Samarbeta helt och fullt med dem som Gud förordnat

”Var lydiga mot dem som har ledningen bland er och var undergivna, ty de håller vakt över edra själar såsom de som skall avlägga räkenskap; på det att de må göra detta med glädje och inte med suckan, ty detta skulle vara till skada för er.” — Hebr. 13:17, NW.

1. Vad längtar alla som älskar rättfärdighet att få se? Hur är detta möjligt?

ÄLSKAR du rättfärdighet och rättvisa? Om det är så, längtar inte då ditt hjärta efter att se hat och våld försvinna, frid vara rådande och lycka träda i stället för förstämdhet? Allt detta och ännu mer är möjligt genom Guds rike, som kommer att helt och fullt leda och sköta jordens angelägenheter. (Jes. 11:3—5; Matt. 6:9, 10; Upp. 21:1—4) Är inte detta vad du personligen önskar se: En fullständigt ny ordning som ersätter denna gamla, döende ordning, där själviskhet och synd har överhand? Kan du föreställa dig att någon annan än Gud Allsmäktig skulle kunna fullgöra den väldiga uppgiften att bygga upp en fullständigt ny ordning på askan av den gamla, och att detta skulle ske inom vår generations tid? — Dan. 2:44; Ords. 29:2.

2. Hur vet vi att den nya ordningen är mycket nära? Vart kan vi vända oss för att få detaljer?

² Det är inte vårt syfte att här och nu dryfta kronologi, men känn dig likväl oförhindrad att be vilka som helst av Jehovas vittnen att från bibeln visa dig bevisen för att vi befinner oss bara några få år från avslutningen av sex tusen år av människans tillvaro på jorden, och fråga dem vidare vad de tror att detta från Guds synpunkt betyder i form av verklig frihet och befrielse. De kommer med glädje att dela med sig åt dig av dessa upplysningar.a

Den ”nya ordningen” kommer att kräva samarbete

3. Beskriv några av de väldiga uppgifter som kommer att behöva utföras i den nya ordningen.

³ Låt för ett ögonblick tankarna dröja vid några av de väldiga uppgifter som kommer att behöva fullgöras i denna nya, gudomliga tingens ordning. För det första kommer det att krävas ett ofantligt undervisningsprogram för att lära de många millionerna uppväckta döda ett nytt språk då de kommer ut ur gravarna. (Joh. 5:28, 29) Och tänk vidare på det arbete som krävs för att förvandla dessa människors hjärtan och sinnen, eftersom många av dem aldrig har hört talas om bibeln eller om Guds lagar och uppsåt för mänskligheten. Tänk också på det program som kommer att inledas för att förvandla denna vår jord till den underbara trädgård som Gud har bestämt om. När man tänker på hur lång tid det tar att röja ett enda tunnland mark, uppodla jorden och beså den och plantera den, så att den alstrar buskar och träd och andra växter på ett sätt som gör att området blir värt att kallas en park, får man en viss uppfattning om det väldiga företaget att förvandla hela jorden till ett världsomfattande paradis med livsmedelsproducerande områden som är tillräckliga för att livnära en väl avpassad befolkning på jorden. — 1 Mos. 1:28; Ps. 72:16; 67:7; Hes. 34:27.

4, 5. a) Vad måste Kristi konungsliga styre framgångsrikt verkställa för att 1 Korintierna 15:24—28 skall uppfyllas? b) Beskriv den tillfredsställelse som Konungen helt visst kommer att känna vid den tiden.

⁴ Och tänk också på att allt detta måste göras under en tid av ett tusen år, så att profetian blir uppfylld: ”Därnäst slutet, när han överlämnar riket åt sin Gud och Fader, när han har gjort om intet allt herradöme och all myndighet och makt [i opposition mot Gud]. Ty han måste härska som konung, till dess Gud har lagt alla fiender under hans fötter. Såsom den siste fienden skall döden göras om intet. Ty Gud ’lade allting under hans fötter’. Men när han säger att allting har blivit underlagt, är det tydligt att det är med undantag av den som lade allting under honom. Men när allting skall ha blivit underlagt honom, då skall Sonen själv också lägga sig under den som lade allting under honom, för att Gud må bli allting för var och en.” (1 Kor. 15:24—28, NW) För att denna profetia skall bli uppfylld krävs det uppenbarligen att hela jorden förvandlas till ett världsomfattande paradis, alldeles som syftet var i begynnelsen, och att detta sker inom en tid av ett tusen år. — Upp. 20:2—6.

⁵ Tänk också på den glädje och tillfredsställelse det kommer att ge Jesus Kristus att såsom ledare och samordnare för alla dessa arbeten kunna säga ungefär så här till sin himmelske Fader: ”Här är det, Fader. Den uppgift du gav mig har blivit fullgjord. Jorden har gjorts till ett paradis i likhet med Eden. De döda i scheol har alla blivit uppväckta, övade, utbildade och fostrade. Mänskligheten har blivit förd fram till fullkomlighet. Allt det som du har begärt att jag skulle göra har nu blivit verkställt, och allt har skett i rätt tid!”

6. Vilka slutsatser kan vi dra av denna korta framtidsglimt?

⁶ Vad lär oss nu denna korta förhandsglimt? Bland annat framhäver den att det väldiga arbete vi har framför oss som behöver utföras kommer att kräva organisation, enhet, skickliga arbetare, villiga hjärtan, goda administratörer och framför allt Jehovas ande och välsignelse, för att det skall bli fullgjort i tid. Är inte detta ett av skälen till att Gud sörjer för att vi får kärleksfull tillsyn i denna tid, nämligen att sådan tillsyn kan förbereda oss för arbete och produktion i den framtida nya ordningen, som är så nära? — Joh. 15:5, 8; Kol. 2:19.

Var lydiga mot dem som har ledningen

7. Vilken fråga kommer upp beträffande vår inställning till tillsyn och tuktan nu och i framtiden?

⁷ Vilken inställning bör följaktligen alla Guds tjänare ha till vägledning, tillsyn och tuktan, som kommer genom den kristna församlingen i vår tid? Låt oss inte bara lära oss vilken inställning vi bör ha, utan också vilka belöningar som kommer av att man har den rätta synen på vägledning och tuktan nu och i framtiden. — Hebr. 12:5—11.

8. a) Varför kan vi lita på dem som förordnats till tillsyningsmän i den kristna församlingen, fastän alla mänskliga tillsyningsmän begår misstag? b) Hur ger oss Hebréerna 13:17 föda för sinnet och vägledning i överensstämmelse med detta? c) Förklara vad ”räkenskap” är och vilka verkningar detta har.

⁸ För det första behöver vi komma ihåg att vi är människor, och alla människor begår misstag. (Ps. 51:7) Men åt Gud överlämnade kristna, särskilt tillsyningsmän och biträdande tjänare, blir övade att vara vänliga, kärleksfulla, hjälpsamma och ändå fasta och bestämda. Dessa egenskaper, kärleksfull omtanke, barmhärtighet och rättvisa, är kännetecken som utmärker mogna kristna. (Joh. 13:35; Mik. 6:8) Bör inte våra hjärtan förmå oss att hysa förtroende för människor sådana som dessa? I själva verket uppmanar aposteln Paulus oss att vara dem undergivna, då han skriver i Hebréerna 13:17: ”Var lydiga mot dem som har ledningen bland er och var undergivna, ty de håller vakt över edra själar såsom de som skall avlägga räkenskap; på det att de må göra detta med glädje och inte med suckan, ty detta skulle vara till skada för er.” (NW) När vi nu dryftar detta skriftställe, lägger vi märke till att dessa tillsyningsmän måste göra räkenskap för våra själar, det vill säga våra liv. När någon inser att han är ansvarig inför någon som är högre än han själv är, då är det i allmänhet så att han tänker innan han talar eller handlar. Han önskar helt visst inte handla obetänksamt eller vårdslöst.

9. Vad lär 2 Krönikeboken 19:6, 7 dem som har ansvaret att döma och ge råd?

⁹ Människor som är betrodda med ansvaret att döma, styra och ge vägledning har alltifrån forntiden av Jehova uppmanats att tänka innan de handlar. Denna princip kommer tydligt till uttryck i 2 Krönikeboken 19:6, 7: ”Och han sade till dessa domare: ’Sen till, vad I gören; ty I dömen icke människodom, utan HERRENS [Jehovas] dom, och han är närvarande, så ofta I dömen. Låten alltså nu fruktan för HERREN vara över eder. Given akt på vad I gören; ty hos HERREN, vår Gud, finnes ingen orätt, och han har icke anseende till personen, ej heller tager han mutor.’” Noggrannhet, övervägande av fakta och bedömande av alla bevis föregår således verkställandet, det vill säga beslutet, avkunnandet av utslaget.

10. a) Är det lätt att vara tillsyningsman? Förklara. b) Varför bör vi inte vara oroliga på grund av den tillsyn som ges i den kristna församlingen? c) Hur viktigt är det att vi får del av sådan kärleksfull tillsyn?

¹⁰ Det är inte lätt att vara äldste, herde, tillsyningsman eller domare. För att fatta visa beslut till gagn för Guds folk krävs det urskillning, kunskap och insikt. (Ords. 2:3—5) Och i många avseenden, beroende på det mänskliga elementet, är inte alla människor lätta att ha att göra med. Det kan hända att du är en sådan som motstår råd, åtminstone i viss utsträckning. Det kan hända att du inte har varit förbunden med Jehovas organisation så länge. Eller också kan du vara en som studerar tillsammans med Jehovas folk, och så är du litet orolig över den tuktan som det talas om och de tillrättalägganden du uppmanas att göra i ditt liv i förhållande till den mänskliga norm som du har varit van vid. Var inte förskräckt för den kärleksfulla tillsyn som utövas av Jehovas organisation. Det är inte endast så att den förbereder oss för liv i den nya tingens ordning; den är ovärderlig på så sätt att den nu hjälper oss att komma överens med varandra i vårt ofullkomliga tillstånd i denna tid. (Ps. 141:5) När man tänker på de påtryckningar som kommer över oss i denna gamla ordning, där dåligt humör får fritt lopp, där somliga missbrukar tungan till skvaller, där självbehärskning är någonting som är föga förstått och ännu mindre tillämpat, ja, då kan vi inse hur viktigt det är att vi får kärleksfull tillsyn och direkta råd från dem som är äldre i andligt avseende. (Ords. 1:22, 30, 33) Den skickliga vägledning och kärleksfulla hjälp som de äldste ger leder till en underbar blandning av mångskiftande talanger och personligheter, som allesammans är förenade för att fullgöra det viktigaste arbetet på jorden i vår tid, nämligen predikandet av de goda nyheterna om Riket innan det är för sent. — Matt. 24:14.

Hur man återupprättar dem som begår felsteg

11. a) Varför måste de som har ansvar som lärare använda tungan förståndigt? b) Bör en tillsyningsman undanhålla råd, när han ser förseelse? Förklara.

¹¹ Kom också ihåg att det inte är lätt att ge råd. Den som är betrodd med ansvar, ålagd att undervisa eller ge råd, måste väga sina ord. (Jak. 3:1) Tungan kan skada och såra liksom den kan hela. (Jak. 3:5—10) Men tillsyningsmän för Guds folk får inte hålla sig tillbaka, när de ser förseelse. Utan tvivel var detta orsaken till att Paulus skrev: ”Bröder, även om en man begår något felsteg, innan han blir varse detta, då må ni som äger andliga förutsättningar söka föra denne man till rätta i en ande av mildhet, medan du för egen del håller ett öga på dig själv, av fruktan för att också du skulle kunna bli frestad.” — Gal. 6:1, NW.

12. a) Är Galaterna 6:1 riktat bara till tillsyningsmän? Förklara. b) Hur kan vi bemöta situationen, om vi får kännedom om en allvarlig synd? c) Vilket samarbete kan man förvänta från dem som är verkligt lojala mot Gud, när de lägger märke till syndigt uppförande inom den kristna församlingen?

¹² Är detta skriftställe endast riktat till tillsyningsmän eller äldste? Nej, ty om någon ser någon av sina medarbetare begå något felsteg, innan han blir varse detta, åligger honom ansvaret att försöka föra en sådan person till rätta i en ande av mildhet. I själva verket skulle det vara kärleksfullt från vår sida att göra det. Om synden är allvarlig, då skulle det vara tillbörligt av oss att uppmana den som handlat orätt att omedelbart tala om detta för de ansvariga tillsyningsmännen i församlingen, och om han inte gjorde det, då skulle vi själva, på grund av lojal tillgivenhet för Jehovas organisation, vara förpliktade att låta församlingens dömande kommitté få kännedom om saken. (1 Kor. 5:9—13; Ps. 31:24) Den som älskar rättfärdighet och är verkligt lojal mot Gud kommer modigt att träda fram och avslöja varje grovt syndigt uppförande som han blir vittne till inom församlingen, och han kommer villigt att intyga sanningen i saken, när han blir ålagd att göra det. — 3 Mos. 5:1; Ef. 4:24; Luk. 1:74, 75.

13. Förklara hur kärlek hjälper oss i den kristna församlingen.

¹³ När vi dryftar frågan om att komma överens med varandra och samarbeta med dem som innehar ställningar där de utövar tillsyn, blir vi naturligtvis ofta påminda om den kärleksfulla inställning vi alla bör ha till varandra. I själva verket bör kärleken överskyla en mängd synder, och när man har en kärleksfull inställning till sin medmänniska, då kan man förlåta och glömma. Kärleken gör verkligen underverk. (1 Petr. 4:8; 1 Kor. 13:4, 5) Ibland händer det emellertid att åt Gud överlämnade kristna av kärlek drivs att inte ignorera en orätt handling, utan i stället bemöda sig om att hjälpa den som handlat orätt, och de gör då detta på grund av att problemet kan vara mycket allvarligt. Vilket tillvägagångssätt skall man då använda för att reda ut allvarliga meningsskiljaktigheter mellan individer?

Påvisa din broders synd — när och hur?

14. a) Vilka steg angav Jesus i stora drag när det gäller att ta itu med fall av synd mot en person, fall som är alltför allvarliga för att man skall kunna överse med dem? b) Vad skulle det betyda att bli betraktad ”såsom en man av nationerna och såsom en skatteindrivare”?

¹⁴ Jesus gav råd beträffande synder som kan begås mot en person och som anses vara alltför allvarliga för att man skall kunna överse med dem. Han sade: ”Om din broder begår en synd, gå då och påvisa hans fel på tumanhand med honom. Om han lyssnar till dig, har du vunnit din broder. Men om han inte lyssnar, tag då med dig en eller två till, så att varje sak må fastställas efter två eller tre vittnens utsago. Om han inte lyssnar till dem, tala då med församlingen. Om han inte lyssnar ens till församlingen, må han då vara för dig såsom en man av nationerna och såsom en skatteindrivare.” (Matt. 18:15—17, NW) Jesu åhörare, som ju var judar, visste att om en judes landsmän betraktade honom ”såsom en man av nationerna och såsom en skatteindrivare”, då betydde det att han betraktades som utdriven ur den judiska församlingen.

15. Hur kan en mindre förseelse av personlig art behandlas på ett sätt som blir till gagn, men var detta det slags förseelse som Jesus här dryftade?

¹⁵ Eftersom de steg som Jesus anvisade kunde leda till en sådan allvarlig påföljd, är det tydligt att han inte framlade en regel för hur man skall behandla varje obetydlig förseelse mot en person. Många gånger är det naturligtvis tillbörligt och förståndigt och mycket nyttigt att gå och tala med någon, då det förekommer personliga svårigheter på grund av någon mindre förseelse, och då bör man göra det i avsikt att överbrygga varje klyfta som tycks utveckla sig. (Matt. 6:14, 15; Ords. 12:18) Många missförstånd klaras upp på detta sätt. Men det är uppenbart att det inte var detta som Jesus talade om vid det här tillfället. Han syftade inte bara på personliga meningsskiljaktigheter utan på förseelser som var allvarliga nog att göra en förtjänt av att bli utstött ur församlingen.

16. Vilken försiktighet är på sin plats innan man inleder det förfaringssätt som beskrivs i Matteus 18:15—17?

¹⁶ Innan du alls inleder det förfaringssätt som beskrivs i Matteus 18:15—17 bör du ha otvetydiga bevis för att en sådan allvarlig synd verkligen har begåtts mot dig. Jesus sade inte: ”Om du tror att din broder har syndat.” Du bör begrunda rådet i Ordspråksboken 25:8—10, så att du inte sätter i gång någonting som bara kommer att dra skam och förödmjukelse över dig själv. Och om det finns bevis, då bör du ändå inte ge saken spridning, skvallra om den, utan gå till överträdaren enskilt och ”påvisa hans fel på tumanhand med honom”.

17. Vad avses i detta skriftställe med att vinna sin broder?

¹⁷ Om din broder ”lyssnar”, tar emot din tillrättavisning, ja, då ”har du vunnit din broder”. Syftar detta helt enkelt på att åstadkomma en personlig försoning? Nej, som det övriga av Jesu råd visar, måste det betyda att man vinner honom i betydelsen att man hjälper honom att bli kvar inom församlingen, för honom tillbaka från en kurs som kunde leda till att han blev utesluten ur församlingen, vilket skulle vara förenat med förlust av Guds ynnest och välsignelse. Du skall alltså vinna din broder i den betydelse som beskrivs i Jakob 5:19, 20, Galaterna 6:1 och Judas, vers 22, 23. Detta bör i själva verket vara ditt viktigaste mål och din främsta önskan — inte att vinna personlig lindring eller gottgörelse för någon förseelse.

18. Vilka överträdelser omfattades inte av de anvisningar som Jesus här gav? Varför inte det?

¹⁸ Jesus förklarar att i de fall då syndaren tar emot tillrättavisningen och söker förlåtelse behöver saken inte föras längre. Detta visar att de försyndelser som här dryftas visserligen är allvarliga men ändå i fråga om sin art är begränsade till sådana som kunde redas ut mellan de inblandade personerna. Därför inbegrips inte sådana överträdelser som otukt, äktenskapsbrott, homosexualitet, hädelse, avfällighet, avgudadyrkan och liknande allvarliga synder, ty under lagförbundet, som då var i kraft, krävde dessa synder mer än att den som drabbats av försyndelsen gav sin förlåtelse. — 1 Kor. 6:9, 10; Gal. 5:19—21.

19. Av vilket slag var de synder som här dryftades? Vad är det som visar detta?

¹⁹ Med tanke på detta och med tanke på den liknelse som Jesus sedan framställde, enligt skildringen i Matteus 18:21—35, är det uppenbart att de synder som här togs i betraktande var sådana synder som inbegrep ekonomiska angelägenheter eller äganderätt — underlåtenhet att ge rätt betalning för någonting, någon handling som inbegrep ett mått av bedrägeri —, att någons anseende skadades genom direkt förtal eller andra liknande synder. Om överträdaren i dessa fall erkände det orätta han gjort, gav uttryck åt villighet att rätta till det i den utsträckning det var möjligt och därtill sökte förlåtelse, ja, då kunde saken avgöras genom att den förorättade gav förlåtelse. — Jämför Matteus 5:25, 26; Lukas 12:58.

20. a) Om den som handlat orätt inte ger gynnsamt gensvar när du talar till honom ensam, vilket annat steg måste du då ta? b) Vilka bör de ”en eller två” andra vara som du tar med dig?

²⁰ Men hur förhåller det sig, om du tar detta inledande steg och den som syndar inte ger gensvar? På grund av överträdelsens allvarliga beskaffenhet kan du inte helt enkelt avfärda saken. Jesu råd visar att du bör söka upp en eller två andra och gå tillbaka för att tala med överträdaren. Dessa personer bör rimligtvis vara vittnen till den orätta handlingen. De följer inte med som enbart neutrala observatörer eller medlare som försöker åstadkomma försoning eller en kompromisslösning. I stället tar du dem med dig så att de, på grund av att de har bevittnat den orätta handlingen, kan foga sitt vittnesmål till ditt. De kan också tjäna som åhörare till vad som vidare sägs. Om saken går ett steg längre och kommer inför ”församlingen” och överträdaren förnekar eller ändrar vissa påståenden eller medgivanden, då kan dessa andra avge sitt vittnesbörd och få fram fakta. Förhoppningsvis kommer detta ytterligare steg inte att bli nödvändigt, utan i stället kommer den det gäller att ge gensvar på de samlade ansträngningar som görs för att återföra honom till en kurs i rättfärdighet. Om detta sker, då är saken avslutad.

21. Vilket ytterligare steg kan ändå bli nödvändigt att ta? Vilka resultat är möjliga?

²¹ Men hur är det om överträdaren fortfarande vägrar att medge sin skuld? Saken bör nu göras känd för de ansvariga medlemmarna av församlingen, de som tillhör kretsen av äldste, som är förordnade att tjäna med dömande befogenhet. Man kan nu hoppas att personen i fråga skall lyssna till deras officiella dom och bli ”vunnen” som en person som är lämpad att bli kvar i församlingen. Om detta inte sker, då blir han utesluten, och därefter skall han behandlas som en utomstående. — Matt. 18:17.

Samarbete i andra angelägenheter

22. Nämn något av det goda som enskilda förkunnare i en församling kan göra på eget initiativ. Vad kommer sådana handlingar att göra för församlingen?

²² Samarbetet med dem som blivit förordnade av Gud tar sig många former, och allesammans verkar för enhet och harmoni inom den kristna församlingen. I detta sammanhang kan det vara bra att nämna några av de ting som enskilda förkunnare kan göra på eget initiativ. Det krävs inte mycket för att man skall inse att varje kristen har ansvar i förhållande till någon som är sjuk, behöver uppmuntran eller kanske är på sjukhus. Skall vi behöva gå till den presiderande tillsyningsmannen för att fråga honom om det är någonting vi kan göra i sådana situationer? Om till exempel en kristen kvinna har varit sjuk och helt nyligen kommit ut från sjukhuset och håller på att återhämta sig, är det då inte tydligt att hon behöver hjälp av något slag? Hon kan behöva få varm mat hemburen. Hon kan behöva att någon städar hemmet åt henne, läser för henne och uppmuntrar henne eller ger hennes familj fysisk eller andlig hjälp. Tänk på hur detta gör att vi känner oss nära varandra, och tänk på hur Kristuslika sådana handlingar från vår sida skulle vara! — Jak. 1:27; 2:14—17.

23. Beskriv andra tjänster som vi villigt skulle kunna utföra för att därigenom visa vår kärlek till dem som tillhör den kristna församlingen.

²³ Tänk också på att Rikets sal behöver städas och hållas i gott skick. Ibland faller ansvaret för detta på några få i församlingen. Skulle du kunna samarbeta, hjälpa till i detta avseende, kanske frivilligt erbjuda dig att göra det? Eller finns det någon som är andligen sjuk som du skulle kunna uppmuntra eller hjälpa? Är det någon som missar mötena eller som inte tycks ha samma glädje i tjänsten på fältet som han en gång hade? Är det bara de äldste som skall visa intresse för sådana personer? Helt visst inte. Skulle du, utan att blanda dig i en annans personliga angelägenheter, kunna vara till andlig uppmuntran och hjälp för en sådan? Ibland blir det till tröst att man helt enkelt besöker sådana personer i deras hem, utan att gå dit för att få reda på vad som är fel, och under samtalets gång händer det då ofta att problemet blir uppenbarat, och då kan lämplig andlig hjälp ges. Tänk hur mycket vi kan göra, om vi låter oss drivas av kärlek till alla i församlingen!

24. a) Vilken önskan bör var och en som älskar rättfärdighet i vår tid ha? b) Vilket gagn har man av att vänja sig vid den kontroll och den kärleksfulla tillsyn som utövas i vår tid av dem som blivit förordnade av Jehova?

²⁴ Utan minsta tvivel är det så att vi lever i mycket ovanliga tider. Åt Gud överlämnade kristna och de som studerar bibeln tillsammans med dem inser att den ”stora vedermödan” närmar sig. (Matt. 24:21, 22) Denna tid är mycket nära. Vi ser Guds ynnest över hans församling. Helt visst bör var och en som älskar rättfärdighet önska sluta upp helt och fullt i den kristna församlingens led. Men det förefaller som om somliga som är förbundna med den kristna församlingen inte är verkligt helhjärtade i sin tjänst eller så lydiga mot Jehova som de kunde vara. Det är många ting som distraherar sådana människor, och de tycks ”stå med ena foten i den gamla tingens ordning”, så att säga. Vad kommer att ske med sådana människor inom bara några få korta år? Kommer de att finnas till? Då kommer det inte att finnas någon gammal tingens ordning alls, utan Guds rike kommer att ha full kontroll över jorden och dess angelägenheter. När vi då har förbindelser med andra människor, kommer det alltid att vara med våra bröder eller med människor som blir undervisade om hur de skall leva i den nya tingens ordning. Vi kommer alla att vara vägledda av Jehovas kärlekslag. (Jak. 2:8) Med tanke på livet då är det förståndigt att vi vänjer oss vid den herdeomvårdnad och kärleksfulla tillsyn som utövas i den kristna församlingen i vår tid av dem som Jehova förordnat till detta. (1 Tess. 5:12, 13) Detta kommer med största visshet att ge oss en storslagen start i den nya tingens ordning, där det inte kommer att finnas kvar några som helst element av den gamla tingens ordning. Det finns alltså verkligen tvingande skäl för var och en av oss att komma under den kärleksfulla tillsyn som utövas i den kristna församlingen i vår tid, i det vi arbetar tillsammans, förvandlar våra hjärtan och sinnen och gör vilka som helst fysiska, emotionella och andliga tillrättalägganden som är nödvändiga för att behaga Jehova. — Rom. 12:1, 2.

25. Vad gör Jehovas folk till en sådan lycklig skara i vår tid?

²⁵ Jehovas kristna församling är sannerligen någonting att förundra sig över. Den är inte fullkomlig i absolut eller slutgiltig betydelse, men den är helt visst fullkomligt hängiven Jehova och ådagalägger hans egenskaper i form av kärleksfull omtanke, barmhärtighet och rättvisa. Den gamla tingens ordnings förorenade atmosfär är dödsbringande. Den nya tingens ordnings rena atmosfär är livgivande. Hur lyckliga bör inte vi alla bli, liksom också alla intresserade personer som älskar rättfärdighet, av att veta att vi, genom den kärleksfulla tillsyn som ombesörjs av Jehova, hans Konung och Son, Jesus Kristus, och den ”trogne och omdömesgille slavens” klass, blir undervisade, tillrättavisade och beskyddade, allt medan vi vandrar framåt tillsammans och samarbetar med varandra och hjälper varandra att komma in i den nya tingens ordning genom Jehovas oförtjänta godhet!

[Fotnoter]

[Bild på sidan 568]

Att hjälpa till att städa Rikets sal är ett av de många sätt på vilka vi kan samarbeta med de förordnade tillsyningsmännen