Bliv Jesu efterliknare och visa ert mod

 1. a) Vad innebär det att vara en kristen? b) Räcker det med att överlämna sig och bli döpt?

SÄGER du dig vara en kristen? Om du svarar ja på den frågan, skulle du då också kunna bevisa ditt påstående för aposteln Paulus? Hör vad han säger, då han talar till oss: ”Då vi nu hava lämnat de första grunderna av läran om Kristus, låt oss sträva framåt mot mogenhet och icke åter lägga en grund, nämligen bättring från döda gärningar och tro gentemot Gud.” (Hebr. 6:1, NW) Att vi är kristna innebär att vi har överlämnat vårt liv åt Guds tjänst eller tillbedjan och genom att låta döpa oss inför vittnen har givit till känna att vi tagit detta steg. Har våra framsteg såsom kristna stannat vid detta? Må vi aldrig mena att vi genom att göra detta har nått så långt som vi behöver komma. Ty så är det inte! Ett sådant steg är bara början till ”en ny födelse till ett levande hopp”. — 1 Petr. 1:3, NW.

 2. Vid vad liknade Paulus åt Gud överlämnade kristna, och vilken belöning kan sådana kristna vänta sig?

² Den som i sanning har överlämnat sig åt Gud måste gå framåt, måste göra framsteg. Den som har ”fått smaka det goda gudsordet” måste modigt efterlikna Kristus och fortsätta med att göra Guds vilja. Därför har Jehova utgjutit sin heliga ande över allt slags kött, och härmed har han uppenbarat Guds storslagna verk. En kristen, som har fått möjlighet att tillägna sig kunskap om Gud och hans uppsåt, är lik jord som dricker in regn. Han måste nu vara produktiv. Aposteln Paulus sade: ”Den jord som dricker in regnet, vilket ofta kommer därpå, och som därefter frambringar växtlighet, passande åt dem för vilka den också brukas, mottager till gengäld en välsignelse från Gud. Men om den frambringar törnen och tistlar, blir den förkastad och är nära att bliva förbannad; och dess slut blir att den brännes.” (Hebr. 6:7, 8, NW) Vad slags jord önskar vi vara? God jord, naturligtvis, ty Jesus sade om människor som var lika god jord: Detta är ”de som, sedan de hava hört ordet med ett ädelt och gott hjärta, behålla det och bära frukt med uthärdande”. — Luk. 8:15, NW.

 3. a) Vilka är ”köttets gärningar”, och vilka frambringar dem? b) Vilket slags frukt arbetar de sanna kristna på att frambringa?

³ Vad frambringar du såsom en kristen i Guds organisation? Är det god frukt? Eller är det sådan frukt som millioner så kallade kristna frambringar, ”köttets gärningar”, som Paulus uttrycker det? I klara och tydliga ordalag nämner han att ”köttets gärningar” är ”otukt, orenhet, lösaktigt uppförande, avgudadyrkan, utövande av spiritism, hat, missämja, svartsjuka, vredesutbrott, stridigheter, söndringar, sekter, avund, dryckenskap, vilt leverne och annat sådant”. (Gal. 5:19—21, NW) Allt detta är dålig eller ond frukt, ”törnen och tistlar”. Men hur många människor i kristenheten bär god frukt ”med uthärdande”? Om en sann kristen skall kunna ”sträva framåt mot mogenhet”, måste den frukt han bär vara ”kärlek, glädje, frid, långmodighet, vänlighet, godhet, tro, mildhet, självbehärskning”. (Gal. 5:22, 23, NW) Det krävs mod om man skall kunna frambringa kärlek, glädje och frid i denna tid i en värld av stridigheter, hat och vredesutbrott.

 4. Hur sade Paulus att de kristna borde handla för att frambringa bättre frukt?

⁴ Paulus älskade sina bröder varmt, och han var övertygad om att den frukt de skulle frambringa inte skulle vara ”törnen och tistlar” utan sådana bättre ting som skulle vara förenade med frälsning. Fördenskull önskade Paulus egga de kristna till att frambringa bättre frukt. De behövde göra detta! Därför sade Paulus: ”Gud är icke orättfärdig, så att han glömmer edert arbete. ... Men vi önska att var och en av eder skall visa samma flit ... på det att ni icke må bliva tröga, utan vara deras efterliknare som genom tro och tålamod ärva löftena.” (Hebr. 6:10—12, NW) Alla de kristna måste vara ivriga och angelägna beträffande det hopp, som föreläggs dem, ända fram till slutet. Ingen enda får bli lat, ty om han blir det, kommer han aldrig att få ärva löftena.

 5. Varför får man inte vara trög?

⁵ Detta uttalande av Paulus är lika sant i dag som när han yttrade det för nitton hundra år sedan. I denna tid måste alla i Guds församling vara överlämnade, förordnade Ordets förkunnare, predikande och undervisande Guds tjänare, och det finns ingen tid mellan närvarande stund och ”ända fram till slutet”, under vilken man kan tillåta sig att bli trög. En kristen måste vara flitig. Han har tagit upp detta arbete för att få något uträttat. Annars funnes det ingen grundval för att hans hopp någonsin skulle bli förverkligat. Paulus kände det på det sättet i fråga om det ansvar han skulle avbörda sig och sade: ”Ja, ve mig, om jag icke kungjorde de goda nyheterna!” (1 Kor. 9:16, NW) Om det någonsin har funnits en energisk Kristi efterföljare, som önskade hjälpa alla människor att kungöra Guds rike, så var det Paulus. Han sade: ”Jag [har] gjort mig till allas slav, så att jag måtte vinna de flesta.” (1 Kor. 9:19, NW) Han hade inget bruk för lata människor. Det fanns arbete att utföra. Hans Mästare, Jesus, hade dött i detta arbete, och Paulus, som var en god efterliknare av Jesus, kunde säga till oss: ”Bliv mina efterliknare, såsom jag är Kristi.” — 1 Kor. 11:1, NW.

 6. Vilka frågor ställs vi inför såsom kristna, och hur bör vi rätteligen svara på dem?

⁶ Kan du såsom en kristen säga att du inte går och sölar i ditt arbete, att du är ”glödande genom anden”, att du ”gör slavtjänst åt Jehova”? Får du, därför att du predikar de goda nyheterna om Guds rike, ”härda ut under trångmål”? (Rom. 12:11, 12, NW) Ja! säger du kanske; men hur mycken tid använder du till att tala med andra människor om Jehova, himmelens och jordens Skapare, om hans Son, Kristus Jesus, och om Riket, som du beder om i Fader vår? Ägnar du tio timmar i månaden åt detta arbete med att tala, dvs. bara två och en halv timme i veckan, så litet som tjugo minuter om dagen? Tänk över detta! Det är inte för mycken tid för en kristen att bruka på det sättet om han vill visa sig vara en Kristi efterliknare, eller hur?

 7. a) Hur många förkunnare, i medeltal, ägnade tid åt att kungöra de goda nyheterna under 1961? I hur många länder? b) Hur har det gått i totalitära länder? c) Vad bör alla kristna sporras till genom deras mod, som verkar i totalitära länder?

⁷ Jehovas vittnen får inte gå och söla i sitt arbete. De har ett världsomfattande uppdrag att profetera och tala om Guds underbara gärningar. I deras världsvida organisation var det i genomsnitt 884.587 individer, som varje månad under 1961 ägnade några timmar åt att kungöra de goda nyheterna om Guds rike. De rönte mycket motstånd i sitt predikande i många av de 185 länder — däribland öar i havet –, i vilka de har predikat, och i synnerhet bakom järnridån. I dessa länder under totalitärt förtryck finner vi en kraftig nedgång i antalet förkunnare, som har talat med andra om Guds ord. Trycket har varit mycket stort, och den förlust man lidit i fråga om regelbundna förkunnare uppgick till 9.405. Det kan ju ha varit så, att inte alla rapporterna från dessa förföljda och på annat sätt hemsökta vittnen för Jehova nått fram till avdelningsexpeditionerna. Men vilket mod måste inte Jehovas vittnen i dessa länder ha haft för att kunna fortsätta att efterlikna Kristus Jesus och förbli förkunnare av Guds ord! Det bör sporra alla kristna på alla andra håll att ägna mera tid åt det storslagna bibliska undervisningsarbetet, som utförs i dessa yttersta dagar och som skall utföras ända fram till dessa dagars ände.

 8. Vilken framgång har Jehovas vittnens verksamhet rönt under det gångna året?

⁸ Hela jorden runt har Jehovas vittnen ökat med 3,9 procent under det gångna året, med avseende på antalet av dem som har haft del i att kungöra Riket. Men i 175 länder, varvid järnridåländerna frånräknas och likaså de länder, där verksamheten är förbjuden och vilkas rapporter är ofullständiga, har ökningen av förkunnare för Riket i genomsnitt uppgått till 5,8 procent, dvs. en ökning med 42.614 vittnen för Jehova. Men när vi minskar detta antal med förlusten av förkunnare i de tio länder, där Jehovas vittnen är förbjudna, blir nettoökningen i fråga om regelbundna förkunnare, som världen utöver har tagit del i verksamheten varje månad, 33.209. Det högsta antalet vittnen som har predikat under en och samma månad under året var 965.169 — sannerligen en stor skara lovprisare.

 9, 10. a) Vad bör alla minnas, och varför bör man alltså inte söka efter något kryphål, för att slippa undan? b) Betyder det ökade antalet förkunnare större verksamhet? c) Hur skulle resultatet ha kunnat bli ändå bättre?

⁹ Men många av dessa, som säger sig vara Jehovas vittnen, har en del saker som de allvarligt bör tänka över. Alla bör minnas att Jehova ser till hjärtat. Vidare bör alla följa rådet: ”Kom ihåg dem som hava ledningen bland eder, som hava talat Guds ord till eder; och när ni begrunda hur deras vandel utfaller, sök att efterlikna deras tro. Jesus Kristus är densamme i går och i dag och i evighet.” (Hebr. 13:7, 8, NW) Paulus sade ytterligare: ”Låt eder icke ryckas med av olika och främmande läror.” Sök alltså inte efter något kryphål, så att du kan slippa undan ansvar. Såsom kristna har Jehovas vittnen ett verk att utföra, och fördenskull måste var och en som påstår sig vara överlämnad åt Jehova Gud rannsaka sig själv för att utröna om han verkligen ägnar sig åt Guds verk och är en Jesu Kristi efterliknare, vare sig han ännu går i skolan, är ensamstående utan förpliktelser av något slag eller han är gift. Alla måste vara kristna dagligdags. Deras ljus måste lysa. Hur och i vilken grad lyser ditt ljus?

¹⁰ Fastän det var 33.209 flera vittnen för Jehova som rapporterade att de varit verksamma under 1961, användes bara 1.032.856 flera timmar till att predika de goda nyheterna. Hur kan detta komma sig? Om dessa vittnen för Jehova hade låtit sitt ljus lysa bara tjugo minuter om dagen, två och en halv timme i veckan, tio timmar i månaden, kunde de ha tillbringat 3.985.080 timmar med att predika de goda nyheterna under året. Världen utöver gick medeltalet timmar ned för församlingsförkunnarnas del, och detsamma gäller för pionjärer och pionjärer med särskilt uppdrag. Hur kan detta komma sig?

11. Ökade antalet bibelstudier vid en jämförelse med föregående år?

¹¹ Det hölls 23.443 färre bibelstudier i hem under året. Lägre antal timmar, i medeltal, när det gäller Rikets förkunnare, betyder ofta färre bibelstudier. Det tar tid att leda ett bibelstudium, men nu fanns det ju flera människor till att leda flera bibelstudier. Vad är det som håller på att hända? Kan det vara så, att en del har gått och sölat litet för mycket, att de inte avbördat sig sitt ansvar, inte efterliknat Kristus?

12. Ökade antalet pionjärer? Varför är detta något som bekymrar Guds organisation?

¹² En annan framträdande svaghet i rapporten visar att det var 1.227 färre pionjärer ute på fältet det här året jämfört med föregående år. Likväl var det 33.209 flera som gick ut regelbundet i tjänsten såsom församlingsförkunnare. I de länder där det råder större frihet var förkunnarökningen 42.614. Var bland dessa och bland de övriga förkunnarna finns en sådan pionjäranda som aposteln Paulus hade?

13. Vilken förmaning gav Paulus åt alla beträffande deras ansvar?

¹³ Allteftersom Jehovas vittnens organisation blir större, måste noggrannare uppmärksamhet och tillsyn ägnas åt de enskilda individerna inom den. Gör församlingstjänarna, kretstjänarna och områdestjänarna detta? Hur nödvändigt är det inte att lyda förmaningen: ”Tag eder i akt, bröder, så att det aldrig i någon av eder utvecklar sig ett ont hjärta, som saknar tro på grund av att det drager sig bort från den levande Guden; utan fortsätt med att förmana varandra var dag, så länge som det kan kallas ’i dag’, på det att ingen av eder må bliva förhärdad genom syndens bedrägliga makt.” (Hebr. 3:12, 13, NW) Bröder, Paulus kände sitt ansvar; känner ni ert?

14. Hur många timmar användes i predikoverket under 1961, men vilka frågor uppstår?

¹⁴ Just nu behöver Jehovas vittnen i de flesta delarna av världen inte utstå sådana prövningar och svårigheter som deras bröder utstår bakom järnridån. Hur många kan dra fördel härav och planera sina förehavanden och sin tid så att de kan få en mycket större del i att predika de goda nyheterna, var de än befinner sig? Det är sant att 132.695.540 timmar användes under tjänsteåret 1961 till att predika de goda nyheterna om Guds rike, men kunde flera timmar ha använts? Är tiderna så goda i den här gamla världen, att de får en att glömma den tid man hoppas tillbringa i den nya världen? Nu är det ingen tid för att dra sig ”bort från den levande Guden”. Slå vakt om det där starka hjärtat. Ja, hoppas på Jehova. — Ps. 27:14, NW.

15. Vad uppmanas varje förkunnare att göra?

¹⁵ När du studerar rapporten över tjänsten på fältet under 1961, som återfinns på sidorna 90—93, lägg då märke till siffrorna för världens stora, blomstrande industriländer och fråga dig själv varför det bara har varit 2 eller 3 procents ökning av antalet förkunnare i dessa länder. Jämför antalet timmar för ert land med antalet timmar som rapporterades föregående år, och lägg märke till om ni avgav ett mera omfattande vittnesbörd på ert tilldelade distrikt. Om detta inte var fallet, så fråga dig själv: Hur kommer detta sig? Har jag haft någon del i tillväxten eller i det uppenbara stillaståendet eller i de ytterst ringa framstegen som gjorts? Var och en som överlämnat sig har ett ansvar inför Jehova Gud att predika de goda nyheterna. Det är av yttersta vikt för millioner människors liv att detta budskap om Riket blir framburet, innan Harmageddonstriden bryter ut. Hur inverkade din församling på det här årets rapport? Detta är sådant som varje människa, som överlämnat sig åt Gud, måste tänka över. Anser du att alla hemmen på ert distrikt fick besök tillräckligt ofta? Har det varit någon slapphet eller tröghet bland de överlämnade i er församling? Har du bemödat dig om att hjälpa någon eller några av dina bröder, som visat sig vilja sacka efter? Är du nöjd med rapporten över tjänsten på fältet? Tjänar du Jehova av hela din själ?

16. Hur bör vi betrakta saken, även om somliga människor säger att vi besöker dem för ofta?

¹⁶ Detta är frågor som Jehovas vittnen måste söka svaren på, ty de är Guds tjänare, ja, ”sändebud i Kristi ställe”, och om de verkligen skall uppträda i stället för honom, å hans vägnar, då måste de efterlikna Kristus. Visst säger många människor att vi kommer till dem alldeles för ofta. Men å andra sidan erhåller millioner människor tröst och uppmuntran. Bör vi sakta farten i fråga om att göra det goda, därför att somliga inte vill veta av det? Paulus hade denna syn på saken: ”Låt dig icke besegras av det onda, utan fortsätt med att besegra det onda med det goda.” (Rom. 12:21, NW) När en kristen ihärdigt arbetar för att besegra det onda med det goda, uträttas en hel del gott i denna onda värld.

17. Vad gott utfördes under året genom verksamheten med tidskrifterna Vakttornet och Vakna! och med de inbundna böckerna och småskrifterna?

¹⁷ Tänk på allt det goda som gjorts för dem som läser tidskrifterna Vakttornet och Vakna! Jehovas vittnen tecknade 1.322.695 nya prenumerationer under året. Detta är mycket bra, och spridningen av lösnummer av tidskrifterna Vakttornet och Vakna! var också mycket god. Bröderna utöver hela världen spred 105.281.876 exemplar. Detta innebar en ökning med 5.686 nya prenumerationer och 8.199.443 lösnummer av tidskrifterna Vakttornet och Vakna!, såsom en frukt av Jehovas vittnens verksamhet. Vittnena placerade dessutom 3.887.207 inbundna böcker och 10.763.408 småskrifter.

18. a) Hur lyckades återbesöksarbetet? b) Hur många församlingar bildades under året?

¹⁸ Tänk på allt det goda som gjorts genom återbesöksverksamheten. Återbesöken hos människor som visat intresse ökade med 563.287. Det bildades ytterligare 549 församlingar i olika delar av världen, så att hela antalet nu uppgår till 21.557. Flera krets- och områdestjänare har sänts ut för att besöka dessa församlingar, och det finns nu sammanlagt 1.870 sådana tjänare.

19. Vilka intressanta siffror har vi beträffande Åminnelsen?

¹⁹ För att hålla jämna steg med den världsvida efterfrågan på Sällskapets publikationer har Betelfamiljerna måst utökas och omfattar nu sammanlagt 1.376 medlemmar. Fler människor än året förut kom till Åminnelsen år 1961. Det var 1.553.909 närvarande, en ökning med 34.088 personer. Men antalet av dem som tog del av emblemen minskade, eftersom några av kvarlevan har dött och därmed slutat sitt jordiska levnadslopp. Det var 627 färre som tog del av emblemen, vilket innebar att allt som allt 13.284 personer tog del av brödet och vinet vid Åminnelsen år 1961.

20. Nämn något om den omfattande tryckeriverksamheten.

²⁰ Sällskapet, som ivrar för att de goda nyheterna skall spridas ut, hade ett av sina största år, i vad det gäller tryckeriverksamheten, till följd av den stora efterfrågan på biblar, böcker och tidskrifter från bröder i alla delar av världen. Inalles trycktes det 95.296.708 exemplar av Vakttornet på 61 olika språk och 88.969.505 exemplar av Vakna! på 23 språk. Sällskapet framställde dessutom 5.851.105 biblar och andra inbundna böcker och 13.084.075 småskrifter. Det är också av ett visst intresse att veta att Sällskapet fram till detta år har tryckt publikationer på 146 olika språk, och man håller nu på att framställa några traktater på andra språk, vilka man hoppas kunna ge ut under tjänsteåret 1962.

21. Vad kunde Sällskapet göra för att befrämja verksamheten tack vare de bidrag som influtit till densamma?

²¹ Sällskapet hade glädjen att förordna flera pionjärer med särskilt uppdrag under året, och nu har vi 6.377 pionjärer med särskilt uppdrag, missionärerna inbegripna, vilka arbetar i 153 olika länder på jorden. Detta är en ökning med 487. Tack vare de bidrag som influtit till verksamheten har Sällskapet kunnat hjälpa dessa bröder och systrar ekonomiskt med inalles 2.328.819 dollar och 69 cent.

22. På vilket annat sätt visade Jehovas vittnen energi och mod?

²² Förutom att Jehovas vittnen gick ut till sina medmänniskor från hus till hus, gjorde återbesök och ledde entimmes bibelstudier i intresserade människors hem, anordnade de 727.482 offentliga föredrag på olika språk i alla delar av världen. Allt detta vittnar om deras stora energi och mod med avseende på att predika de goda nyheterna om Guds rike i alla delar av världen. Allt detta utförde de trots motstånd, förföljelse och allehanda andra påfrestningar. Jesus skulle göra detsamma nu, om han vore på jorden. Jehovas vittnen är Kristi efterliknare, därför att de har tro på honom. Denna tro håller dem verksamma. Petrus, som var ett av Jehovas vittnen, hade också en sådan tro, och han sade: ”Enligt sin stora barmhärtighet gav han oss en ny födelse till ett levande hopp genom Jesu Kristi uppståndelse från de döda.” (1 Petr. 1:3, NW) Jehovas vittnen skulle önska att alla människor hade ett sådant hopp, och därför har de blivit Kristi Jesu efterliknare och visar mod genom att predika de goda nyheterna i dessa de yttersta dagarna för den nuvarande onda tingens ordning.

23. Vad uppmuntras de som säger sig vara kristna att nu göra?

²³ Säger du dig vara en kristen? Älskar du de goda nyheterna om Guds rike? Varför inte då sluta dig till Jehovas vittnen och utföra det anspråkslösa arbete som apostlarna utförde och som består i att gå från hus till hus, göra återbesök, leda bibelstudier och predika de goda nyheterna under alla slags motiga förhållanden? Paulus talade om hur man kan visa sitt kristna mod, när han sade: ”Bliv mina efterliknare, såsom jag är Kristi.” — 1 Kor. 11:1, NW.

[Tabell på sidorna 90-93]

RAPPORT ÖVER JEHOVAS VITTNENS VÄRLDSVIDA TJÄNST PÅ FÄLTET TJÄNSTEÅRET 1961

(Se publikationen)