Frågor från läsekretsen

● Hur kan man bemöta påståendet att Mose lag skulle vara hämtad ur Hammurabis lagkodex? — F. M., USA.

Även om två lagsamlingar innehåller föreskrifter beträffande liknande förhållanden, skulle detta inte vara något bevis för att den ena formulerats efter den andra. Människor ställs i allmänhet ansikte mot ansikte med samma överträdelser och brott, och två från varandra åtskilda grupper eller samhällen av människor kan därför mycket väl ha föreskrifter beträffande samma lagöverträdelser i sina stadgar och förordningar. Tack vare samvetet, som Jehova har givit människan, reagerar människor på liknande sätt inför det som är rätt och det som är orätt i den mänskliga samlevnaden, såvida inte deras samveten har blivit förhärdade. I Romarna 2:14, 15 (NW) läser vi: ”Närhelst människor av nationerna, som icke hava lagen, av naturen göra det som hör till lagen, äro dessa människor, fastän de icke hava lagen, sig själva en lag. De äro just de som bevisa att det som lagen bjuder är skrivet i deras hjärtan, i det att deras samvete bär vittnesbörd med dem, och av sina egna tankar bliva de anklagade eller också urskuldade.” Här finner vi sålunda ett direkt bevis för eller medgivande av att folk och nationer som stod utanför Mose lag stundom följde ett handlingssätt som överensstämde med denna lag, i det de av naturen gjorde det som var rätt på grund av samvetet och blev anklagade av samvetet då de handlade orätt.

Man får inte förbise detta. Till och med före den babyloniske konungen Hammurabi, som tycks ha varit en av Abrahams samtida, hade människor slutit sig samman i organiserade grupper och samhällen, och de hade stiftat lagar och förordningar som skulle reglera deras liv och deras handel och vandel. Alltifrån syndafloden i Noas dagar till exempel handlade Gud med ett patriarkaliskt samhälle, ett samhälle som stod under ledning av rättfärdiga familjeöverhuvuden, sådana som Noa och Abraham. Livet och verksamheten inom dessa samhällen reglerades av skrivna eller oskrivna lagar som gällde avtal och köp, rätten till egendom, arbetsförhållanden, familjens och samhällets ansvar för individerna, överlåtelse av fast egendom, stöld, äktenskapsbrott, slaveri osv.

I stället för att en gudomlig lag och förordning skulle ha hämtats från Hammurabis lagsamling eller andra hedniska lagsamlingar, tycks sålunda det verkliga förhållandet ha varit det rent motsatta. Sir Charles Marston låter oss på sidan 51 i sin bok The Bible Comes Alive få veta följande: ”Det tycks otvivelaktigt vara så, att Hammurabis lagsamling var en kodifikation av de äldre, redan existerande lagarna och sedvänjorna hos de semitiska folken — de folk som ledde sitt ursprung från Noas son Sem och som hebréerna tillhörde.” Bevisen talar sålunda för att hedniska nationer upptagit många forna lagar och sedvänjor från det system av lag och ordning som Noa hade organiserat och vars mönster de trogna hebreiska patriarkerna följde.

När vi skärskådar dessa båda system beträffande lag och ordning, dels det som Hammurabi utarbetade och dels det som gavs genom Mose, finner vi dess utom att det senare är rättvisare och mera opartiskt än det förra och därför trognare mot det ursprungliga rättsliga system, som kom till stånd och fungerade bland Guds trogna folk. Om en israelitisk slavägare till exempel blev våldsam och slog en slav eller en slavinna, så att han eller hon miste ett öga, måste han släppa den skadade fri, men enligt Hammurabis lag kunde han komma undan genom att blott och bart erlägga halva priset för slaven eller slavinnan. (2 Mos. 21:26; Ham. nr 199) I Hammurabis lag hette det: ”Om det [ett illa byggt hus] förorsakar döden för en son till husets ägare, skall man döda en son till byggmästaren.” (Ham. nr 230) Men den mosaiska lagsamlingen förbjöd särskilt ett sådant förfarande som att en son skulle dödas för sin faders synd: ”Fäder skola icke dödas för barns skull, och barn skola icke dödas för fäders skull. Var och en skall dödas för sin egen synd.” — 5 Mos. 24:16, NW.

Det kan därför inte med rätta sägas att förordningarna i Mose lag var hämtade från Hammurabis lagkodex eller avspeglade den ande man finner i denna. Om det alls förefanns något samband, var Hammurabis lagsamling snarare en hednisk förvrängning av tidigare rättfärdiga förordningar som under Jehovas ledning hade upprättats genom det semitiska patriarkaliska samhället. — Vakttornet, 15 november 1952, sidan 509, paragraf 8.