”Kärlek uppbygger”

”Kunskap uppblåser, men kärlek uppbygger.” — 1 Kor. 8:1, NW.

 1. Vilka skriftställen visar vikten av kunskap, av tro, av gärningar?

GUDS ord, bibeln, lägger stor vikt vid kunskap. Den ger detta råd: ”Så tagen emot ... kunskap hellre än utvalt guld.” Den tillkännager också varnande, att människor blir tillintetgjorda ”av brist på kunskap”. Bibeln framhäver också trons betydelse: ”För övrigt är det utan tro omöjligt att vinna Guds välbehag.” ”Tag framför allt trons stora sköld, varmed ni skola vara i stånd till att utsläcka alla den ondes brinnande projektiler.” Inte heller lämnar Guds ord oss i tvivel om värdet av gärningar, ty ”i sanning, såsom kroppen utan andedräkt är död, så är också tro utan gärningar död”. — Ords. 8:10; Hos. 4:6, RS; Hebr. 11:6; Ef. 6:16; Jak. 2:26; NW.

 2. Hur förhåller sig kärleken i jämförelse med kunskap, tro och gärningar?

² Hur livsviktiga kunskap, tro och gärningar än är, så finns det likväl någonting av ännu större vikt, ja, i själva verket av sådan vikt, att de här uppräknade faktorerna utan det skulle vara av noll och intet värde. Och vad är då det? Kärlek. Såsom aposteln Paulus så väl uttrycker det: ”Om jag har profetians gåva och förstår alla de heliga hemligheterna och all kunskap och om jag har all tro, så att jag kunde förflytta berg, men icke har kärlek, så är jag ingenting. Och om jag giver alla mina tillhörigheter för att föda andra ... men icke har kärlek, så gagnar det mig alls icke.” — 1 Kor. 13:2, 3, NW.

3, 4. a) Hur betraktar Jehova kärleken? b) Av vilka andra orsaker har kärleken företrädet?

³ Tydligtvis intar kärleken en överlägsen ställning. Det är då inte att undra på att vi läser: ”Gud är kärlek.” Lägg märke till att Gud inte bara älskar, är kärleksfull, på samma sätt som han är rättvis, vis och mäktig, utan på ett särskilt, unikt, sätt är Gud kärlek. Och fastän Jehova Gud är allsmäktig och den rättmätige högste Suveränen, sätter han dock sin ära i det förhållandet, att han härskar över sina förnuftsbegåvade skapelser med kärlek. ”Ja”, säger han, ”jag har älskat dig med evig kärlek; därför har jag dragit dig med kärleksfull godhet.” Det är därför som alla hans bud kan sammanfattas i ett enda ord, kärlek; kärlek till honom av hela vårt hjärta, vårt sinne, vår själ och vår kraft och kärlek till vår nästa liksom till oss själva. — Jer. 31:3, AS; Mark. 12:30, 31, NW.

⁴ Kärleken har också företrädet av den orsaken, att ”kärleken tryter aldrig”. Eftersom Jehova hade förlänat sina skapelser förmågan att älska, kunde han med tillförsikt anta Satans utmaning beträffande hans skapelser, såsom vi finner illustrerat genom det som Job fick erfara, därför att Jehova visste att kärlek skulle sätta dem i stånd till att bevara ostraffligheten, trots allt vad djävulen kunde låta komma över dem. Mer än någon annan egenskap, som vi kan ha, medverkar alltså kärleken till att Jehovas namn blir hävdat och upphöjt. Och varför kan kärleken åstadkomma allt detta? Därför att ”kärlek uppbygger”, — 1 Kor. 13:8; 8:1; NW; Job 1, 2 och 42.

Varför och hur kärleken uppbygger

5, 6. Varför uppbygger kärleken, och av vilket handlingssätt hos Jehova framgår detta?

⁵ Kärleken uppbygger därför att den ”söker icke sina egna intressen”. Den driver var och en att ”fortsätta att söka, icke sin egen, utan den andres fördel”. Kärleken uppbygger därför att den hör och ser, den förstår och uppskattar, den är omtänksam och hänsynsfull mot andra. Den lägger märke till deras goda egenskaper och möjligheter och ger akt på deras behov och sina egna tillfällen att fylla dessa behov. Den är praktisk och tar initiativet, i det den efterliknar Jehova. Den gör saker och ting och den ger, osjälviskt och frikostigt. Det var kärlek som förmådde Gud att över huvud taget skapa oss. Och hur rikligt sörjde han inte för oss, och med hur många förmågor utrustade han oss inte, så att vi till fullo kan njuta av dessa rika håvor! Det var ”därför att HERREN [Jehova] älskade” israeliterna som han förde dem ut ur träldomen in i ett land som flöt av mjölk och honung. Och var det inte kärlek, kärlek till den nya världen, som kom honom att ge sin enfödde Son? — 1 Kor. 13:5; 10:24; NW; 2 Kor. 8:24; 5 Mos. 7:8; Joh. 3:16.

⁶ Kärleken uppbygger vidare därför att den är mild och vänlig, öm och full av medlidande. Fastän Jehova är ”den store, mäktige Guden, som ingiver fruktan”, håller han sig inte för god för att ge uttryck åt dessa kärlekens hjärtevärmande egenskaper för att därigenom uppbygga sina skapelser. ”Liksom en fader har medkänsla med sina barn, så har HERREN [Jehova] medkänsla med dem som frukta Honom.” Till och med en mors medkänsla kan svika, men aldrig hans. Ja, ”Jehova är mycket ömsint i sin tillgivenhet och full av medlidande”. — 5 Mos. 10:17, NW; Ps. 103:13, Margolis; Jak. 5:11, NW.

7, 8. Av vilka andra orsaker uppbygger kärleken, och varför kan kärleken inte besegras?

⁷ Och det finns ytterligare andra orsaker till att kärleken uppbygger. Kärleken uppbygger därför att var och en av oss har behov av att ge och få kärlek, därför att vi behöver varandra såsom de olika lemmarna i människokroppen gör, därför att kärleken kommer oss att ”hålla hans [Jehovas] bud” och därför att den ”driver ut fruktan, ty fruktan verkar som ett återhållande band”, och fruktan skulle därför lägga hinder i vägen för uppbyggandet. Våra bemödanden har kanske inte varit så skickliga eller så framgångsrika som vi hade hoppats eller ämnat, eller kanske har de till och med blivit missförstådda och vi därför blivit avsnästa, som så ofta är fallet när vi erbjuder de goda nyheterna om Guds rike åt dem som går förbi oss, när vi står i gatuarbetet, eller åt dem vi träffar vid dörrarna, men ändå uppbygger kärleken därför att den uppbygger oss, om inte också dem som vi försöker hjälpa. Kärleken kan helt enkelt inte besegras. — 1 Joh. 5:3; 4:18, NW.

⁸ Slutligen uppbygger kärleken därför att den inte blir modfälld och släpper taget, den håller ut. ”Kärleken är långmodig”, den ”fördrager allting, ... uthärdar allting”. Kärleken fullföljer sitt verk, likt lantbrukaren, till skördetiden. Vilket exempel på långmodighet har inte Jehova givit oss i sitt sätt att handla med människosläktet och i synnerhet med Israels nation! Och det har inte varit förgäves, ty till följd därav kan han peka på en lång rad av trogna vittnen, och när hans fastställda tid är inne, kommer han att få se sina syften med avseende på hävdandet och rättfärdigandet av sitt namn fullständigt förverkligade, då han skall ”bliva allting för var och en”. — 1 Kor. 13:4, 7; 15:28; NW.

 9. Varför får vi inte förväxla kärlek med sentimentalitet?

⁹ I detta sammanhang bör vi lägga märke till, att kärlek inte får förväxlas med sentimentalitet, dvs. en känsla som går utanför sunda förnuftets gränser och som individen hänger sig åt för denna känslas egen skull. Hellre än att se sitt barn gråta, vara ledset och olyckligt, går en sentimental far eller mor med på varje nyck hos barnet och underlåter att straffa det, när så skulle behövas. Men den far eller mor som i sanning älskar sitt barn är bestämd och fast, när detta är nödvändigt. Jehova är kärlek, men han är inte sentimental. Därför läser vi att ”den som Jehova älskar, den agar han, ja, han gisslar var och en som han tager emot såsom son”. Det finns ingenting sentimentalt över gissling och aga, men de är uppbyggande, de är dikterade av kärlek. — Hebr. 12:6, NW.

Kärlek uppbygger familjekretsen

10. Varför uppbygger kärleken till Jehova familjekretsen?

¹⁰ Bland de ting som kärleken uppbygger är familjekretsen. Och vad som mer än allt annat uppbygger familjekretsen, det är kärlek till Jehova. Hur då? Jo, på så sätt att kärleken till Jehova är mån om både hans och den nya världens samhälles goda namn och rykte. Bryt ned familjekretsen, så blir följden separation, äktenskapsbrott och skilsmässa, brottslighet hos både vuxna och minderåriga, vilket allt drar smälek över Jehova och den nya världens samhälle och därför spelar Satan, djävulen, direkt i händerna. Det är därför som Jehova är intresserad av att bevara familjekretsen, och djävulen är intresserad av att upplösa den. Liksom de kristna inte i främsta rummet har ingått äktenskapsföreningen bara för att få njuta av äktenskaplig sällhet, utan har gjort det av kärlek till Jehova och hans rättfärdiga fordringar, så kan denna samma kärlek utgöra den starkaste bevekelsegrund för vår önskan att lyckas i äktenskapet genom att uppbygga familjekretsen.

11. Vad betyder det att älska en person, och hur kan en äkta mans kärlek uppbygga hans hustru i andligt avseende?

¹¹ Att älska någon betyder, såsom det så riktigt har påpekats, att bry sig om och känna sig ansvarig för dennes liv och tillväxt och utvecklandet av alla hans egenskaper och förmågor. Naturligtvis har mannen på grund av sin genom Skriften anvisade ställning såsom hustruns huvud en mycket bestämd förpliktelse i detta hänseende, och kärleken hjälper honom att uppbygga sin hustru. Kärleken till henne hjälper honom att ge det rätta exemplet i fråga om studium av Guds ord, nit för tjänsten och ett tillbörligt kristligt uppförande. Därför att han är angelägen om hennes välfärd, kommer han att lägga vikt vid det som är betydelsefullt i livet, nämligen vid Rikets intressen, och för det ändamålet kommer han att odla en andlig sinnesinställning, leda samtalet i upplyftande banor och se till att också hans hustru får tid till studium, möten och tjänst. Han underlåter inte att sörja för hennes materiella behov, men samtidigt kommer han inte att förbise det förhållandet att hans hustru behöver kärlek i ännu högre grad än materiella ting, ty om det är nödvändigt kan hon själv sörja för sina materiella behov, men hon kan inte åstadkomma den kärlek, tillgivenhet och uppskattning, som hon så väl behöver. Kärleken kommer därför att föranleda den äkta mannen till att både höra och se sin hustrus goda egenskaper och att ge uttryck åt denna uppskattning, ty läser vi inte att ”prisas må en hustru, som fruktar HERREN”, och kan man inte med rätta förvänta att hennes man först av alla bör ge denna lovprisning? Jo, säkert! — Ords. 31:30.

12, 13. Hur beter sig en kärleksfull äkta man med avseende på de intimare äktenskapliga förhållandena, och hur gagnar detta honom själv?

¹² Allt detta är inbegripet i den föreskrift som bibeln ger: ”På detta sätt böra äkta män älska sina hustrur såsom sina egna kroppar.” Och dit hör ännu mera. Kärleken förmår mannen att vara omtänksam och hänsynsfull, vad angår det äktenskapliga förhållandets intimare sidor, så att han visar tålamod och förståelse när hustrun lider av de växlingar i hennes kroppstillstånd som är säregna för kvinnokönet. Mannen uppbygger också sin hustru genom att rätta sig efter det råd som ges i Ordspråksboken 5:15—20 om att han bör ha sin lust i sin hustru och inte i en främmande kvinna, ty först då kan hon ägna sin odelade uppmärksamhet åt sina plikter, trygg i vetskapen om hans trofasthet. — Ef. 5:28, NW.

¹³ Och kanske finns det ingenting som så tydligt tillkännager en mans kärlek till sin hustru och hans intresse för att uppbygga henne som hans inställning beträffande äktenskapliga rättigheter, hans sårbaraste punkt vad själviskhet angår. Det är inte nog med att han kommer att ”giva sin hustru det som tillkommer henne”, då ju den äkta mannen inte utövar ”myndighet över sin egen kropp”, utan hans hustru gör det; nej, han kommer att minnas Matteus 7:12 och därför tänka på och ta hänsyn till hennes känslobetonade natur och inte missbruka sina rättigheter bara därför att hustrun inte utövar ”myndighet över sin egen kropp”, utan hennes äkta man gör det. Att en äkta mans hänsynsfullhet i dessa stycken kommer att uppbygga hans hustru andligen, det låter Petrus förstå, när han skriver: ”Ni män, fortsätt att bo på samma sätt tillsammans med dem enligt kunskap, i det ni giva ära åt dem såsom åt ett svagare kärl, det kvinnliga, då ni ju också äro medarvingar med dem till livets oförtjänta ynnest, på det att edra böner icke må bliva hindrade.” Och att måttlighet och självbehärskning i denna sak till och med kan uppbygga den äkta mannen intellektuellt och andligen är ett förhållande som erkänns av läkarvetenskapen såväl som anges av Paulus’ råd i ämnet. (Se 1 Korintierna 7:1, 5.) — 1 Kor. 7:3, 4; 1 Petr. 3:7; NW.

Kärlek uppbygger också den äkta mannen

14. Hur kan en hustrus kärlek uppbygga hennes man?

¹⁴ Fastän hustrun är det svagare kärlet, kan hennes kärlek uppbygga hennes man. Om det är hans privilegium att ”arbeta hårt med att tala och undervisa”, så kommer hon att vara bland de första som anser honom värd ”dubbel heder”. I stället för att försöka leda sin man kommer hon ihåg att Guds ord kräver av hustrur att de skall vara ”sina män undergivna i allting”. Hennes kärlek kan uppbygga hennes äkta man, inte på så sätt att hon utarbetar hans föredrag åt honom eller kritiserar honom, utan genom att hon låter honom studera under så gynnsamma förhållanden som möjligt, genom att hon inte tar sig själv alltför högtidligt, genom att hon inte besvärar honom med varje litet problem eller varje obetydlig förtret, genom att hon är ärlig mot honom, när han frågar henne om hennes åsikt, och genom att hon på tillbörligt sätt sköter om hans lekamliga välfärd. — 1 Tim. 5:17; Ef. 5:24; NW.

15. Hur bör hon betrakta sig själv, och varför kommer kärleken att göra en hustru omdömesgill?

¹⁵ Kärleken kommer att göra en hustru hängiven, lojal och förstående, vilket allt styrker hennes man, i synnerhet i påfrestande tider. Den kommer att hjälpa henne att se sig själv i rätt dager, varken som sin mans huvud eller som hans dörrmatta, utan som hans hjälpare, som står vid hans sida. Hon kommer varken att tränga sig fram eller att vara alltför osäker och försagd för att erbjuda sin hjälp, när den behövs, och kärleken kommer henne att förstå, när detta är fallet. Kärleken kommer att göra en hustru omdömesgill och försynt, vilket också uppbygger hennes äkta man: ”En god hustru är sin mans krona, men den som bringar skam är såsom röta i hans ben.” Och skam bringar verkligen en omdömeslös och oförståndig hustru: ”Såsom en gyllene ring i svinets tryne, så är skönhet hos en kvinna som saknar vett.” — Ords. 12:4, RS; 11:22.

16. a) Hur kan en hustrus kärlek uppbygga hennes man, vad de äktenskapliga rättigheterna beträffar? b) Om hon inte får sin belöning av sin man, av vem kan hon säkert förvänta att få den?

¹⁶ Och liksom förhållandet är med den äkta mannen, så är det kanske just den förstående villigheten till samverkan med sin partner, när det gäller de äktenskapliga rättigheterna, som utgör det svåraste provet för hustruns kärlek. Om hon älskar sin man, kommer hon inte att tyrannisera honom på grund av hans behov och välja att ignorera det faktum, att hon representerar en börda för honom och att det enda av Skriften godkända skälet till att han i den nuvarande tiden påtar sig att bära en sådan börda är den dragningskraft könen emellan, som Gud har nedlagt hos dem. Tvärtom kommer hon att vara tacksam för att hon kan bidra så mycket till hans mentala, känslomässiga och fysiska välbefinnande. Å andra sidan kommer kärleken att avhålla henne från att känna sig missräknad, när ”de som hava hustrur” ibland för Guds tjänsts skull behöver ”vara såsom om de inga hade”. Och vare sig det blir till fullo uppskattat eller inte, kommer kärleken den kristna hustrun att göra sin del för att uppbygga sin äkta man, förlitande sig på att hon kommer att få en belöning från Jehova och medveten om att hon genom ett sådant handlingssätt uppbygger sig själv. — 1 Kor. 7:28, 29, NW.

17. Insikt om vilka förhållanden hjälper mannen och hustrun att mera uppskatta varandra?

¹⁷ Ja, kärleken kommer hustrun och mannen att ömsesidigt uppbygga varandra. Ytterligare sätt, på vilka de kan göra detta, är bland annat att vara tålmodiga och förlåtande gentemot varandras svagheter, så att de döljer dem för utomstående, ty läser vi inte att ”kärleken överskyler en myckenhet av synder”? Kärleken kommer också att hjälpa dem att inse, att Gud skapade Eva till att vara ”såsom ett komplement” till Adam. Den kärleksfulle äkta mannen kommer därför inte att förvänta, att hans hustru alltid skall resonera lika klart över problemen som han skulle vilja, och inte heller kommer den kärleksfulla hustrun att av sin man förvänta samma grad av känslig intuition som hon kanske är i besittning av. Samtidigt kommer kärleken att sätta var och en av dem i stånd till att i den andres starka sidor se möjligheter till sin egen förbättring. Vilka tillfällen har inte äkta män och hustrur till att uppbygga varandra! — 1 Petr. 4:8; 1 Mos. 2:18, NW.

Kärlek uppbygger barnen

18. Vilket vetenskapligt rön visar att kärlek uppbygger barn?

¹⁸ Kanske framstår den sanningen att ”kärlek uppbygger” i inget fall mera övertygande än när det gäller fostran av barn. Den nutida medicinska forskningen har inte endast funnit att en mors kärlek är oumbärlig både för späda barns och för litet större barns mentala och fysiska tillväxt, utan också att avsaknad av moderskärlek är den faktor som starkast bidrar till ungdomsbrottslighet. På ett åskådligt sätt belyses kärlekens uppbyggande kraft genom ett experiment som några vetenskapsmän gjorde med råttungar. Några minuter varje dag höll dessa vetenskapsmän somliga av de små råttorna tätt intill sig och strök dem sakta över ryggen från bakre delen av huvudet till svansroten. De råttungar, som man på detta sätt kelat med, fick högre vikt och kraftigare benbyggnad och blev mindre rädda för ovana förhållanden än andra. När råttorna som fullvuxna utsattes för hårda påfrestningar, som t. ex. att i fyrtioåtta timmar inte få röra sig samt vara utan mat och vatten, visade det sig att de råttor, som man tidigare hade kelat med, tog mycket mindre skada till sin organism än vad de gjorde, som inte hade blivit ompysslade på detta speciella vis. (Science News Letter, 2 januari 1954) Att det förhåller sig på samma sätt med människor visar en rapport om en grupp på 165 personer: husmödrar, yrkesutövare och affärsfolk, som regelbundet besöker ett av staden New Yorks största sjukhus, Bellevue, för att visa kärlek mot försummade barn, ”en medicin som inte ens de bästa sjukhus kan köpa”, som ”gör underverk” och ”är ett vitamin, utan vilket spädbarn försvagas eller försjunker i idioti och äldre barn lätt tynar av eller blir kriminella”. — Saturday Evening Post, 30 juli 1955.

19. Varom bör i synnerhet fäder ha vetskap?

¹⁹ Kärleken kommer föräldrarna att inse sina barns behov och förstå hur de kan fylla dessa behov, i synnerhet de andliga behoven, och naturligtvis kommer de därvid att skilja mellan det som deras barn bara vill ha och det som de verkligen behöver. Kärleken gör föräldrarna till sina barns glada och välbalanserade kamrater, vilkas sällskap är hälsosamt för dem, och i synnerhet kommer kärleken att göra fäderna till mycket välbehövliga kamrater åt sina söner. Den vetenskapliga forskningen ger vid handen, att en av de förnämsta orsakerna till att många pojkar bildar ”gäng”, som ger utlopp åt vild förstörelselusta, är bristen på hälsosamt kamratskap med vuxna män. Därför bör ni fäder särskilt lägga märke till Guds befallning genom Mose: ”Du skall inskärpa dem [mina ord] hos din son och tala om dem, när du sitter i ditt hus och när du går på vägen och när du lägger dig och när du stiger upp.” Att inskärpa betyder ”att inpränta i sinnet genom eftertrycklig upprepning eller förmaning”. — 5 Mos. 6:7, NW.

20. Varför bör föräldrar inte vara misslynta på sina barn för den tids skull som dessa behöver för att bli fostrade på rätt sätt?

²⁰ Föräldrakärleken uppbygger, därför att den hjälper föräldrarna att inte bli misslynta på barnen för den tid som de skulle kunna använda till världsliga förströelser, om det inte vore för barnens skull. Föräldrakärleken lejer inte en barnvakt som sin ersättare. Kärleken kommer inte ens att missunna barnen den tid som tillbringas tillsammans med dem och som skulle kunna användas i annan teokratisk verksamhet. Tiden är en ytterst viktig faktor, när det gäller att fostra barn ”i Jehovas tuktan och auktoritativa råd.”, och föräldraplikterna kommer först. Om detta kan tyckas vara ett väl kraftigt påstående, så må fäderna tänka på, att om de försummar sina barn, så kan detta diskvalificera dem för en tjänarpost! Kärleken kommer att göra er föräldrar ännu angelägnare om edra barns andliga välfärd än om de människors som ni har bibelstudium med i deras hem. — Ef. 6:4, NW; 1 Tim. 3:4, 5.

21. Genom att göra vad kommer föräldrakärleken att uppbygga barnen i andligt avseende?

²¹ Föräldrakärleken kommer att hjälpa er att uppbygga edra barn, därför att den sätter er i stånd till att förstå dem, till att resonera tålmodigt med dem och till att förvissa er om att de fattar betydelsen och vikten av det som ni bemödar er om att lära dem. Alldeles som kärleken sätter en hustru och mor i stånd till att genast lägga märke till om hennes man eller barn inte mår bra i fysiskt avseende, så bör kärleken sätta er i stånd till att upptäcka varje andlig svaghet hos edra barn, så att ni kan bota den, innan det är för sent. Genom att ni tillsammans med barnen går igenom det som skall studeras vid församlingens möten, genom att ni övervakar dem när de bereder sig för programpunkter som de fått sig tilldelade och genom att ni låter dem följa med er i alla olika grenar av den kristna tjänsten, kommer ni att ge dem en god förberedelse för deras uppgift som kristna förkunnare. Visa ömhet, mildhet och medkänsla, men bli fördenskull inte sentimentala. Kom ihåg, att ”den som spar sitt ris, han hatar sin son, men den som älskar honom agar honom i tid”. Glöm inte heller, att kärleken inte ens vid sådana tillfällen blir ”uppretad”. — Ords. 13:24; 1 Kor. 13:5, NW.

Barnens andel

22. Vilken förpliktelse har barnen med avseende på sitt eget uppbyggande?

²² I att uppbygga familjekretsen kan ni barn också ha del, ja, ni måste rentav ha det, om ni själva skall bli uppbyggda. Ni kan också lätta edra föräldrars bördor, genom att ni ger dem mera tid och kraft att uppbygga sig själva. Hur mycket edra föräldrar än försöker, kommer de inte att kunna uppbygga er andligen, om ni inte har det rätta hjärtetillståndet. ”Redan barnet röjer sig i sina gärningar, om dess vandel är rättskaffens och redlig.” Kärlek till Jehova och kärlek till edra föräldrar förmår er till att villigt vara ”edra föräldrar lydiga i allt”. Kärleken kommer att förmå er att samarbeta med edra föräldrar, inte motarbeta dem, i deras strävan att uppbygga er. Kärleken kommer att hjälpa er att se den tuktan de ger er i den rätta dagern, såsom någonting som ges till ert eget bästa. — Ords. 20:11; Kol. 3:20.

23. Hur kan barn ha en andel i att uppbygga sina föräldrar?

²³ Inte heller är detta allt. Såsom kristna vittnen för Jehova har edra föräldrar många förpliktelser att fullgöra utom den att sörja för er i materiellt och andligt avseende. Genom kärleksfull lydnad och villigt samarbete kan ni lätta den börda som tillsynen över er utgör. Dessutom kommer kärleken att hjälpa er att se vad som behöver göras i hemmet och kommer att förmå er till att ge all den hjälp ni kan, i det att ni inte väntar tills ni får tillsägelse och sedan knotar över att det som ni skall göra hindrar er från att leka. Denna omtänksamhet hjälper till att uppbygga er mor, ty den ger henne tid och kraft till bibelstudium, till att vara med på församlingens möten och gå ut i den kristna tjänsten. Och genom att akta er för att ställa onödiga krav på er far, vad hans pengar, tid eller tålamod angår, kan ni också ha del i att uppbygga honom. På alla dessa sätt ger ni till känna att ni är visa, och visa barn gör sina föräldrar glada. (Ords. 15:20; 27:11) Ja, varje medlem av familjekretsen, man och hustru, far, mor och barn, har en förpliktelse gentemot de andra och kan, genom att ådagalägga kärlek, uppbygga dem såväl som sig själv, allt till Jehovas lov och pris.