omkring som galningar. Är det fel att folk tänker illa om en? Nej! Att bli prisad av Jehova är bättre än att vara populär, och dygd är bättre än oarter. — 2 Tim. 3:12, NW.

20. Vilket råd från Skriften manar oss att undvika olämpligt umgänge?

²⁰ Och är det orätt av föräldrarna att de ger rakt på sak gående men likväl kärleksfulla råd åt sina barn, i det att de framhåller de fallgropar som är förbundna med att bestämma träff eller hålla ihop med dem som inte har samma tro som de själva? Nej! Förståndiga föräldrar kommer att inse att Jehova bjuder, i 5 Moseboken 7:3: ”Du skall icke befrynda dig med dem; dina döttrar skall du icke giva åt deras söner, och deras döttrar skall du icke taga till hustrur åt dina söner.” Aposteln Paulus sade också att de kristna endast borde ”gifta sig ... i Herren”. (1 Kor. 7:39) Man kan inte skjuta detta gudomliga påbud åt sidan och förvänta att äga Jehovas välbehag. Föräldrar, det vilar en stor ansvarsbörda på er att leda edra barn på den rätta vägen, så att de får en sådan syn på äktenskapet som är både ärbar och bibelenligt sund.

21. Varför kan de kristna församlingarna med rätta förvänta att kristna fäder går före med gott exempel?

²¹ Det var också i samband med att Paulus talade om kristna fäder, vilka skulle vara lämpliga som tillsyningsmän och biträdande tjänare, som han skrev dessa ord till Timoteus: Han bör vara ”en man som förestår sitt eget hus på förträffligt sätt, i det han håller barnen i underdånighet med allt allvar, (om en man verkligen icke vet att förestå sitt eget hus, hur kommer han då att taga sig an Guds församling?)”. (1 Tim. 3:1—7, NW) Den kristna församlingen kan därför med rätta förvänta att tillsyningsmännen och de biträdande tjänarna är goda föredömen såsom familjefäder. Kristna fäder som underlåter att vara sådana föredömen kan knappast förvänta att få stå kvar i ställningar som innebär att de skall öva tillsyn.

Hustruns och barnens roll i en lycklig familj

 1. Hur kan den kristna hustrun i stor utsträckning bidra till familjekretsens lycka?

VEM är det som intimt samarbetar med familjeöverhuvudet, när det gäller att göra familjekretsen till en lycklig anordning? Vem är det som delar detta ansvar och privilegium? Det var Salomo som sade: ”Har någon funnit en god hustru? Han har då funnit något gott.” (Ords. 18:22, NW) Hur sanna är inte dessa ord! Mycket ofta är det så, att det i bakgrunden och kanske rentav alldeles oförmärkt finns en god hustru, som är en stor inspirationskälla för det framgångsrika familjeöverhuvudet. Hur stort kan egentligen hustruns bidrag vara till familjekretsens lycka? Vi har visserligen redan ganska utförligt dryftat föräldrarnas roll, men vi skall här framhålla några ytterligare detaljer, som hustrurna bör tänka på i detta sammanhang. Först och främst bör man och hustru arbeta såsom ett, tänka såsom ett och på detta sätt utgöra en oslagbar förening. Det är Guds föranstaltning. (Matt. 19:5) En god hustru utgör ett komplement till sin man och ger sitt bifall åt hans beslut, och en god