Varning för lusten till utomäktenskapliga förbindelser!
I BÖRJAN av 1972 publicerade en populär amerikansk bildtidning ett formulär med äktenskapsfrågor och uppmanade läsarna att fylla i det och skicka in det. Ungefär sex månader senare omtalade tidningen att den hade fått 62.000 svar från läsarna. Deras reaktioner innebar på det hela taget ”ett nyktert, ofta entusiastiskt, ibland vredgat försvar för det traditionella äktenskapet”. Men det är en sak att ”försvara det traditionella äktenskapet” och en helt annan att leva i överensstämmelse med det. — Life för 17 november 1972.
Det var till exempel en man som var mycket känd och omtyckt. Sedan han i ungefär tjugo år hade tjänat som presiderande tillsyningsman i en församling, blev han utesluten, utstött ur gemenskapen, såsom en oförbätterlig äktenskapsbrytare. Det var inte så att han hade bestämt sig för att synda. Det var helt enkelt så att han i sitt förvärvsarbete hade blivit befordrad till en ställning där han hade prestige och där det krävdes att han företog långa affärsresor. Under dessa förekom fester och bjudningar och umgänge med människor som inte hade några betänkligheter mot att begå äktenskapsbrott, och så dukade han under för frestelsen.
Som det brukar vara i sådana fall undanhöll han sin hustru och den kristna församlingen vad som hade skett, och därför levde han en lögn under någon tid. Han ignorerade sådana bibliska varningar som: ”Vet att er synd skall hinna upp er.” ”Somliga människors synder ligga i öppen dag ... andras åter komma först efteråt fram.” Det råder inget tvivel om att han gav näring åt böjelser att begå äktenskapsbrott, och när tillfället kom, tillfredsställde han dem och framhärdade i att göra det. Vilken tragedi, inte bara för honom själv, utan också för hans familj och församlingen! — 4 Mos. 32:23, NW; 1 Tim. 5:24.
Något som vittnar om hur utbredd böjelsen att begå äktenskapsbrott är bland män är den popularitet som vissa så kallade herrtidningar åtnjuter, sådana som bjuder på bilder av nakna kvinnor och smutsiga skämt. Medan den ena tidningen efter den andra läggs ned på grund av stigande kostnader och minskande läsintresse, fortsätter däremot dessa tidskrifter som tillfredsställer folks liderlighet att öka och skryter med att de går ut i mångmillionupplagor, trots det höga priset.
Vad beträffar amerikanska gifta kvinnor uppger en ledande skribent i en damtidning att ”många amerikanska gifta kvinnors mest välbevarade hemlighet är ... att de drömmer om män på dagarna”, dvs. de ägnar sig åt ett omoraliskt fantiserande. Enligt honom är det inte bara så att denna egenhet är utbredd, utan det finns också folk inom psykiatrikeryrket som tycker att detta dagdrömmeri är riktigt. Enligt dessa psykiatriker är detta dagdrömmeri en godtagbar flykt från tråkigheten eller den bristande romantiken i deras liv. De varnar emellertid också för att sådana fantasier kan bli så tvångsmässiga och pockande att de kan hota äktenskapets stabilitet.
Lusten till utomäktenskapliga förbindelser är ett resultat av att våra första föräldrar syndade. Den är nämligen en form av själviskhet, den innebär att man sätter självisk begärelse framför Guds lagar, alldeles som Adam och Eva gjorde då de syndade.
Det är utom all fråga att Skaparen gjorde könsdriften hos människorna så stark för att det inte skulle finnas någon risk att människosläktet skulle dö ut. På ett vist och kärleksfullt sätt danade han också de båda könen så att de kan skänka varandra mycken tröst, njutning och lycka.
Men Skaparen ger inte bara gåvor, utan på ett rättvist och klokt sätt föreskriver han också hur dessa gåvor skall brukas. Således såg han till att människorna skulle hållas vid liv tack vare den behagliga verksamheten att äta och dricka, men det var inte hans avsikt att människorna skulle bli drinkare eller frossare, och minst av allt tänkte han att de skulle stjäla eller mörda för att skaffa sig den mat de ville ha eller behövde. Det är därför som hans ord fördömer frosseri och dryckenskap, tjuveri och mord. — Ps. 104:15; Ords. 23:20; Fil. 3:19; 1 Petr. 4:15.
Samma sak gäller sexualiteten, som också är en Guds gåva. Han skapade människan, man och kvinna, och endast han har rätt att bestämma hur människan skall bruka denna gåva. Därför fördömer hans ord äktenskapsbrott och otukt. (Hebr. 13:4) Bibeln inte bara varnar för dessa synder — den säger också tydligt ifrån att själva lusten, benägenheten, i den riktningen är farlig. Därför påpekade Jesus att när en gift man håller i med att se på en kvinna, inte bara så att han beundrar hennes skönhet, utan så att han åstundar att ha förbindelse med henne, då håller han redan på att begå äktenskapsbrott med henne i sitt hjärta. — Matt. 5:28.
På liknande sätt varnade aposteln Paulus inte bara för att synda genom otukt och äktenskapsbrott, utan han varnade för all orenhet och lösaktighet. Allt sådant skulle utestänga en kristen från att vinna evigt liv. (Gal. 5:19—21) Hans insikt i denna sak och hans djupa intresse för den ser man av det sätt varpå han gav råd åt sin vän Timoteus om dessa ting. Han förmanade Timoteus att bemöta äldre kvinnor som han skulle bemöta sin egen mor, med respekt och omtanke, och de yngre kvinnorna i församlingen som sina egna köttsliga systrar. Och hur gör man det? ”Med all kyskhet.” När han senare skrev till Timoteus för andra gången, fann han det nödvändigt att på nytt ge Timoteus råd i den riktningen. Han säger: ”Fly därför från de begär, som brukar åtfölja ungdomen, och sträva i stället efter rättfärdighet, tro, kärlek, frid, tillsammans med dem som åkallar Herren av ett rent hjärta.” Om hjärtat är fyllt av orena tankar eller fantasier, hur kan man då åkalla Jehova Gud i bön av ett rent hjärta? — 1 Tim. 5:2; 2 Tim. 2:22; NW.
Själva tanken på romantiska upplevelser är tilltalande för många gifta, vilkas äktenskapspartner kan vara känslokalla, fantasilösa eller alltför upptagna av arbete. Men romantiska upplevelser är en snara, om de förekommer utanför äktenskapet eller inte är ämnade att leda till äktenskap. I sin bok Marriage — East and West berättar sålunda dr Mace om vad en österländsk kvinna sade beträffande sin väninna, som hade en kärlekshistoria utanför äktenskapet: ”Missförstå mig inte, är ni snäll. Jag älskar min man och sätter värde på mitt hem och ämnar inte följa hennes exempel.” Därpå tillade hon leende: ”Men visst är det litet romantiskt, inte sant?”
Botemedlet? Framför allt måste man skydda hjärtat genom att vara noga med den näring man ger åt sinnet. (Ords. 4:23) Undvik sådan underhållning som ger sitt bifall till okristligt uppförande; undvik att läsa om sådant i tidningar, tidskrifter eller böcker. I stället för att uppehålla sig vid ”romantiska” händelser bör man lyssna till apostelns råd: ”För övrigt, mina bröder, vad sant är, vad värdigt, vad rätt, vad rent är, vad som är älskligt och värt att akta, ja, allt vad dygd heter och allt som förtjänar att prisas — tänken på allt sådant.” Vilket motgift är inte detta mot romantiska dagdrömmar! — Fil. 4:8.
Guds ord lär oss att sådana romantiska förbindelser är orätta, är onda, och det uppmanar oss också att hata det onda. (Ps. 97:10) Även om vi aldrig omsätter romantiska fantasier eller dagdrömmar i handling, så gör de ändå skada. Hur så? Därigenom att de ofrånkomligen försvagar ens kärlek till och respekt för sin äktenskapspartner, får en att bli vårdslös när det gäller att behaga Skaparen i andra ting, resulterar i ett skuldbelastat samvete och försvagar ens nitälskan för rättfärdigheten.
Guds ord pekar sannerligen klart och tydligt ut vishetens kurs. Den består inte i att man ger efter för oförståndiga känslor och böjelser, utan i att man ålägger sig själv disciplin, att man följer rätta principer, att man har sin lust i Guds lag, begrundar den och låter sig ledas av den. — Ps. 1:1—6; Ords. 2:1—9.