnelig till undervisning, till tillrättavisning, till en norm och vägledning, till fostran i rättfärdighet, för att Guds människa må bliva fullt duglig, fullständigt utrustad för allt gott verk”. — 2 Tim. 3:16, 17, NW.

26. a) Vem är den lik, som hör Jesu ord och gör dem? b) Vilket värde sätter du på Jehovas vittnens undervisningsarbete?

²⁶ ”En god man bär fram gott ur sitt hjärtas goda förråd, ... ty varav hjärtat är fullt, därav talar hans mun. ... Var och en som kommer till mig och hör mina ord och gör dem, vem han är lik skall jag visa eder. Han är lik en man som byggde ett hus och som grävde och gick djupt ned och lade en grund på klippan. När så en störtflod uppstod, slog floden emot det huset, men var icke stark nog att skaka det, ty det var väl byggt”, sade Jesus. (Luk. 6:45—48, NW) Låt Jehovas vittnen hjälpa dig att ägna dig åt Guds ord, så kommer ditt hjärta att få en övermåttan stor rikedom.