skrivna på det nya Jerusalems tolv grundstenar. — Upp. 21:14.

19. Är Jehovas överlämnade, döpta vittnen ”tjänare” (ministers) förbundna med någon regering, och hur varaktig kommer deras tjänst att vara?

¹⁹ När det gäller att vara ministrar eller ”tjänare” (ministers) i en regering, ja, då är dessa överlämnade, döpta vittnen för Jehova tjänare (ministers) förbundna med den största regering som finns. Nej, de är inte någonting liknande kabinettsmedlemmar i någon människogjord regering, såsom ett kejsardöme, ett kungarike eller en demokrati, utan de är ”tjänare” (ministers) eller sändebud för universums Suverän, himmelens och jordens Skapare. I uppfyllelse av Matteus 24:14 är de förordnade budbärare för det messianska riket under den nu regerande konungen, Jesus Kristus. Deras tjänst (ministry) kommer inte att upphöra i och med det katastrofartade slutet för den gamla tingens ordning under den ”stora vedermöda” som ligger strax framför oss.

20. Syftade Paulus i sina förmaningar i Kolosserna 4:17 och 2 Timoteus 4:5 på den vanliga, alldagliga tjänst som utfördes av människor i allmänhet?

²⁰ Aposteln Paulus kunde knappast ha tänkt på de vanliga, alldagliga tjänster som utfördes av världsmänniskor i allmänhet, när han till sin medkristne Arkippus skrev: ”Fortsätt att ge akt på den tjänst [ministry] som du har tagit emot i Herren, för att du må fullgöra den.” (Kol. 4:17) Under sin sista fångenskap skrev Paulus till Timoteus, hans medmissionär: ”Utför en evangelieförkunnares verk [grek.: erʹgon], fullgör helt din tjänst [ministry].” (2 Tim. 4:5) Dessa inspirerade anvisningar till trogna tjänare (ministers) i den äldsta kristna församlingen är utomordentliga förmaningar för alla överlämnade, döpta vittnen för Jehova i vår tid att tillämpa på sig själva i denna ”ändens tid” för den domfällda gamla tingens ordning, vilket blir till Guds eviga ära. — Dan. 12:4.

Arbetare och Ordets förkunnare

1. Vad kallas i Tyndales översättning av Romarna 13:1—6 befattningshavare i politiska regeringar, med hänsyn till de kristnas Gud?

I SIN översättning av år 1526, från den ursprungliga grekiskan till den folkliga engelskan på sin tid, skrev William Tyndale angående denna världens ”högre makter” eller ”överordnade myndigheter” att de är Guds ”tjänare” eller ministers. ”Den är nämligen Guds tjänare [minister] åt dig till din nytta. Men om du gör det som är ont, känn då fruktan: för det är inte utan syfte som den bär svärdet; den är nämligen Guds tjänare [minister], en hämnare till att utgjuta vrede över den som bedriver det som är ont. Därför finns det tvingande skäl till att ni underordnar er, inte bara för denna vredes skull, utan också för ert samvetes. Fördenskull betalar ni ju också skatter; de är nämligen Guds offentliga tjänare [ministers] som ständigt tjänar just detta syfte.” — Rom. 13:1—6.

2. a) Är det förhållandet att befattningshavare i världsliga regeringar kallas ”ministrar” grundat på Tyndales översättning av år 1526? b) Gör deras bruk av denna term att Paulus och medkristna som inte är någon del av denna världen förvägras rätten att på engelska kalla sig ministers?

² Det finns ingen orsak att tro att titulerandet av vissa statliga befattningshavare i olika politiska regeringar som ”premiärminister” eller ”minister” av det ena eller andra slaget är grundat på de här ovan citerade orden av aposteln Paulus. Och även om det skulle vara så, är det