Håller dina känslor på att bli avtrubbade?
DET finns många sätt på vilka dina känslor skulle kunna bli avtrubbade. Forskare har till exempel varnat ungdomar för att lyssna alltför länge till mycket högljudd popmusik. Det starka ljudet kräver sin tribut. Det skadar ungdomarnas hörsel men också deras förmåga att njuta till och med av sådan musik som de tidigare tyckt om.
I stort sett samma sak kan sägas om att äta för mycket av starkt kryddad mat, dricka för mycket sprit, ta stimulerande medel till övermått eller använda narkotika för att få ”kickar”. Alla överdrifter och avvikelser från vad som är sunt och normalt är i själva verket underkastade lagen om minskat utbyte. Den som ständigt tillfredsställer sitt begär efter spänning finner att hans förmåga att uppskatta den blir avtrubbad, och han behöver mer och mer för att erfara samma spänning. Detta gäller också dem som inte tyglar sin lystnad efter annan sinnlig njutning. För att tillfredsställa sitt omåttliga begär efter sådan njutning experimenterar många människor med nya anordningar, prövar nya tillvägagångssätt och hemfaller till och med åt onaturliga, förnedrande och motbjudande vanor.
Samma principer är också tillämpliga på att se TV-program som handlar om våld. Två professorer vid Pennsylvania State College utförde till exempel ett experiment med två grupper av barn under en period av fyra veckor. Den ena gruppen fick se tolv program som handlade om våld och som betecknades såsom ”aggressiva”. Den andra gruppen såg tolv konstruktiva, ”samhällsstärkande” program. Tidskriften Parents rapporterade följande om resultaten: ”De barns uppförande som hade sett de ’aggressiva’ programmen försämrades märkbart från den ena dagen till den andra, medan däremot de som sett ’samhällsstärkande’ program gjorde framsteg i att följa regler, finna sig i dröjsmål och flitigt ägna sig åt sina uppgifter för varje dag.”
Det är inte bara barn som blir negativt påverkade av våldspräglade TV-program. En forskare vid ett universitet på Hawaii, som gjorde undersökningar beträffande massmedia, kom fram till att det fanns ett direkt samband mellan vilket slags TV-program de vuxna såg och hur de körde bil. De som såg program som handlade om våld befanns vara vårdslösa, ”vilda”, ansvarslösa förare. Deras känslighet hade blivit avtrubbad, när det gällde riskmomenten i samband med bilkörning. De personer som körde säkert undvek å andra sidan att se sådana program.
Denna avtrubbning av känsligheten till följd av att man sett våldspräglade TV-program visar sig också i den likgiltighet som människor visar, när de ser någon bli skadad. Vi får rådet att älska vår nästa såsom vi älskar oss själva. (Mark. 12:31) Att man regelbundet låter sinnet syssla med våld genom att se på TV eller gå på bio har en tendens att förhärda den som tillför sitt sinne sådant, så att han ignorerar denna befallning. Han ser så mycket våld på TV-skärmen och filmduken att han förblir oberörd, när han konfronteras med våld i verkligheten, och han uppfattar det faktiskt som något naturligt.
New York Times för 28 september 1972 berättade till exempel om två New Yorkbor, en professor i internationell rätt vid Columbia University och en känd advokat, som båda blev överfallna mitt på ljusa dagen med bara en veckas mellanrum. Professorn blev knivhuggen till döds, och tre ligister mörbultade den kände advokaten med knytnävarna. Vid båda tillfällena var det mycket folk på gatan som såg vad som hände, men ingen kom de angripna till undsättning. En orsak till detta var utan tvivel rädsla för att bli inblandad. Men åskådarnas känslighet för en medmänniskas lidanden hade också blivit avtrubbad genom att de sett så mycket våld på film.
Varför måste vi alla vara på vår vakt mot att få vår känslighet avtrubbad? Därför att vi allesammans har ärvt själviska böjelser. I synd är vi födda, och i synd har vår moder avlat oss. (Ps. 51:7) Därför har vi allesammans en inneboende benägenhet att bryta mot Guds lagar. Som han uttrycker saken i sitt ord: ”Människans hjärtas uppsåt är ont allt ifrån ungdomen.” Ingen mindre än aposteln Paulus bekände faktiskt att det han verkligen ville göra gjorde han inte, och det han i själva verket inte ville göra, det gjorde han. — 1 Mos. 8:21; Rom. 7:15—25.
I skarp kontrast till detta var Jesus Kristus, som är ett mönster för alla kristna, av naturen begåvad med ömsint känslighet. Han hade medlidande med dem som var betryckta. Han grät, när han var tillsammans med sörjande. Vid andra tillfällen var han mycket upprörd över hur de religiösa ledarna behandlade folket, och han erbjöd de betryckta ro. — Matt. 9:36; 11:28—30; 23:2—35; Joh. 11:34.
På vilka sätt kan man skydda sig mot att få sin känslighet avtrubbad? Ett sätt är att vara mycket noga med vad man för in i sinnet, när man läser och ser på film. Undvik underhållning som handlar om våld eller som vädjar till de lägre drifterna. Tveka inte att stänga av TV-apparaten, när programmet kränker dina moralnormer. Var lika noga med vad du läser. Och man kan naturligtvis inte välja något bättre att läsa än bibeln. Du kan särskilt finna glädje i att läsa evangelierna. Ha samma sinnesinställning som psalmisten hade, när han sade: ”Jag fröjdar mig över ditt tal såsom den som vinner stort byte.” — Ps. 119:162.
Varför ägnar sig så många människor åt sådant som gör deras känslor avtrubbade? En orsak är utan tvivel brist på förnöjsamhet. Bibeln ger oss det visa rådet att vara förnöjsamma och sätta värde på att vi har de ting som vi verkligen behöver. (1 Tim. 6:6—8) Något som också kommer in i bilden är självbehärskning. Om man är svag för sinnlig tillfredsställelse, krävs det viljekraft för att stänga av TV-apparaten och avvisa ett program som ger löfte om spänning, vilket våldspräglade filmer gör. Tag dig i akt för att älska vällust mer än Gud. Guds ord uppmanar en att vara ”måttlig i sina vanor”, och detta är inte bara rätt, utan också förståndigt. Underlåtenhet att visa självbehärskning i fråga om begäret efter vällust är till skada för en själv, eftersom det nedsätter förmågan att finna glädje i det man gör. — 1 Tim. 3:2, 11, NW; 2 Tim. 3:4, 5.
Var därför förståndig. Var på din vakt mot att trubba av dina känslor i vare sig fysiskt, känslomässigt eller moraliskt avseende. Var måttlig i fråga om att njuta av det goda i livet och avhåll dig från det som är ont, våldspräglat eller sinnligt. Du kommer att få hjälp av att läsa Guds ord. ”Stor frid äga de som hava din [Guds] lag kär, och intet finnes, som bringar dem på fall.” — Ps. 119:165.