Var inte rädd
”Jehova är min hjälpare; jag skall inte vara rädd. Vad kan en människa göra mig?” — Hebr. 13:6.
1. a) Vilken fruktan har i århundraden behärskat många människors liv? b) Vilken verkan kan det ha på sanna kristna att de ger efter för denna fruktan?
MÖJLIGHETEN att man kan bli ur stånd att sörja för sig själv och sin familj är en orsak till fruktan som i århundraden har behärskat många människors liv. Eftersom denna fruktan kan leda till andlig undergång, är den någonting som Jehova Guds tjänare måste motstå. Att göra det är emellertid inte alltid lätt. Förutom att sanna kristna möter samma problem som andra människor gör, när de skall skaffa sig sin utkomst, kan de utsättas för ytterligare påtryckningar från världen, på grund av att de troget håller fast vid Guds ord.
2. Hur kan en arbetsgivares krav skapa problem för en kristen?
2 Jehovas tjänare vet att bibeln fördömer lögn och påbjuder avskildhet från världen och dess vägar. (Kol. 3:9; Jak. 4:4) Likväl kan den kristnes arbetsgivare vilja att han ljuger för hans skull, förvränger fakta, främjar en världslig helgstämning, engagerar sig i politik eller liknande. Den kristne kan hotas med att han förlorar sitt arbete, om han inte fogar sig efter sin arbetsgivares önskningar.
3. Vilka frestelser kan möta en kristen som driver en affärsrörelse?
3 En kristen kan driva en affärsrörelse och finna att det blir allt svårare att skaffa sig sin utkomst. Han kan bli frestad att tillgripa ohederliga affärsmetoder eller ge oriktiga uppgifter om sin inkomst för att vinna fördelar i skattehänseende. Det kan visserligen hända att andra gör sådant, men den som söker behaga Jehova vet att det skulle vara orätt att ge vika för frestelse. Bibeln säger: ”I skolen icke göra orätt ... i fråga om ... vikt eller mål. Riktig våg, riktiga vikter ... skolen I hava.” (3 Mos. 19:35, 36) ”Ge åt alla vad som tillkommer dem: skatten åt honom som kräver skatten, tullen åt honom som kräver tullen.” — Rom. 13:7.
4. Vad kan man komma underfund med om sitt arbete, sedan man studerat bibeln en tid?
4 Genom studium av bibeln tillsammans med något av Jehovas kristna vittnen kan en person komma att inse att det han gör för att få sin utkomst innebär att han bryter mot bibliska principer. Detta utgör ett verkligt problem. Det kan vara mycket svårt för honom att finna ett annat arbete. Om han lämnar sin anställning och sedan tar ett annat arbete, kan det leda till att han får lägre lön och till att han förverkar försäkrings-, hälsovårds- och pensionsförmåner.
5. Hur kan åtgärder från myndigheterna hota en kristens ekonomiska trygghet?
5 Ibland kan sanna kristna, på grund av förbud som utfärdas av myndigheterna, genom tvångsåtgärder förlora sina anställningar. De styrande myndigheterna kan kräva fullständig lojalitet mot och fullständigt stöd åt det politiska parti som är vid makten. I själva verket kan de kräva att staten skall avgudas. Att det skulle utveckla sig på det sättet i världen visas i Uppenbarelseboken 13:16, 17, där vi läser om ”vilddjuret” eller världens politiska system att alla människor, ”de små och de stora och de rika och de fattiga och de fria och slavarna”, skulle utsättas för tvång ”för att det skall ges dessa ett märke på deras högra hand eller på deras panna och för att ingen skall kunna köpa eller sälja med undantag av den som har märket, vilddjurets namn eller dess namns tal”.
Hur man motstår påtryckningarna
6. Vilken syn på materiella ting kommer att göra det möjligt för en att motstå frestelsen att kompromissa i hopp om att trygga sitt uppehälle?
6 En hjälp till att motstå påtryckningarna till att kompromissa i hopp om att trygga sitt uppehälle är en rätt värdering av materiella ting. I Hebréerna 13:5 ges denna uppmuntran: ”Må ert levnadssätt vara fritt från penningkärlek, i det ni nöjer er med det som är.” Att man är nöjd med ”vad som när och skyler” kommer att göra en mindre bekymrad över eventuella förluster som man kan få lida, om man måste skaffa sig ett annat arbete. (1 Tim. 6:8) Att man är nöjd med det nödvändigaste kommer också att ge en ett större urval av olika arbeten att välja bland. Även om det bara är lågt betalda sysselsättningar som står att få, bör man inte försmå att åta sig sådant arbete helt enkelt på grund av att man tycker att det skulle vara under ens värdighet. Man bör till och med vara villig att pröva olika slag av sysselsättningar som innebär att man är ”sin egen”, även om de kan förefalla mycket låga eller oansenliga i andras ögon.
7. Vad är den största hjälpen i fråga om att undvika kompromiss, när man ställs inför ekonomiska påtryckningar?
7 Den värdefullaste hjälpen till att motstå frestelsen att kompromissa, när man ställs inför ekonomiska påtryckningar, är emellertid orubblig tro på Jehovas förmåga att sörja för dem som älskar honom. Sedan den rätta inställningen till materiella ting betonats heter det vidare i Hebréerna 13:5, 6: ”Han [Gud] har sagt: ’Jag skall på inga villkor släppa dig, inte heller på några villkor överge dig.’ Vi kan alltså vara vid gott mod och säga: ’Jehova är min hjälpare; jag skall inte vara rädd. Vad kan en människa göra mig?’”
8. Varför bör man inte mena att man förlorar sitt uppehälle, om man för Rikets skull förlorar ett arbete?
8 Människor kan visserligen göra att man förlorar ett arbete, men de kan inte förhindra att Jehova Gud besvarar denna vädjan: ”Vårt dagliga bröd giv oss i dag.” (Matt. 6:11, 1917) Att man förlorar vissa materiella fördelar behöver inte betyda att man förlorar sitt uppehälle. Jesus Kristus förpliktade i själva verket sin Fader att ha omsorg om dem som sätter andliga intressen först och troget håller fast vid Guds norm för vad som är rätt. Han sade: ”Var därför aldrig bekymrade och säg: ’Vad skall vi äta?’ eller: ’Vad skall vi dricka?’ eller: ’Vad skall vi sätta på oss?’ Alla dessa ting är ju det som folk i nationerna så ivrigt strävar efter. Er himmelske Fader vet ju att ni behöver alla dessa ting. Fortsätt därför med att först söka riket och hans rättfärdighet, så skall också alla dessa andra ting tilldelas er. Alltså: var aldrig bekymrade för morgondagen.” — Matt. 6:31—34.
9. Varför är det oförnuftigt att överdrivet bekymra sig för morgondagen?
9 I överensstämmelse med Jesu ord gör vi väl i att hålla i minnet att varje dag har sina egna problem. Därför bör man inte öka dessa problem genom oskäligt bekymmer för morgondagen. Ja, man kan ju inte vara absolut säker på att man ens kommer att leva för att se morgondagen! Ingenting i den nuvarande mänskliga sfären har någon verklig varaktighet. Sjukdom, olyckshändelse och död kan snabbt medföra förändringar som kan omvandla hela ens livsrutin. Människovärlden är sannerligen i hög grad lik en skådebana, på vilken scenerna ändras i snabb följd. Det är alldeles som aposteln Paulus skrev till korintierna: ”Denna världens skådeplats håller på att förändras.” (1 Kor. 7:31) De flesta kommer naturligtvis att vara i livet i morgon. Men att man i onödan bekymrar sig för vad morgondagen kan medföra kommer ändå inte att förbättra tillståndet. Om man tjänar Jehova, kan man vara säker på att Gud kommer att göra det möjligt för en att möta livets problem med framgång.
10. Vad bör vi tänka på, om vår existens hotas?
10 Men hur förhåller det sig, om påtryckningarna blir så stora att de hotar själva ens existens? I så fall är Jesu Kristi förmaning i Matteus 10:28 tillämplig: ”Frukten icke för dem som väl kunna dräpa kroppen, men icke hava makt att dräpa själen, utan frukten fastmer honom, som har makt att förgöra både själ och kropp i Gehenna.” (1917) Om förbud eller förföljelse skulle sätta en kristens uppehälle i fara, skulle han likväl förlora livet om han kompromissade. Han skulle kunna få tillfällig befrielse från en extrem situation, men han kunde förlora sin rätt till liv och gå ned i evig tillintetgörelse. Om han skulle förgås vid den tid då Guds dom verkställs, eller om han skulle dö dessförinnan som en som var illojal mot Gud och Kristus, skulle han förverka utsikten till en uppståndelse från de döda med evigt liv i sikte. Å andra sidan är den som dör som en som bevarar ostraffligheten försäkrad om en uppståndelse från de döda. Ingen människa kan hindra Gud från att återföra denna individ till livet. Oberoende av hur allvarliga förhållandena kan tyckas vara, är Jehovas arm inte för kort. Hans anseende som en som drar försorg om sitt folk garanterar detta.
Guds anseende som en som drar försorg om andra
11. Vilken situation ställdes David inför, sedan han ådragit sig kung Sauls hat?
11 Tänk på fallet med Jehovas trogne tjänare David. Kung Saul blev ytterst svartsjuk på Davids popularitet och gjorde upp planer för att låta döda honom. Sauls försök att bli av med David misslyckades gång på gång, men David tvingades likväl fly för sitt liv, och längre fram var det omkring fyra hundra män som slöt sig till honom. (1 Sam. 22:1, 2) Om någon israelit hjälpte David och hans män, råkade han i onåd hos kung Saul, eftersom dessa män var fredlösa. Vilken inställning Saul hade till vem det vara må som understödde David framgår av vad som hände med översteprästen Ahimelek och hans hus. Ahimelek trodde att David var i kung Sauls tjänst och gav honom bröd och ett svärd. För denna handlings skull befallde Saul att Ahimelek och hans hus skulle dödas. Bara en son, Ebjatar, undkom. — 1 Sam. 22:9—20.
12. Hindrade kung Sauls inställning Jehova från att använda enskilda israeliter till att hjälpa David och hans män? Belys detta.
12 Den bittra inställning som Saul och andra israeliter hade hindrade emellertid inte Jehova från att använda individer till att hjälpa hans tjänare. Detta blir väl belyst i en händelse som inbegrep den rike mannen Nabal och hans hustru Abigail. David och hans män hade skyddat Nabals hjord och herdar, så att de inte drabbades av förluster. För denna tjänst hade David och hans följeslagare rätt till viss ersättning. Men när David sände budbärare till Nabal för att anhålla om vilken som helst proviant som han kunde vara villig att ge, visade Nabal dem ifrån sig med hårda ord. Men Abigail ställde sig modigt på Davids sida, i det hon erkände att han var den som Gud hade utvalt för kungadömet. Hon handlade snabbt för att samla överflödande proviantförråd åt honom och hans män. Genom Abigail drog Jehova således försorg om vad de behövde. — 1 Sam. 25:9—19, 23—31.
13. Hur fick David erfara Jehovas hjälp på filisteiskt område?
13 Ännu mera beaktansvärt är att verkliga fiender till israeliterna visade ynnest mot David och hans män. David hade varit en framstående kämpe i fälttåg mot filistéerna. När israelitiska kvinnor mötte de hemvändande segrarna, sjöng de: ”Saul har slagit sina tusen, men David sina tio tusen.” (1 Sam. 18:7) Man kan därför tycka att filisteiskt område skulle vara en av de sista platser där David och hans män kunde finna trygghet. Och ändå fann de verkligen en tillflyktsort där. Den filisteiske kungen Akis fick ett fördelaktigt intryck av David och hans män och gav dem staden Siklag till vistelseort. Han var aldrig i stånd att upptäcka att David och hans män fortsatte att vara lojala israeliter. (1 Sam. 27:1—6) Akis försvarade dem till och med inför andra filisteiska hövdingar och furstar. Därefter sade han till David: ”Så sant HERREN lever, du är en redlig man, och att du går ut och in här hos mig i lägret är mig välbehagligt.” (1 Sam. 29:2—6) Följaktligen tjänade Akis, utan att själv veta om det, som Jehovas redskap till att hjälpa David.
14. Vilken känsla för Jehova som hjälpare hade David med tanke på sina erfarenheter?
14 Vid många andra tillfällen beredde Jehova Gud en utväg för David, i det han drog försorg om precis vad hans tjänare behövde. På grund av det underbara sätt på vilket Jehova hade hjälpt honom litade David fullt på att han aldrig skulle bli övergiven. ”Om än min fader och min moder övergiva mig”, sade David, ”skall HERREN upptaga mig.” — Ps. 27:10.
15. I vilken bemärkelse kände David inte fruktan, när han var omgiven av fiender?
15 Detta betyder inte att David aldrig kände fruktan. Han gjorde helt visst det. Men han var aldrig rädd att Jehova skulle överge honom helt och hållet, lämna honom i sticket. Under inspiration skrev David: ”Mina förföljare stå mig beständigt efter livet; ja, de äro många, som i högmod strida mot mig. Men när fruktan kommer över mig, sätter jag min förtröstan på dig. Med Guds hjälp skall jag få prisa hans ord, på Gud förtröstar jag och skall icke frukta; vad kan det som är kött göra mig?” — Ps. 56:3—5.
16. Vad var det Jehova inte tillät ske med Jeremia under Jerusalems belägring?
16 Omständigheterna kan förefalla vara absolut hopplösa. Men detta kommer inte att hindra Jehova Gud från att se till att hans tjänare får det han menar att de behöver. Ett bra exempel på detta är profeten Jeremia. Under den fruktansvärda belägringen av Jerusalem blev han satt i fängelse. Det var ont om livsmedel. Situationen blev så förtvivlad att till slut vissa kvinnor åt sina egna barns kött. (Klag. 2:20) Men tillät Jehova Gud att hans profet svalt ihjäl? Nej. Bibeln omtalar: ”[Man] gav honom en kaka bröd om dagen från Bagargatan, till dess att det var slut på allt brödet i staden.” — Jer. 37:21.
17. Hur tjänade Ebed-Melek som Jehovas redskap till att hjälpa Jeremia?
17 Vidare kan vi tänka på det tillfälle då det föreföll alldeles säkert att Jeremia skulle förgås. Judiska furstar anklagade honom falskeligen för uppvigling. Sidkia gav efter för dem och överlämnade profeten i deras händer. De kastade Jeremia i en dyig brunn, där han skulle dö utan mat. (Jer. 38:4—6) Trots faran för egen del med tanke på det våldsamma hatet mot Jehovas profet trädde en etiopisk eunuck, Ebed-Melek, öppet fram till kung Sidkia för att framföra en vädjan till förmån för Jeremia. Ebed-Meleks vädjan vann gehör. Med hjälp av trettio män räddade Ebed-Melek sedan profeten. På grund av att Ebed-Melek hade tjänat Jehovas intressen på detta sätt blev han tillförsäkrad: ”Du skall icke bliva given i de mäns hand, som du fruktar för. Jag skall förvisso låta dig komma undan, och du skall icke falla för svärd, utan vinna ditt liv såsom ett byte, därför att du har förtröstat på mig, säger HERREN.” — Jer. 39:17, 18.
18. Hur kom många vittnen i Rhodesia att få erfara Jehovas kärleksfulla omvårdnad?
18 Också i vår tid får människor som sätter sin lit till Jehova erfara hans kärleksfulla omvårdnad. Hundratals Jehovas kristna vittnen i Rhodesia fann att det var så i deras fall. När dessa vittnen kom att inse att delaktighet i tobaksproduktion innebar överträdelse av kristna principer, lämnade de sina arbeten. Detta var inte lätt, eftersom det betydde att de fick avstå från fri läkarvård, tilldelade jordområden och andra trygghetsanordningar. Men de var villiga att göra uppoffringarna och har blivit rikt välsignade som ett resultat av detta. De fann nya arbeten — ganska många av dem tillsammans med medtroende. Många flyttade till områden där budskapet om Guds rike inte hade blivit predikat tidigare. På detta sätt hade de inte bara själva gagn andligen, utan de gav också hopp åt andra människor i Rhodesia. Ja, dessa vittnen fick erfara Jehovas omvårdnad på ett mycket personligt sätt.
Bevara tilliten till Jehovas förmåga att dra försorg om dig
19. Vad kommer Jehova aldrig att glömma, och hur bör detta uppmuntra oss, när vi möter ekonomiska påtryckningar?
19 Oberoende av vilka ekonomiska påtryckningar du kan behöva möta, bör du hålla i minnet att Jehova kommer att uppehålla och belöna sina tjänare i vår tid, precis som han gjorde det i gången tid. Han glömde inte de hebreiska kristnas frikostighet mot medtroende. Aposteln Paulus påminde dem: ”Gud är inte orättvis. Han glömmer inte det arbete ni har uträttat och den kärlek som ni har bevisat hans namn, när ni tjänade de heliga, vilket ni fortfarande gör.” (Hebr. 6:10, Hedegård) Alldeles särskilt fick de judar i Jerusalem och det övriga av Judeen som blivit kristna erfara Guds kärleksfulla omsorg, när de mötte motgång. Drivna av Guds ande tog medtroende, bland dem många icke-judar, del i organiserade understödsåtgärder till deras förmån. (Apg. 11:28, 29; Rom. 15:25—27; 1 Kor. 16:1—3; 2 Kor. 9:5, 7) Det råder inget tvivel om det — dessa hebréer hade skäl att hysa tillförsikt till att Jehova inte skulle glömma dem. Och han kommer inte att glömma oss heller.
20. Vad bör vi göra, när vi möter allvarliga problem?
20 Hur skulle du kunna misslyckas, när du har Jehova som din hjälpare? Gör det därför till din fasta föresats att trygga ditt förhållande till honom som din mest värdefulla egendom. Sträva efter att bibehålla den inställning som uttrycktes med följande ord av den inspirerade psalmisten: ”Vem har jag i himmelen utom dig! Och när jag har dig, då frågar jag efter intet på jorden. Om än min kropp och min själ försmäkta, så är dock Gud mitt hjärtas klippa och min del evinnerligen.” (Ps. 73:25, 26) När du möter problem, lita då på att Jehova skall styrka dig, i det du är säker på att han kommer att hjälpa dig att förbli hans godkände tjänare. — 1 Petr. 5:7.
”Gud är vår tillflykt och vår styrka, i nöd en hjälp som aldrig svikit. Därför blir vi inte förfärade ens om jorden skälver, om bergen störtar i havet, om djupens vågor dånar och skummar och bergen bävar vid havets uppror.” — Ps. 46:1—4, svensk provöversättning av år 1974.