På vilka sätt kan vi ”bli ... Guds efterliknare”?
”Ni måste följaktligen vara fullkomliga, såsom er himmelske Fader är fullkomlig.” — Matt. 5:48, NW.
1. Hur bör vi känna det i förhållande till vår himmelske Fader? Vad är skälet till det?
NÄR du verkligen beundrar någon, vill du då inte bli lik honom? Du kan rentav göra en avsiktlig ansträngning att efterlikna honom. Det är på det sättet med barn. Man kan höra många unga pojkar säga: ”När jag blir stor, skall jag bli precis som min pappa.” Bör vi inte känna det på liknande sätt i förhållande till vår himmelske Fader, Jehova Gud? Hur utomordentlig är han inte i alla avseenden! Hur rikligt sörjer han inte för oss, ja, i sådan utsträckning att han gör anordningar för att vi skall bli återlösta från synd och död och få åtnjuta evigt liv! (Joh. 3:16; Ps. 145:16) Bör vi inte påverkas till att vilja vara lika Gud? Men på vilka sätt kan vi efterlikna honom? I vilken utsträckning kan vi likna Gud?
2. a) Varför är det möjligt för oss att vara fullkomliga såsom Gud är fullkomlig? b) I vilken betydelse används ofta ordet ”fullkomlig”, och hur kan detta jämföras med innebörden av de hebreiska och grekiska ord som översätts med ”fullkomlig”?
2 Du blir kanske förvånad, när du får veta i vilken utsträckning Jesus framhöll att vi behöver likna Gud. I sin bergspredikan sade han: ”Ni måste följaktligen vara fullkomliga, såsom er himmelske Fader är fullkomlig.” (Matt. 5:48, NW) Men kan vi ofullkomliga varelser vara fullkomliga? Ja, det kan vi, eftersom ordet ”fullkomlig” används i relativ betydelse i bibeln likaväl som i vårt dagliga tal. Det kan således sägas att någonting är fullkomligt, om det fullständigt eller helt och fullt fyller det ändamål det är avsett för. På grund av att det förhåller sig så finner vi att sådana tjänare åt Gud som Noa och Job sades vara ”fullkomliga”. (1 Mos. 6:9; Job 2:3; Eng. aukt. övers., Leeser) De hebreiska och grekiska ord som här översatts med ”fullkomlig” har innebörden ”fullständig, fullt utvecklad, oskadad”, alldeles som det svenska ordet ”fullkomlig” definieras ”fulländad, utan brist, felfri”.
3, 4. a) I vilken bemärkelse var Noa och Job fullkomliga? b) I vilken bemärkelse kan vi vara fullkomliga såsom vår himmelske Fader är fullkomlig?
3 Det är sant att sådana män som Noa och Job inte var ”fullkomliga” i den meningen att de var syndfria, men summan av vad de gjorde var vad Gud krävde av dem, med hänsyn till den tid de levde under och de omständigheter de befann sig i. De behagade Gud; de gjorde det som han med rätta förväntade av dem. Således var de felfria, oförvitliga, fullkomliga i den betydelsen.
4 Med dessa tankar i minne kan vi förstå Jesu ord. När han sade: ”Ni måste ... vara fullkomliga, såsom er himmelske Fader är fullkomlig”, menade han inte att han förväntade att vi skulle vara syndfria. Nej, han menade att vi skulle vara fullkomliga i vissa andra avseenden. Detta kan vi förstå av det sammanhang vi finner Jesu ord i. Han hade förklarat att Gud sänder solsken och regn inte bara över de goda och rättfärdiga, utan också över de orättfärdiga och onda. Om vi vill vara Guds efterliknare, fullkomliga som han är fullkomlig, måste vi alltså inte bara visa omtanke, barmhärtighet och frikostighet mot våra släktingar och våra vänner, eller mot dem som tillhör vår egen ras eller nation, utan vi måste också vara redo och villiga att göra gott närhelst en möjlighet erbjuder sig eller ett behov uppstår. Då kan det sägas att vår kärlek är fullständig, fullkomlig.
5, 6. a) Vad var uppenbarligen orsaken till att Jesus sade till en viss ung man att han kom till korta när det gällde att vara fullkomlig? b) Vad kan vi i denna tid lära av denna erfarenhet från första århundradet?
5 För att vara Guds efterliknare genom att vara fullkomliga alldeles som Gud är fullkomlig måste vi också göra allt vi kan i den rena tillbedjans intresse. Jesus Kristus visade detta, när en rik ung man kom fram till honom och frågade vad han måste göra för att få evigt liv till arvedel. Jesus förklarade: ”Vill du vara fullkomlig, så gå bort och sälj, vad du äger, och giv åt de fattiga; då skall du få en skatt i himmelen. Och kom sedan och följ mig.” (Matt. 19:16—23) Av allt att döma var det så att den unge mannen av sina många materiella ägodelar drogs bort från att tjäna Gud av hela sin själ. Hans hjärta var vänt till hans rikedomar. Jesus insåg att det skulle vara till nytta för honom, om han befriade sig från dessa störande ting. De hindrade honom från att vara fullkomlig eller fullständig i sin tjänst för Gud.
6 Vilken innebörd för oss i denna tid har Jesu ord om att vara ”fullkomlig”? Denna: Vi kan helt enkelt inte vara nöjda med att ägna Gud symbolisk tjänst. Vi måste älska Jehova Gud av hela vårt sinne, vårt hjärta, vår själ och vår kraft, och vi får inte låta personliga önskningar eller ambitioner inkräkta på vår fullständiga hängivenhet för honom. Om vi inte har några skriftenliga förpliktelser eller fysiska handikapp som gör att vi inte kan använda hela vår tid till att predika de goda nyheterna om Guds rike för andra, då kommer vi alltså att ta del i predikoarbetet på heltid. Vi kan inte vara ”fullkomliga”, om vi håller igen i vår tjänst för Gud.
Att vara rättrådig och rättvis
7, 8. a) Vad har bibeln att säga beträffande att Jehova Gud är rättvis? b) Vad krävs det av oss för att vi skall efterlikna Gud i fråga om rättvisa, om vi har förvärvsarbete?
7 Att vi är ”fullkomliga”, såsom Gud är fullkomlig, inbegriper att vi älskar det han älskar. Detta betyder att vi strävar efter det som är rätt och rättvist. Bibeln säger oss att Gud ”älskar rätt” och att i honom finns ”ingen orättvisa ...; rättfärdig och rättrådig är han”. (Ps. 37:28, Åk; 5 Mos. 32:4, NW) För att vara ”Guds efterliknare” måste vi därför vara ärliga i hela vårt handlingssätt, och om vi är anställda, inbegriper detta att vi är ärliga mot vår arbetsgivare. (Ef. 5:1, NW) I denna tid, när oärligheten är så omfattande, är det vanligt att människor tar del i förehavanden som är verkligt orätta och på så sätt i själva verket följer ”med hopen i vad ont är”. — 2 Mos. 23:2.
8 Det är till exempel många anställda som har för vana att göra så litet de möjligtvis kan utan att riskera att förlora sin anställning, och det kan också hända att de, när ingen ser på, tar sådant som inte tillhör dem. Vi kan helt enkelt inte göra sådant och vara Guds efterliknare. I denna tid är det också vanligt att man utnyttjar sociala förmåner och arbetslöshetsunderstöd utan att vara berättigad till det, och det är också många som lånar pengar utan att betala tillbaka. Men för att ”vara fullkomliga” i fråga om rättvisa måste vi ”skaffa en ärlig försörjning ... inför människor”, i det vi bevarar vårt ”uppförande förträffligt bland nationerna”. — Ps. 37:21; 2 Kor. 8:21; 1 Petr. 2:12; NW.
9. Vad kräver den gudomliga rättvisan av oss i vårt förhållande till ”kejsaren”?
9 För att vi skall efterlikna Gud i hans rättvisa krävs det också att vi är samvetsgranna med att betala skatt. Guds ord uppmanar oss att ”betala tillbaka till kejsaren det som är kejsarens” och att ”ge åt alla vad dem tillkommer: åt den som kräver skatt skatten”. (Mark. 12:17; Rom. 13:7; NW) För inte så länge sedan måste en välbärgad kristen uteslutas ur Jehovas vittnens kristna församling på grund av att han vägrade att rätta sig efter dessa bibliska föreskrifter. Han var i själva verket ett mycket sällsynt undantag, i likhet med Akan i det forntida Israel, eftersom Jehovas vittnen har gott rykte som laglydiga skattebetalare. (Jos. 7:1—26) Således fanns det i den tyska tidningen Sindelfinger Zeitung en artikel med rubriken: ”De ärligaste människorna ... är Jehovas vittnen.” Artikeln handlade om betalning av skatt, och den slutade med uttalandet: ”Jehovas vittnen är avgjort de ärligaste människorna i Förbundsrepubliken (Västtyskland), säger man inom finansministeriet.” Det är så det bör vara, med tanke på att Jehovas vittnens syfte är att vara Guds efterliknare.
Trogen och pålitlig
10. Vad har bibeln att säga om att Jehova Gud är trogen och pålitlig?
10 Jehova Gud själv ger oss ett lysande exempel att efterlikna när det gäller att vara trogen och pålitlig. Det är som Guds profet Mose sade till hans folk Israel: ”Du vet väl att Jehova, din Gud, är den sanne Guden, den trofaste Guden, som håller förbund och kärleksfull godhet.” (5 Mos. 7:9, NW) Mose efterträdare Josua vittnade också om detta. Han sade: ”Ni vet väl av hela ert hjärta och av hela er själ att inte ett enda ord av alla de goda ord som Jehova, er Gud, har talat till er har uteblivit. De har alla gått i fullbordan för er. Inte ett enda ord av dem har uteblivit.” (NW) Jehova är vår ”trofaste Skapare”, åt vilken vi med största förtroende och tillit kan ”anbefalla” våra själar. — Jos. 23:14; 1 Petr. 4:19; 1 Kor. 10:13.
11. a) Vilket ansvar inför Gud har vi såsom hans överlämnade barn? b) Hur kan vi visa vår trogna pålitlighet i att utföra det viktigaste arbete som Guds tjänare i vår tid har?
11 Som efterliknare av Jehova Gud måste alltså vi också vara trogna och pålitliga. Vi har fått oss anförtrodda sådana personliga tillgångar som tid, pengar, energi och personligt inflytande. Vi behöver vara trogna i förvaltningen av dem. (1 Kor. 4:1, 2) Har vi sagt till Jehova att vi vill vara ett av hans barn och att vi vill tjäna honom så länge vi lever? Håller vi troget vårt ord att göra detta? Det viktigaste arbete som Jehova vill att hans tjänare skall utföra nu är predikandet om hans rike, den regering som skall göra slut på det onda och införa fred på jorden. I en profetia som får sin uppfyllelse i vår tid sade Jesus: ”Dessa goda nyheter om riket skall bli predikade på hela den bebodda jorden ... och därpå skall slutet komma.” (Matt. 24:14, NW) Är vi trogna i att utföra detta predikande? Tar vi del i det regelbundet, i det vi besöker alla människor inom det område som vi har blivit anvisade att predika på? Gör vi återbesök hos alla människor som visar intresse och vill veta mer om Gud? Är vi pålitliga när det gäller att leda bibelstudier med sådana människor?
12, 13. a) Hur kan vi visa gudaktig pålitlighet i äktenskapet? b) Hur kan unga kristna visa att de är pålitliga?
12 Det finns ett annat område inom vilket det är viktigt att vi är trogna och pålitliga, och det är våra familjeförhållanden. Håller vi som gifta kristna våra löften att älska och troget hålla fast vid varandra? Eller låter vi andra intressen eller angelägenheter, till exempel ambitioner av ena eller andra slaget, förmå oss att ge vår äktenskapspartner mindre än vad som är tillbörligt? Begränsar vi troget vårt sexuella intresse till vår äktenskapspartner, eller händer det ibland att begäret får vandra i väg? Kärlek och empati kommer att hjälpa oss att vara trogna och pålitliga. När vi gör det, kommer vi att efterlikna Jehova och bevisa oss fullkomliga såsom han är fullkomlig. Ja, Jehova är sannerligen en trogen och pålitlig äkta man och ägare till sin hustrulika organisation. — Jes. 54:1, 5, NW.
13 Och hur förhåller det sig med er ungdomar? Efterliknar ni Gud genom att vara pålitliga och trogna? Är ni intresserade av edra skoluppgifter, och tar ni plikttroget itu med dem? Visar ni er pålitliga, när det gäller göromål i hemmet? När far kommer hem på kvällen, finner han då att ni har uträttat det han kan ha gett er i uppdrag att göra? I er ungdomstid har ni möjligheter att tänka på er store Skapare genom att utföra sådant som gör att ni blir dyrbara i hans ögon. — Pred. 12:1.
Hata det Gud hatar
14. Nämn några av de ting vi bör hata, när vi efterliknar Jehova.
14 Ytterligare ett annat sätt, på vilket vi kan ”bli ... Guds efterliknare” och på så sätt bevisa oss fullkomliga såsom han är fullkomlig, är genom att hata det Gud hatar. Vad är det han hatar? Han talar om för oss: ”Jag, Jehova, ... hatar röveri jämte orättfärdighet.” ”Sex ting är det, som HERREN hatar, ja, sju äro styggelser för hans själ: stolta ögon, en lögnaktig tunga, händer, som utgjuta oskyldigt blod, ett hjärta, som hopsmider fördärvliga anslag, fötter, som äro snara till att löpa efter vad ont är, den som främjar lögn genom falskt vittnesbörd och den som vållar trätor mellan bröder.” Bibeln uppmanar oss också: ”I som älsken Jehová, haten det onda.” ”Avsky det som är ont.” — Jes. 61:8, NW; Ords. 6:16—19; Ps. 97:10, Åk; Rom. 12:9, NW.
15. a) Vad betyder det att hata ”det onda”? b) Varför är det nödvändigt att vi hatar det som är ont?
15 Vad betyder det att hata ”det onda”? Det betyder att ha en ”intensiv känsla av motvilja” mot det onda, att ”tycka illa om det i ytterlig grad”. Ja, det är inte tillräckligt att vi är kallsinniga mot eller neutrala till det som är ont, uselt eller fördärvligt. Det som är ont kan ibland vara mycket tilltalande för våra fallna böjelser; det kan lova spänning, sinnlig njutning eller rentav rikedom och välbefinnande. Därför är det absolut nödvändigt att vi ser med avsky på det som är ont. Hur kan vi göra detta?
16. Hur kan vi undvika att det som är ont och fördärvligt slår rot och utvecklas hos oss?
16 Först av allt kan vi uppriktigt bemöda oss om att hindra alla former av ondska och uselhet att slå rot i oss, och det gör vi genom att vi skyddar och bevarar våra hjärtan, våra böjelser, begär och känslor. (Ords. 4:23; 1 Petr. 3:10, 11) Ett viktigt sätt på vilket vi gör detta är att vi är noga med vilka böcker, tidskrifter och tidningsartiklar vi läser. Har vi en osund nyfikenhet i fråga om ondska, så att vi rentav njuter av att läsa om det som är ont? Då kan det inte sägas att vi hatar det. Och om vi hatar det som är ont, kommer vi inte att se TV-program eller filmer som framhäver våld, brutalitet, sexuell omoraliskhet och andra former av ondska och fördärv. Vi kan inte fortsätta med att se på sådant utan att bli förhärdade och upphöra med att hata det; i själva verket kommer vi rentav att åstunda sådant.
17. a) Varför måste vi vara omsorgsfulla och försiktiga när det gäller vårt umgänge? b) Hur bör vi betrakta en uteslutning som den dömande kommittén företar? Varför bör vi se det så?
17 Om vi skall bli efterliknare av Jehova genom att hata det som är ont, kommer vi också att vara utomordentligt omsorgsfulla och försiktiga i fråga om de människor vi väljer som umgängesvänner, i det vi kommer ihåg att ”dåligt umgänge fördärvar nyttiga vanor”. (1 Kor. 15:33, NW) Detta inbegriper att vi ger lojalt stöd åt församlingens dömande kommittés åtgärd, när den utesluter en person på grund av ett uppförande som inte anstår en kristen. (1 Kor. 5:1—13) En sådan person är inte gott umgänge. Vi bör känna oss rättmätigt uppbragta över det onda förehavande han har tagit del i och känna harm på grund av den smälek hans uppförande har dragit över Jehova Gud och den kristna församlingen. Vi bör tänka på hur hans onda handlingssätt skulle kunna göra att nya eller omogna kristna kommer på fall. Vi bör reagera alldeles som aposteln Paulus, när han sade: ”Vem kommer på fall, utan att jag bliver upptänd?” — 2 Kor. 11:29.
Att efterlikna Gud när det gäller kärlek
18. a) Vilket är det bästa sätt på vilket vi kan bevisa oss vara fullkomliga som Gud är fullkomlig? b) Vilka skäl har vi till att efterlikna honom på detta sätt?
18 Men framför allt kan vi visa oss ”fullkomliga, såsom ... [vår] himmelske Fader är fullkomlig”, genom att ådagalägga den förträffliga egenskapen kärlek. Ja, hur upphöjer inte hans ord denna hans egenskap! ”Gud ÄR kärlek”, säger bibeln. I synnerhet har Gud anbefallt ”sin egen kärlek åt oss däri att Kristus dog för oss medan vi ännu var syndare”. Denna kärleksfulla föranstaltning med hans enfödde Son, Jesus Kristus, bör sannerligen förmå oss att ge gensvar med uppskattning! Aposteln Johannes visade detta, i det han sade: ”Om det var så Gud älskade oss, då är vi själva förpliktade att älska varandra.” — 1 Joh. 4:9—11, 16; Rom. 5:8; NW.
19. På vilka sätt kan vi visa gudaktig frikostighet?
19 Ett av de sätt på vilka vi kan likna Gud när det gäller kärlek är att vi är frikostiga. Jehova är den som ger ”varje god gåva och varje fullkomlig skänk”, och ”han ger frikostigt åt alla och utan förebråelse”. (Jak. 1:17, 5, NW) Med vad kan vi vara frikostiga, så att vi blir Guds efterliknare? För det första har vi sanningen om Guds uppsåt. Och eftersom vi har fått den för intet, bör vi ge den för intet genom att vid varje lämpligt tillfälle dela med oss åt andra av Rikets goda nyheter. Vi kan också visa gudaktig frikostighet genom att ge frikostigt av våra materiella tillgångar till stöd för arbetet att predika om Riket lokalt och över hela världen. Ytterligare ett annat sätt att visa frikostighet är genom att hjälpa dem av våra medkristna som kan vara i nöd. Det är faktiskt livsviktigt att vi visar sådan frikostighet, eftersom det är ett viktigt sätt på vilket vi rättar oss efter Jesu befallning att vi skall ”vara fullkomliga, såsom ... [vår] himmelske Fader är fullkomlig”. — Matt. 5:46—48, NW; 1 Joh. 3:17, 18.
20, 21. a) Särskilt i förbindelse med vad uppmanas vi att ”bli Guds efterliknare”? b) Hur kan vi efterlikna Gud genom att vara förlåtande?
20 Ett annat sätt på vilket vi kan efterlikna Gud när det gäller kärlek är genom att vara förlåtande. I själva verket är det i förbindelse med att Gud är förlåtande som vi får det uttryckliga rådet att bli Guds efterliknare. Lägg märke till det sammanhang vari vi finner den apostoliska förmaning som vi nu har begrundat: ”Bli ... vänliga mot varandra, fulla av ömsint medlidande, i det att ni villigt förlåter varandra, alldeles som Gud också genom Kristus villigt har förlåtit er. Bli därför Guds efterliknare, såsom älskade barn, och fortsätt att vandra i kärlek.” — Ef. 4:32—5:2, NW.
21 Bör vi inte, eftersom vi alla är ofullkomliga och är begränsade i fråga om vishet, insikt och urskillningsförmåga, kunna överse med våra kristna bröders synder och vara redo att förlåta dem? Ja, kärleken ”överskyler en myckenhet av synder”. (1 Petr. 4:8) Om Jehova tänker på att vi är ”stoft” och så låter våra ”överträdelser” vara så långt borta från oss ”som öster är från väster”, bör då inte vi, ofullkomliga varelser, vara ännu mera villiga att vara förlåtande mot dem som kan fela mot oss och som ber oss förlåta? Gud förlåter ”på ett storslaget sätt” — bör då inte vi efterlikna honom också i detta? Detta betyder att vi är villiga att förlåta ”sjuttiosju gånger” (NW), alldeles som Jesus uppmanade Petrus att göra, och det inbegriper också allvarliga försyndelser mot oss, om överträdaren visar sann ånger och sinnesändring. — Ps. 103:8—14; Jes. 55:7, NW; Matt. 18:21—35.
22—24. a) Vad har bibeln att säga beträffande att Jehova är långmodig? b) Hur kan vi alla efterlikna Jehova och likaså visa oss långmodiga?
22 Ytterligare ett sätt på vilket Gud ger oss ett kärleksfullt exempel är genom att han är långmodig och sen till vrede. Aposteln Petrus framhöll denna tilltalande sida hos Guds personlighet, när han skrev: ”Jehova ... är tålmodig mot er, eftersom han inte önskar att någon skall bli tillintetgjord, utan önskar att alla skall ge rum åt sinnesändring.” (2 Petr. 3:9, NW) Tänk på hur Gud visade sig sen till vrede, då han hade med Israels nation att göra under den tid kungarna regerade! Bibeln säger: ”Jehova, deras förfäders Gud, fortfor att sända bud mot dem genom sina budbärare, att sända bud gång på gång, eftersom han kände medlidande med sitt folk.” — 2 Krön. 36:15, NW.
23 Vi kan efterlikna denna sida av Guds kärlek genom att undvika att bli oroliga på grund av andras tillkortakommanden. Ibland kan de som en tillsyningsman presiderar över visa likgiltighet eller oförsiktighet, och hur lätt är det då inte för honom att ”släppa rodret”, som talesättet lyder! Men för att vara Guds efterliknare behöver tillsyningsmännen också vara tålmodiga, långmodiga och sena till vrede.
24 Alldeles särskilt i familjen bör vi önska utöva egenskapen långmodighet. Det är vanligt att äkta män i världen blir otåliga på sina hustrur. Därför var det ett mycket passande råd som aposteln Paulus gav åt de kristna: ”Ni män, fortsätt att älska edra hustrur, och hys inte bitter vrede mot dem.” (Kol. 3:19, NW) Aposteln Petrus’ ord om behandlingen av hustrur är också mycket lämpliga. ”Ni män, fortsätt att bo på samma sätt tillsammans med dem enligt kunskap, i det ni ger ära åt dem såsom åt ett svagare kärl, det kvinnliga, då ni ju också är arvingar med dem till livets oförtjänta ynnest, för att edra böner inte må bli hindrade.” Att man rättar sig efter detta råd är lika viktigt som att man utför Guds vilja att predika budskapet om hans rike på hela jorden. — 1 Petr. 3:7, NW.
25, 26. a) Hur har Gud visat uthärdande? b) Hur kan vi visa gudaktigt uthärdande?
25 Ytterligare ett sätt på vilket vi behöver efterlikna Gud, om vi skall vara fullkomliga som han är fullkomlig, är att vi efterliknar hans kärleksfulla uthärdande. ”Kärleken ... uthärdar allting”, säger bibeln. (1 Kor. 13:4, 7) Visar Gud uthärdande? Ja, ty han fortsätter att göra rätt, trots att han känner sig bedrövad och förtörnad när hans skapelser gör orätt. (Ps. 78:40, 41) Den inspirerade aposteln påminner oss: ”Gud ... [tolererade] med mycken långmodighet ... vredens kärl, som gjorts lämpliga för tillintetgörelse.” Varför? På grund av sin kärlek, så att han ”skulle kunna göra sin härlighets rikedom känd på barmhärtighetens kärl”. — Rom. 9:22, 23, NW.
26 Om vi skall vara Guds efterliknare när det gäller hans kärlek, måste vi också visa uthärdande. Vi får ”inte upphöra med att göra vad som är förträffligt”. (Gal. 6:9, NW) Kärleken kommer att hjälpa oss att fortsätta att vara trogna i vårt arbete med att predika om Riket trots att människor vi talar till är likgiltiga eller rentav motstår oss. Vi kan tjäna i ett Betelhem, där man framställer biblisk litteratur för att underlätta det världsvida predikandet om Riket. Våra plikter där kan vara rutinmässiga, men kärleken till Jehova Gud kommer att hjälpa oss att uthärda i dem, i det vi vet att det verkar till hävdande och rättfärdigande av Guds namn och till andras frälsning, och vidare är det bevis för vår uppskattning av allt det han har gjort för oss.
Varför skall vi sträva efter att vara fullkomliga såsom Gud är fullkomlig?
27, 28. a) Råder det valfrihet i fråga om att vara fullkomlig såsom Gud är fullkomlig? b) Varför är det till lycka för oss att vi är fullkomliga såsom Gud är fullkomlig?
27 Det är helt visst mycket inbegripet i att vi är Guds efterliknare och på så sätt visar oss fullkomliga såsom han är fullkomlig! Men lägg märke till att denna fråga om att vara ”fullkomlig” inte är någonting som är valfritt. Jesus sade: ”Ni måste följaktligen vara fullkomliga, såsom er himmelske Fader är fullkomlig.” (Matt. 5:48, NW) Ja, att vi är rättvisa och rättrådiga, trogna och pålitliga, hatar det Gud hatar och visar kärlek genom att vara frikostiga, förlåtande och långmodiga och visa uthärdande är absolut nödvändigt, om vi skall vara sanna kristna, ”Guds efterliknare, såsom älskade barn”. (Ef. 5:1, NW) Men att vi är fullkomliga som Gud är fullkomlig betyder i verkligheten inte några stora besvärligheter eller uppoffringar för vår del. I stället får vi gagn av det. Ja, är inte Jehova den ”lycklige Guden”? (1 Tim. 1:11, NW) Att vi efterliknar honom kommer också att bidra till vår lycka. Hur så?
28 En sak är att vi genom att efterlikna Jehova gläder hans hjärta, alldeles som han säger oss: ”Bliv vis, min son, så gläder du mitt hjärta; jag kan då giva den svar, som smädar mig.” (Ords. 27:11) Vi kan helt visst vara lyckliga, om vårt levnadslopp gör att vår himmelske Fader gläder sig, inte sant? Och genom att vi efterliknar Gud kommer vi inte bara att äga lycka, sinnesfrid och förnöjsamhet nu, utan vi kommer också att ha det säkra hoppet om evigt liv i hans nya tingens ordning. Vi har helt visst alla skäl att vinnlägga oss om att ”vara fullkomliga, såsom ... [vår] himmelske Fader är fullkomlig”!