Visa kristlig kärlek vid sammankomster
”OM I haven kärlek inbördes, så skola alla därav förstå, att I ären mina lärjungar.” (Joh. 13:35) Ja, det är så viktigt med kristlig kärlek att Jesus underrättade sina efterföljare om att denna egenskap skulle utmärka dem såsom de som hade den sanna tron. De kristna önskar därför följa det exempel Jesus efterlämnade genom att troget uppodla denna framträdande egenskap, kärleken.
Kärleken tar sig uttryck i handling, genom vad den gör. Den sträcker sig mycket längre än till muntliga uttryck. Den stöder dessa muntliga uttryck med handlingar, som orsakas av osjälvisk hänsyn för ens medmänniskor. Sådana osjälviska handlingar är särskilt framträdande bland dem som utövar den kristna tron.
Ett storslaget tillfälle att ådagalägga uppriktig kristlig kärlek är när Guds folk församlas varje år vid stora sammankomster. Här kommer åt Gud överlämnade tjänare jämte många ny intresserade människor tillsammans för att bli lärda från Guds ord. De blir undervisade i kristna läror och i kristen handel och vandel, vilket hjälper dem att skrida framåt mot kristen mogenhet. Sådana sammankomster är särskilt viktiga i vår tid, som utgör de yttersta dagarna för denna onda tingens ordning. Aposteln Paulus ger rådet: ”Låt oss tänka på varandra för att uppegga till kärlek och förträffliga gärningar, i det att vi icke försumma att församlas, såsom några hava för sed, utan uppmuntra varandra, och detta så mycket mera som ni se dagen närma sig.” — Hebr. 10:24, 25, NW.
Ett av de viktigaste sätten att visa kärlek vid sådana sammankomster är att koncentrera sig på den undervisning som ges från podiet. Detta vittnar om kärlek till Jehova, till hans organisation och även till andra människor, som är närvarande, eftersom de inte kommer att hindras från att lyssna genom onödig livaktighet. Några individer kan naturligtvis behöva utföra viktigt sammankomstarbete, men också detta kommer att inskränkas till ett absolut minimum. Vi måste hålla det huvudsakliga syftet med sammankomsten i minnet hela tiden, och vi bör inte låta något dra bort vår uppmärksamhet därifrån. Lägg märke till vad bibeln visar att detta syfte är: ”Församla då folket, män, kvinnor och barn och främlingarna, som äro hos dig inom dina portar, på det att de må höra och lära och på det att de må frukta HERREN, eder Gud, och hålla och göra efter alla denna lags ord.” (5 Mos. 31:12) När Guds lag utläggs, är det inte lämpligt att promenera omkring eller föra långa samtal med andra. Programmet förtjänar hela vår uppmärksamhet.
Ett annat praktiskt sätt att visa kärlek vid sammankomster är att vara hänsynsfull beträffande anordningen med sittplatser. Sittplatserna bör användas på samma sätt som de används i vilken som helst av Jehovas vittnens Rikets salar. Liksom vi i Rikets sal inte lägger sångböcker, tidningar eller paraplyer på stolarna för att ”reservera” dem, så bör vi inte ta för vana att göra så vid större sammankomster. När ni kommer in, ta då de sittplatser som är tillgängliga eller dem som ordningsmännen anvisar er. En hänsynsfull människa kommer inte att reservera sittplatser och hindra andra från att använda dem, om hon inte är redo att sätta sig. Föräldrarna bör naturligtvis sitta tillsammans med barnen, och om någon i familjen blir fördröjd en stund av någon sammankomstsyssla före en session, är det bara naturligt att de andra familjemedlemmarna vill ordna med en plats åt honom, så att han får sitta tillsammans med de övriga. Men detta är något helt annat än att man skulle låta en individ gå i förväg för att reservera sittplatser åt en grupp vänner, som inte ännu är redo att sätta sig.
När en individ lämnar sin plats efter en session, är det också hänsynsfullt om han tar sina saker med sig i stället för att lämna kvar dem i avsikt att sitta på samma ställe längre fram på dagen. Om något oförutsett inträffar och det är nödvändigt för någon att gå ifrån för en kort stund under en session för att snart komma tillbaka, är situationen naturligtvis en annan. Ibland avspärrar man några sittplatser med rep för att bereda plats åt sammankomstarbetare, som har plikter vilka håller dem upptagna ända till sista minuten, och ingen har något att invända emot detta; de andra uppskattar den tjänst dessa bröder utför.
Att ådagalägga ett rätt uppförande vid sammankomster inbegriper också andra ting. Hur vanvördigt skulle det inte vara att ägna sig åt tanklöst nojs under sessionerna, när Guds ord utläggs! En mogen kristen aktar sig för att ägna sig åt något som skulle verka förringande på tillfällets högtidlighet eller distrahera andra som sitter omkring honom. I detta sammanhang bör särskilt ungdomar akta sig för att bli mera intresserade av att vara tillsammans med varandra än av att lyssna till vad som sägs och görs på podiet. Överdrivet ådagaläggande av tillgivenhet, ihållande samtal, skratt eller kringströvande under sessionerna och onödiga promenader framför andra för att komma in och ut från sittplatserna visar brist på kristlig kärlek. ”Kärleken ... skickar sig icke ohöviskt, den söker icke sitt.” — 1 Kor. 13:4, 5.
Här har föräldrarna ett stort ansvar att tillbörligt tukta sina barn. De bör veta var barnen är vid alla tider och tillfällen, och under sessionerna bör barnen sitta tillsammans med föräldrarna. Om andra ungdomar önskar komma och sitta tillsammans med din familj, då bör detta ordnas på tillbörligt sätt mellan de båda familjeöverhuvudena. Det bör alltså inte lämnas åt de minderåriga barnen, tonåringarna inbegripna, att själva avgöra var de skall sitta, och de bör inte lämnas ensamma utan bör ägnas tillräcklig tillsyn, ty ”oförnuft låder vid barnets hjärta”. — Ords. 22:15.
Kristlig kärlek ådagaläggs också genom att man visar hänsyn och tålamod, när man väntar på mat och litteratur eller vid andra tillfällen. Det är också kärleksfullt att visa hänsyn för dem som man bor hos. Eftersom de har visat gästfrihet, bör vi reagera kärleksfullt genom att tänka på att gå före med gott exempel och inte stanna uppe för länge, sedan vi har kommit till våra rum, eller tala högljutt eller på något annat sätt störa den vi bor hos.
Vi bör också tänka på att inte alla de närvarande har uppnått samma grad av mogenhet. En del är där för första gången, andra är unga eller oerfarna. Den kristne förväntar därför inte detsamma av alla och överser villigt med andras misstag, ty ”kärleken är tålig och mild”. — 1 Kor. 13:4.
Genom att vi visar en ivrig åstundan att ta i praktiskt bruk den kärlek vi har uppodlat i vår kristna hemförsamling, kommer vi att göra det som aposteln Johannes rådde oss att göra, när han sade: ”Låtom oss älska, icke med ord eller med tungan, utan i gärning och i sanning.” (1 Joh. 3:18) Och hur ofta lägger inte andra märke till denna kärlek! Hör här vad en tidning på Nya Zeeland, Challenge, för 30 augusti 1961 sade, när den rapporterade från en av Jehovas vittnens stora sammankomster: ”Tidningsmän lade märke till det, värdinnorna lade märke till det, bussförarna lade märke till det, och jag har lagt märke till det — vittnenas höga norm i fråga om uppförandet.”
Ja, visa kristlig kärlek vid sammankomster, ty det skänker lycka åt dig själv och andra som är närvarande och länder framför allt till ära för Guds namn!