Ha intensiv kärlek till varandra

”Ha intensiv kärlek till varandra, ty kärleken överskyler en mängd synder.” — 1 Petr. 4:8, NW.

1, 2. Hur bekräftar bibelskribenten Johannes vikten av att vi visar agápe-kärlek i vårt liv?

I SITT första brev till medkristna hänvisar aposteln Johannes till Guds kärlek i fråga om att sända sin Son för att befria människorna, och han visar att de kristna skall efterlikna detta uttryck för kärlek. Detta är inte någonting som är valfritt, utan det är i verkligheten en förpliktelse som vi har — vi skall älska varandra. Han säger: ”Mina älskade, om Gud så har älskat oss, då äro ock vi pliktiga att älska varandra.” (1 Joh. 4:11) Här framhåller alltså Johannes vikten av det ”nya” bud som Jesus gav. (Joh. 13:34, 35) De kristna bör vara föredömliga i att visa varandra kärlek. Jehova själv har gett föredömet i att visa på principer grundad kärlek (agápe) mot sina jordiska barn. Som lydiga barn och som Guds tjänare bör vi alltså följa detta exempel och visa kärlek, inte bara till Jehova Gud, utan också till varandra.

² Johannes bekräftar på nytt denna förpliktelse och visar hur allvarligt detta är, nämligen i 1 Johannes 4:20 och 21, där han skriver: ”Om någon säger sig älska Gud och hatar sin broder, så är han en lögnare. Ty den som icke älskar sin broder, som han har sett, han kan icke älska Gud, som han icke har sett. Och det budet hava vi från honom, att den som älskar Gud, han skall ock älska sin broder.” Detta som gäller att man skall visa agápe-kärlek, självuppoffrande kärlek, till sin kristne broder eller kristna syster är något mycket allvarligt, eftersom vi därigenom visar att vi älskar Jehova Gud själv.

3. Vem är vår synlige broder som vi skall älska?

³ Vem är vår synlige broder, som vi skall älska? Vi kan inte ställa upp gränser och mena att han måste tillhöra samma ras, ha samma hudfärg eller vara av samma nationalitet som vi, eller hur? Vår broder är vår medtjänare för Jehova i vår egen kristna församling eller i vilken som helst annan församling av Jehovas kristna vittnen överallt på jorden. Han är vår broder i tron. (Gal. 3:26—28) Vi är alltså förpliktade av Jehovas kärlek att ha intensiv kärlek till våra kristna bröder och därigenom bevisa att vi är sanna kristna.

4. Vad anbefaller Paulus i 2 Korintierna 13:5, och vilka frågor bör därför begrundas av alla?

⁴ Som organisation i denna tid visar Jehovas kristna vittnen sådan kärlek till varandra. Bland dem råder det inga stridigheter mellan nationella grupper; det finns inga rasfördomar och inte något rashat. Och det är precis så det skall vara. Kännetecknet på den sanna kristendomen finns otvetydigt i organisationen. Men frågan är: Vad gör vi som individer i fråga om att visa kärlek till våra kristna bröder? Visar vi individuellt sann agápe-kärlek till varandra? Har vi individuellt intensiv kärlek till varandra? I detta avseende är det bra för var och en av oss att granska sig själv enligt den norm som finns uttryckt i Jehovas ord. Ja, det bör vara som Paulus sade: ”Håll på med att pröva om ni är i tron, håll på med att utröna vad ni själva är.” — 2 Kor. 13:5, NW.

5. a) Är kärleken valfri som egenskap för de kristna? b) Hur långt bör en kristens kärlek sträcka sig?

⁵ Vi har lärt av Jesu ord, och likaså av Johannes’ ord, att kärleken till våra bröder är en nödvändig kristen egenskap. Det är inte någonting som vi kan säga är överlämnat åt ens eget fria val; kärlek är inte någonting som vi kan utöva bara när det är lägligt. Jesu bud att hans lärjungar skall älska varandra är i själva verket en konungslig lag, en lag som bör påverka alla våra handlingar. Inte heller kan vi begränsa vår kärlek till bara några få nära medförbundna i församlingen, nej, vår kärlek bör nå ut och inbegripa hela sammanslutningen av bröder överallt på jorden. Det är precis som Petrus skrev: ”Hys kärlek till hela sammanslutningen av bröder.” (1 Petr. 2:17, NW) Det är således mycket viktigt att vi inte begränsar vår kärlek, utan att vi utvidgar oss, så att vi inbegriper hela sammanslutningen av bröder.

Hur förvärvas kristen kärlek till bröder?

6. Hur kan en kristen börja förvärva förmågan att visa agápe-kärlek?

⁶ Kärleken är betydelsefull i en kristens liv. Hur förvärvar då den kristne sådan kärlek? I denna tid finns det många i den kristna församlingen som är alldeles nya i sin tillbedjan av Jehova, och det är bara tillbörligt att de vill fullgöra en konungslig lag, det nya bud som Jesus fastställde för sina efterföljare. Först inser vi att agápe-kärleken verkligen är en frukt av Guds ande, vilket Paulus framhåller i Galaterna 5:22. Den kristne måste alltså söka och följa den ledning som ges av Guds heliga ande i förening med den organisation som Jehova använder på jorden i vår tid.

7. Varför är kunskap i Guds ord viktig för den som uppodlar egenskapen kärlek?

⁷ Dessutom är kunskap om Jehova Gud och hans underbara egenskaper av största vikt. I samband med detta måste den kristne lära sig vad kärlek är och hur kärleken verkar gentemot hans broder och medmänniska. Denna kunskap kommer naturligtvis genom ett studium av Guds ord — enskilt och i gemenskap med Guds folk på jorden i denna tid. Den kristne måste alltså utveckla djup uppskattning av alla de sanningar som finns i Guds ord, och han måste dessutom flitigt studera bibeln. Alldeles som Petrus sade bör vi utveckla ”en längtan efter den oförfalskade mjölk som tillhör ordet”. — 1 Petr. 2:2, NW.

8. Kommer hjärtat in i bilden? Varför det?

⁸ Sedan kommer naturligtvis ens hjärta in i bilden, eftersom kärleken i främsta rummet är en hjärtats egenskap. Detta var orsaken till att Petrus skrev: ”Älska varandra intensivt av hjärtat.” (1 Petr. 1:22, NW) Med tillbörlig kunskap om vad agápe-kärleken är och hur den verkar kan ens hjärta ledas och föras in på den rätta vägen när det gäller att visa kärlek — först och främst till Jehova, kärlekens Gud, och sedan till ens bröder och medmänniskor. Att den kristne har utvecklat sådan kärlek i sitt hjärta gör det möjligt för honom att slutligen överlämna sig åt Jehova, kärlekens Gud, och att sedan fullfölja sitt överlämnande genom att rätta sig efter Jehovas lagar och varje dag i sitt liv uppföra sig på ett sätt som är i samklang med Guds principer, som vi finner i hans ord. — 1 Joh. 5:3.

9. a) Vad är ibland svårare än att vinna kunskap i bibeln eller att predika? b) Hur viktig är agápe-kärleken för en kristen, när det gäller hans förhållande till sina bröder?

⁹ Somliga kristna kan finna att det inte är så svårt att fylla sinnet med kunskap om Jehova och hans lagar och krav, och de kan finna glädje i att gå ut och för andra predika de goda nyheterna om Guds rike. Men att leva enligt sanningen och lära sig att ”älska varandra intensivt av hjärtat” är ibland för just dessa individer svårare än att blott och bart förvärva kunskap om bud, lagar och principer eller att predika offentligt. Det är på detta område som den kristne måste lära sig att bringa sig i överensstämmelse med principer när det gäller hans attityder, hans uppförande, hans förhållande till var och en i församlingen, och det är på detta område som agápe-kärleken är mycket, mycket viktig. Detta betyder att den kristne måste lära sig att leva hela sanningen i lydnad av hjärtat.

10. Vilka varningsord ger Johannes i fråga om kärlek, och hur bör alltså den kristne inrikta sin kärlek på rätt sätt?

¹⁰ Om vi älskar våra bröder, måste vi skaffa bort vad det vara må som skulle ha benägenhet att skilja oss från någon av dem. Vi måste vara aktsamma, så att vi inte börjar älska sådant som är orätt. Det var därför som Johannes, av kärlek till sina kristna bröder, varnade dem för att älska världen. Han sade: ”Älsken icke världen, ej heller vad som är i världen. Om någon älskar världen, så är Faderns kärlek icke i honom. Ty allt som är i världen, köttets begärelse och ögonens begärelse och högfärd över detta livets goda, det är icke av Fadern, utan av världen.” (1 Joh. 2:15, 16) Om någon började älska världen eller det som finns i världen, skulle alltså hans kärlek vara riktad åt fel håll. Han skulle då avskilja sig från sina bröder, som inte älskar världen eller världsliga ting. Inom kort skulle han inte längre vara tillsammans med sina bröder vid församlingens möten eller i den kristna tjänsten på fältet, utan han skulle söka världsliga umgängesvänner eller världsliga intressen i stället för sina kristna bröder. Därför måste vi verkligen vara aktsamma, så att vår kärlek har den rätta inriktningen och så att vi alltid söker umgänge med dem som tillber Jehova alldeles som vi gör!

11. a) Vilka tankar bör vi förhindras att tänka genom att vi har verklig agápe-kärlek till andra? b) Vad påverkas om vi inte visar verklig kärlek till våra bröder?

¹¹ Verklig, på principer grundad kärlek bör göra att vi tänker på andra och inte bara på oss själva och våra egna intressen och kräver att vi har rätt att göra saker och ting oberoende av hur andra kan påverkas. Därför bör vi tänka på vårt personliga yttre och våra personliga intressen, så att vi inte i dessa avseenden bringar någon i församlingen ur fattningen eller blir orsak till att han tar anstöt. (2 Kor. 6:3, 6) Vi bör vaka över vårt uppförande, vårt tal och vårt umgänge, i det vi inte bara tänker på våra egna önskningar eller intressen, utan också på våra bröders intressen, och tänker på hur de skulle kunna bli påverkade av det vi gör eller säger. (Fil. 2:4, NW) Det är bra att vi kommer ihåg att om agápe-kärleken inte utvecklas på rätt sätt hos oss, då påverkas i själva verket vår samhörighet med Jehova. Kom ihåg Johannes’ ord: ”Ty den som icke älskar sin broder, som han har sett, han kan icke älska Gud, som han icke har sett.” — 1 Joh. 4:20.

Med Jehovas kärlek som förebild

12. Vilket föredöme ger Jehova oss i detta som gäller kärlek, och vad råder Petrus oss därför att göra?

¹² Det är också bra att tänka på att Jehova älskar oss alla, och vi är alla ofullkomliga. Jehova begränsar alltså inte sin kärlek till några få i församlingen, utan genom sin kärleksfulla anordning är han villig att förlåta oss våra misstag och fel och godta vår kärleksfulla tjänst. Intensiv, i hjärtat känd kärlek till våra bröder grundas alltså på sanningen och på en uppriktig bedömning av våra bröders värde i Jehovas ögon. Petrus gav rådet: ”Framför allt ha intensiv kärlek till varandra, ty kärleken överskyler en mängd synder. Var gästfria mot varandra utan att knota. I den mån som var och en har mottagit en gåva bör ni bruka den till att tjäna varandra såsom goda förvaltare av Guds oförtjänta omtanke, uttryckt på olika sätt.” (1 Petr. 4:8—10, NW) Jehova ger alltså åt var och en en gåva att använda i tjänsten för honom, och han godtar vår tjänst trots våra ofullkomligheter, svagheter och tillkortakommanden. Om vi älskar våra bröder som Jehova älskar oss, bör vi vara i stånd att se längre än till deras fel och misstag och lära oss samarbeta intimt med ALLA i församlingen, i det vi överskyler andras misstag med kärlek.

13. Hur kan de äldste visa kärlek till sina medäldste i församlingen?

¹³ Så bör det alldeles särskilt förhålla sig med äldstebröderna i de kristna församlingarna. Det bör inte vara så att somliga äldste menar att de är överlägsna andra äldste, på grund av att de har varit i Guds organisation längre tid eller på grund av att de har varit förordnade som äldste en mycket längre tid. I stället bör de uppskatta sina medäldste och visa uppskattning av deras värde och mänskliga värdighet i Guds ögon, i det de har aktning för deras uppfattningar och tankar, eftersom dessa är grundade på Guds ord. Jehova gör inte någon åtskillnad på grund av hur länge någon har tjänat eller hur länge någon har varit äldste. De som kan ha varit i Jehovas tjänst längre tid bör alltså inte försöka tvinga på andra äldste sina egna idéer eller uppfattningar, utan de bör lära sig att arbeta tillsammans med dessa i kärlek och visa dem tillbörlig aktning för deras ”gåva”, när det gäller tjänst och deras bruk av den som förordnade äldste.

14. Vilket råd ger Paulus om samarbete med de äldste, och hur kan detta tillämpas av alla i församlingen?

¹⁴ Samma tanke är i själva verket tillämplig på alla i Guds församling med avseende på samarbetet med de äldste. Ingen enda av de äldste är fullkomlig, och därför måste vi vara aktsamma, så att vi inte överdriver en äldstes fel eller mänskliga ofullkomligheter och får en benägenhet att ta lätt på hans råd eller den undervisning han ger med Guds ord som grund. Vi kan inte sätta oss över råd bara därför att en viss äldste kan ha en del egenheter som vi inte tycker om. Nej, vi måste ha överseende med brister och ofullkomligheter och i stället se till en äldstes kärlek till Jehova och nitälskan för Jehovas tjänst, i det vi lär oss hysa aktning för alla de äldste och samarbetar med dem alla i församlingen. Paulus framhäver detta i Hebréerna 13:17, där han säger: ”Var lydiga mot dem som har ledningen bland er och var undergivna, ty de håller vakt över edra själar såsom de som skall avlägga räkenskap; på det att de må göra detta med glädje och inte med suckan, ty detta skulle vara till skada för er.” (NW) Hur gott är det inte då bröder har ett nära samarbete med de äldste och visar innerlig kärlek till dem och det goda arbete de utför!

15. Hur vill du tillämpa 1 Timoteus 1:5 på detta som gäller att älska varandra intensivt av hjärtat?

¹⁵ Ja, denna kärlek till alla våra bröder bör komma av ett rent hjärta, och den bör vara helhjärtad. Kom ihåg det Paulus sade till Timoteus: ”Förmaningens ändamål är kärlek av ett rent hjärta och av ett gott samvete och av en oskrymtad tro.” (1 Tim. 1:5) Detta betyder att vårt hjärta renas genom sanningen, och om vi ser att vi själva i något avseende brister i fråga om kärlek till våra bröder, då bör vi låta sanningen rena vårt liv genom att vi är flitigare i att använda Guds ord. Ett rent hjärta bör förmå oss att ha en sund, ärlig och hjälpsam samhörighet med alla bröderna i församlingen. Vårt samvete kommer då att vara ett gott samvete, på grund av att det kommer att vara lugnt. Vi kommer att vara säkra på att vi gör rätt. Vår kärlek kommer att med lätthet kunna iakttas av andra, eftersom den inte kommer att vara en skrymtaktig uppvisning eller någonting som vi har tänkt ut för att det skall se bra ut. Sann kärlek är en gudaktig egenskap, en ren inre egenskap, som är verklig och som kommer ur ett gott, rent hjärta.

16. På vilket sätt bör de äldste ge råd, om de har verklig kärlek till sina bröder?

¹⁶ De som är äldste i en församling kan visa denna innerliga kärlek till sina bröder genom att vara omtänksamma i fråga om hur de talar till dem. I detta fall är det sannerligen viktigt med ödmjukhet. En äldste bör inte vara fylld av stolthet och mena att han är bättre än andra i församlingen. Var och en i församlingen är värdefull egendom — ett av Jehovas ”får”. (Joh. 10:16) När äldste talar med andra och ger råd, måste de alltså tänka på hur deras ord eller handlingar påverkar andra. De bör ge sina råd på ett ödmjukt och vänligt sätt. I Galaterna 6:1 visas det att en ”saktmods ande” är nödvändig när man söker hjälpa en broder andligen. Detta är alltså det kärleksfulla sättet; man försöker uppriktigt att hjälpa en annan och inte sätta upp sig själv som högre än andra eller mera betydande på grund av en ställning.

Intensiv ”agápe”-kärlek visad av alla

17, 18. Hur kan vi följa Paulus’ råd a) att ”förmana dem som vandrar oordentligt” och b) att ”tala tröstande till de nedstämda själarna”?

¹⁷ I 1 Tessalonikerna 5:14 gav aposteln Paulus goda råd om hur vi ALLA i varje församling kan vidga oss och inbegripa det våra bröder behöver och på så sätt vidga oss i vår kärlek till varandra: ”Vi [uppmanar] er, bröder: Förmana dem som vandrar oordentligt.” (NW) Här talade han inte bara till de äldste i församlingen, utan till ALLA i församlingen. Ibland kan vi se någon i församlingen som kanske är nära att försjunka i dåligt uppförande, och detta bör vara ett lämpligt tillfälle att följa Paulus’ råd att ”förmana dem som vandrar oordentligt”. Detta betyder inte att vi i skarpa ordalag skall förebrå en broder eller kanske börja skvallra om vad han gör. Nej, i stället bör vi kärleksfullt och taktfullt försöka hjälpa vår broder på ett personligt sätt och leda in honom på den rätta riktningen och uppmuntra honom till att göra rätta gärningar och att överge orätta gärningar. Om vi ser någonting som är av mycket allvarlig natur, är det naturligtvis bra att dryfta saken med någon av de äldste, som kan ge de råd som behövs till någon som vandrar oordentligt.

¹⁸ Paulus skrev också att vi skall ”tala tröstande till de nedstämda själarna”. (1 Tess. 5:14, NW) I många församlingar finns det de som är till åren komna och kanhända är svaga och klena och som kan vara nedstämda på grund av att de inte kan göra så mycket i tjänsten på fältet som de en gång har gjort. De kan känna sig i viss mån hjälplösa och begränsade i sin förmåga. Vi kan hjälpa sådana vänner andligen där detta behövs och visa dem hur mycket alla i församlingen uppskattar deras goda föredöme i fråga om mötesnärvaro och tjänst, även om deras verksamhet är begränsad, och uppmuntra dem på varje sätt vi kan.

19. Varför kan en broder vara svag i vissa avseenden, och hur kan vi ”stödja de svaga”?

¹⁹ I samma bibelställe gav Paulus också rådet att vi skall ”stödja de svaga”. (NW) Det kan hända att du har lagt märke till somliga som är svaga i predikoarbetet eller när det gäller att vara med vid mötena. Du skulle kunna tala kärleksfullt med sådana bröder och försöka uppmuntra dem och i somliga fall göra praktiska anordningar för att hjälpa dem. Det kan också vara så att vi finner någon som håller på att bli svag i tron, kanhända därför att han spekulerar över framtiden. Det finns somliga som alltid ställer frågor som inte har några skriftenliga svar, och när de äldste eller andra i församlingen inte kan besvara deras frågor, börjar de tvivla på att profetiorna skall uppfyllas eller till och med tvivla på att Jehova använder sin organisation i denna tid. Hur kan vi hjälpa sådana svaga personer? Helt visst kan vi uppmuntra dem att inse värdet av församlingen, eller hur? Se hur Jehova använder sin organisation i denna tid för att få de goda nyheterna predikade! Detta är det verk som Jesus sade måste bli utfört, och vilken annan organisation finns det som gör det? (Matt. 24:14; 28:19, 20) Jesus sade också att det skulle finnas en ”trogen och omdömesgill slav”-klass, som skulle förse Guds folk med andlig föda, och i vår tid är Jehovas folk de enda som är andligen välnärda, och det beror på förbindelsen med denna ”slav”. (Matt. 24:45, 46, NW) Genom den har vi kommit i nära förbindelse med Jehova, hans Son och hans folk på jorden. Vart skulle vi kunna vända oss, om vi lämnade Guds organisation i denna tid? Det finns inte någon annan organisation! (Joh. 6:66—69) Detta är den enda organisation som han använder, och om vi själva är övertygade om detta, bör vi vara i stånd att hjälpa andra som är svaga i tron.

20. Vad menade Paulus, när han sade att vi skall vara ”långmodiga mot alla”?

²⁰ ”Var långmodiga mot alla”, skrev Paulus också. (1 Tess. 5:14, NW) Vår omtanke och vår broderliga kärlek bör alltså inbegripa var och en i församlingen. Vi bör vara villiga att ha överseende med de svagheter och ofullkomligheter, som var och en har, och vara långmodiga mot alla, inte bara mot somliga när vi finner det vara lätt. Vi måste lära oss att vara tålmodiga och att inte vara felfinnare och inte vara krävande eller kritiska mot andra. I överensstämmelse med 1 Tessalonikerna 5:15 vill vi ”se till att ingen återgäldar någon annan med oförrätt för oförrätt, utan ... alltid [trakta] efter det som är gott för ... [oss] inbördes och för alla andra”. (NW) I 1 Tess. 5 vers 13 i samma kapitel sade Paulus: ”Var fridsamma gentemot varandra.” (NW) Vi bör alltså alltid söka hålla frid med våra bröder.

21. Hur bör vår kärlek komma till uttryck vid kristna möten?

²¹ Vår kärlek till våra bröder bör vara uttrycksfull, inte slumrande. Den bör inbegripa att vi har omtanke om våra bröder. När vi är med vid våra församlingsmöten, är det till exempel bra att inte bara tala med dem som vi känner väl, utan att också ha ögonen öppna för de nya och de försagda eller tillbakadragna och hälsa på dem och samtala med dem. Därigenom uppmuntrar vi dem och hjälper dem att slappna av och finna glädje i umgänget med bröderna. Vi vill inte heller förbigå barnen. Vår kärlek bör leda oss till att samtala med dem också och att berömma dem för deras goda ansträngningar i fråga om att tjäna Jehova Gud. Vi bör låta dem veta hur mycket vi uppskattar det goda föredöme de ger i tjänsten på fältet och deras goda uppförande i skolan och i hemmet. Därigenom uppmuntrar vi dem kärleksfullt att fortsätta på den rätta vägen av tjänst för Jehova Gud.

Att visa kärlek i materiellt avseende

22. a) På vilka sätt kan vi ibland behöva ge uttryck åt vår kärlek, och hur gav Jesus det rätta föredömet? b) Nämn några sätt på vilka vi kan visa kärlek i materiellt avseende.

²² Allteftersom vi kommer längre fram i ”ändens tid” för denna gamla ordning, inser vi att vi vid alla tillfällen behöver komma närmare varandra i kärlekens band och visa varandra intensiv kärlek. Det kan komma tillfällen då vi ser att våra bröder behöver hjälp, och hur gott är det inte att vi känner dem väl och älskar dem! Ibland kan det betyda mera än enbart andlig hjälp, eftersom de kan behöva materiell hjälp. Johannes skrev om detta behov i 1 Johannes 3:17, 18: ”Men om någon har denna världens goda och tillsluter sitt hjärta för sin broder, när han ser honom lida nöd, huru kan då Guds kärlek förbliva i honom? Kära barn, låtom oss älska, icke med ord eller med tungan, utan i gärning och i sanning.” Om vi visar våra bröder kärlek i materiellt avseende, efterliknar vi återigen det goda föredöme Jesus gav. Vi erinrar oss att han vid några tillfällen bespisade stora skaror med materiell föda såväl som med andlig näring, så att de i trygghet kunde bege sig tillbaka till sina hem och inte gå under på vägen. (Matt. 14:14—21; 15:32—38) Ibland kan vi alltså också vara i stånd att visa kärlek i materiellt avseende. Våra kristna bröder eller systrar kan bli sjuka. Då kan vi visa intensiv kärlek genom att göra sådant som att gå till dem med mat eller hjälpa dem att städa eller gå ärenden åt dem. Det kan finnas andra som behöver hjälp med att komma till mötena, medan vi har en bil. Vi skulle kunna visa kärlek på ett praktiskt sätt genom att ta dem med oss till mötena. Ja, det är så många sätt på vilka man kan visa praktisk kärlek nu och i framtiden — genom att ge hjälp som behövs i materiellt avseende.

23. Vad kan krävas av oss en dag, om vi har intensiv kärlek till våra bröder?

²³ Problem möter alla Guds tjänare i vår tid, och alla tecken tyder på att dessa problem kommer att öka. Därför är det förståndigt att vi blir väl bekanta med våra bröder och alltid visar varandra intensiv kärlek. Vi vet att vi lever i de ”yttersta dagarna”, och Satan vet också detta. Han inser att hans tid är kort, och därför låter han många problem komma över jordens folk. Vi kan allesammans komma att ställas inför situationer där själva vårt liv är i fara. Då kan det krävas av oss att vi visar det slag av kärlek som Jesus visade — i så hög grad att vi ger ut vårt liv för våra bröder. Jehovas vittnens årsbok för år 1974 ger goda exempel på hur våra bröder i Nazisttyskland kärleksfullt hjälpte varandra under den fruktansvärda förföljelsen. De hade verkligen intensiv kärlek till varandra, och de gav uttryck åt denna kärlek i både andligt och materiellt avseende, i det de hjälpte varandra att fortsätta att vara trogna i Jehovas tjänst och beskyddade varandra till varje pris. Kommer du att göra detta? Kommer du kärleksfullt att skydda dina bröder och aldrig, aldrig, förråda dem? Under den närmaste framtiden kan själva vårt liv bero av sådan kärlek till varandra.

24. Varför behöver den kristne inte detaljerade regler som omfattar varje situation, när det gäller att han skall ge uttryck åt kärlek mot sina bröder?

²⁴ Redan nu kan vi bygga upp varandra i agápe-kärlekens ande. Vi behöver inte regler och föreskrifter som talar om för oss när vi bör visa varandra kärlek. Kom ihåg att Jesu kärleksbud visade att vi inte skulle hålla oss undan, utan att vi skulle ta initiativ i att visa kärlek till våra bröder vid alla tillfällen. Om vi har intensiv kärlek till våra bröder, kommer våra hjärtan att förmå oss att ge all den hjälp som är möjlig att ge, närhelst och varhelst det behövs. Som sanna kristna kommer vi således att vara framträdande i att visa varandra kärlek, och världen kommer att lägga märke till kärlekens kännetecken.

25, 26. a) Hur fungerar den sanna kärleken, enligt 1 Korintierna 13:4—7? b) Varför är det så viktigt att vi älskar varandra intensivt av hjärtat?

²⁵ I 1 Korintierna 13:4—7 ger Paulus en utomordentlig beskrivning av hur sann kristen kärlek bör fungera. Han säger: ”Kärleken är tålig och mild. Kärleken avundas icke, kärleken förhäver sig icke, den uppblåses icke. Den skickar sig icke ohöviskt, den söker icke sitt, den förtörnas icke, den hyser icke agg för en oförrätts skull. Den gläder sig icke över orättfärdigheten, men har sin glädje i sanningen. Den fördrager allting, den tror allting, den hoppas allting, den uthärdar allting.” Och i 1 Kor. 13 vers 8 tillägger aposteln: ”Kärleken förgår aldrig.” Sådan kärlek krävs inte bara av de äldste och av de biträdande tjänarna, utan av alla kristna som kallas Jehovas vittnen i denna tid.

²⁶ Ja, det är som Paulus sade: ”Kärleken förgår aldrig.” Den kristne bör aldrig sluta upp att hysa kärlek, och det finns ingen gräns för kärleken och ingen lag som kan bromsa upp den. Sann kärlek kan utövas när som helst och var som helst. Paulus sade i Romarna 13:8 att kärleken är den enda skuld som de kristna bör ha till varandra. I dag är slutet för den nuvarande ordningen snabbt annalkande. Av alla tider är det alltså NU det är tid att ha ”intensiv kärlek till varandra”. (1 Petr. 4:8, NW) Är det inte så att vi som Guds tjänare hoppas på att få leva med varandra för evigt? Detta betyder att vi också bör vilja älska varandra för evigt. Nu är det alltså tid för oss att stärka våra förtroliga band som kristna och att uppodla förmågan att älska varandra intensivt av hjärtat och på så sätt efterlikna vår kärleksfulle Gud, Jehova.