Vilka är Guds tjänare i vår tid?
”Vi ... sände Timoteus, vår broder och Guds tjänare i Kristi evangelium.” — 1 TESSALONIKERNA 3:1, 2, BENELIUS; SE ÄVEN NYA VÄRLDENS ÖVERSÄTTNING AV DE KRISTNA GREKISKA SKRIFTERNA.
1, 2. a) Verkar det som om alla som bekänner sig vara Guds tjänare fullgör sin tjänst på rätt sätt? (2 Korintierna 11:13—15) b) Varför är det så viktigt att kunna känna igen Guds sanna tjänare i vår tid? (2 Korintierna 5:18)
FÖR en tid sedan hjälpte några ordinerade präster (engelska: ”ministers”) eller Ordets förkunnare i Centralamerika till med att organisera en revolution som resulterade i att en regering störtades. I Fjärran Östern ledde en ordinerad präst ett bakhåll som medförde att två människor miste livet. I södra Asien organiserade ordinerade präster jordlösa lantarbetare i deras kamp mot ”förtryckarna”.
2 Alla dessa män påstod sig vara kristna tjänare eller Ordets förkunnare, men var de det? Är det sådana ting en Guds tjänare bör ägna sig åt? Detta är en viktig fråga, eftersom det främst är genom Guds sanna tjänares verksamhet som människor lär känna Gud och får möjlighet att leva för evigt. (1 Korintierna 3:5; Johannes 17:3) Vi behöver kunna känna igen vilka som är Guds verkliga tjänare. Men hur kan vi göra det? Det är enbart med bibelns hjälp vi kan göra det.
”Tjänare” i bibeln
3. a) Nämn några sätt varpå det grekiska ordet diaʹkonos används. b) Vilken tjänst är av det mest upphöjda slaget?
3 Vad är för det första en tjänare (engelska: ”minister”), en Ordets förkunnare, enligt bibeln? På det språk som de kristna grekiska skrifterna ursprungligen skrevs på var ordet för ”tjänare” diaʹkonos. Även om det råder olika tankar om ursprunget till detta ord, känner man mycket väl till innebörden i det. Dess grundbetydelse är ”en tjänare”, ”en som passar upp”. I evangelierna används ofta diaʹkonos och närbesläktade ord med hänsyftning på dem som betjänade dem som låg till bords och åt. (Lukas 4:39; Johannes 2:5, 9) Men på den grekiska som talades på Jesu tid förbands detta ord ofta med någonting mera upphöjt. I icke-bibliska dokument användes det med hänsyftning på religiösa myndighetspersoner, och i den första översättningen av de hebreiska skrifterna till grekiska användes det för att beskriva hovmännen och dem som betjänade den persiske kungen Ahasveros. (Ester 1:10; 6:3; Septuagintaöversättningen) Den mest upphöjda tjänst någon människa kan ta del i är naturligtvis tjänsten för den högste Guden, Jehova.
4. Hur betraktar en sann Guds tjänare sig själv?
4 Hur betraktar en sann Guds tjänare sig själv med tanke på att det är ett sådant stort privilegium att få tjäna Gud? Han bör inte vara stolt eller tycka att han är en betydande person. Han kommer sannerligen inte att ta emot sådana smickrande titlar som ”helig fader” eller ”högvördig”. (Matteus 23:8—12) Jesus visade i stället att en sann kristen tjänare skulle vara ödmjuk. Han sade: ”Vemhelst som vill bli stor bland er, han skall vara er tjänare, och vemhelst som vill vara först bland er, han skall vara er slav.” — Matteus 20:26, 27.
5. Vems befallningar lyder Guds tjänare, och vilka får nytta av deras tjänst?
5 En tjänare lyder sin herres befallningar. Men när han gör det, kan hans tjänst vara till nytta för någon mer. Om hans herre till exempel har gäster, lyder tjänaren sin herre genom att se till att gästerna får allt det som de behöver. Eftersom kristna tjänare är ”Guds tjänare” och ”Kristi tjänare”, lyder de befallningarna Gud gav genom sin Son, Jesus Kristus. (2 Korintierna 6:4; 11:23) Men det arbete de utför är till nytta för andra människor. Paulus var till exempel en tjänare för ”folket av nationerna”. (Efesierna 3:1—7) Hans tjänst medförde stora välsignelser för dem som gav ett gynnsamt gensvar. Och den var till ära för Jehova Gud och Jesus Kristus, vilkas befallningar han lydde.
Den störste av alla tjänare
6. a) Vem var den störste och främste av alla tjänare? b) Vems föreskrifter lydde han, och för vilkas skull utförde han sin tjänst?
6 Men vad bör en Guds tjänare i själva verket göra? Vi kan besvara denna fråga genom att se på vad den störste och främste av alla Guds tjänare som någonsin levt, Jesus Kristus, gjorde. Jesus sade: ”Människosonen ... har [inte] kommit för att bli betjänad utan för att betjäna och ge sin själ till en lösen i utbyte mot många.” (Matteus 20:28) Vems föreskrifter lydde Jesus som en Guds tjänare? Vilka betjänade han? Och hur gjorde han det? Jesus lydde sin himmelske Faders föreskrifter. (Johannes 8:28) Och till att börja med betjänade han enbart judarna. (Romarna 15:8) Men därtill var hans tjänst också till nytta för alla människor med en rätt hjärteinställning. — Johannes 3:16.
7. a) Vad gjorde Jesus som en tjänare? (Markus 1:38) b) Vad var det Jesus inte gjorde?
7 Vad gjorde Jesus i egenskap av tjänare? En sak som han gjorde var att han aktade sig för att blanda sig i politik. Han hade vid åtminstone två tillfällen möjlighet att ta politisk ställning, men han vägrade att göra det. (Markus 12:13—17; Johannes 6:15) Varför det? Därför att hans tjänst var överordnad politiken och därför att de gagneliga verkningarna av den, exempelvis evigt liv, var betydligt större än de som politiska åtgärder kunde erbjuda. Dessutom kan en Guds tjänare inte vara en denna världens tjänare. (Matteus 6:24) Följaktligen var Jesus aldrig ”någon del av världen”. (Johannes 17:14; Jakob 4:4) Vad Jesus alltså gjorde var att predika och undervisa. Han förkunnade offentligt Guds namn. Han predikade att Guds rike var det enda hoppet för mänskligheten. Han lärde sina lärjungar Guds höga moralnormer och övade dem så att de kunde följa med honom i hans tjänst. Till sist offrade han sitt liv för mänskligheten som en höjdpunkt i sin tjänsteutövning. — Matteus 4:17; 5:27—32; 20:28; Johannes 17:3—6.
8. Varför undersöker nutida sanna Guds tjänare Jesu tjänst så noga?
8 Jesus är en förebild, och alla kan ”följa efter i hans fotspår”. (1 Petrus 2:21) Endast de som noggrant efterliknar Jesus Kristus i hans tjänsteutövning kan uppriktigt kalla sig Guds tjänare i vår tid. Om vi undersöker vad kristna tjänare gjorde åren närmast efter Jesu död, kommer vi att se vad som ingår i denna tjänst.
Den kristne tjänaren
9. Hur blev både Jesus och Paulus kvalificerade att vara Guds tjänare?
9 Vi kan till att börja med fråga oss: Hur kvalificerade sig en Guds tjänare på den tiden för att vara en tjänare av detta särskilda slag? I vår tid får de flesta präster i kristenheten ett avgångsbetyg från något seminarium eller någon högskola som visar vilken ställning de har. Dessa avgångsbetyg är deras kvalifikationer. Men Jesus hade inte något sådant avgångsbetyg. Han var kvalificerad som en tjänare, därför att Gud hade smort honom till att vara en sådan. (Lukas 4:18, 19) På liknande sätt sade aposteln Paulus: ”Detta att vi är tillräckligt kvalificerade är från Gud, som verkligen har gjort oss tillräckligt kvalificerade att vara ett nytt förbunds tjänare.” (2 Korintierna 3:5, 6) Det är således Gud som gör sina tjänare kvalificerade. Hur går det till?
10. Hur fick Timoteus sin grundläggande fostran till att bli en Guds tjänare?
10 Vi kan som ett exempel se på Timoteus, som var ”Guds tjänare i de goda nyheterna om den Smorde”. (1 Tessalonikerna 3:2) Paulus skrev till honom: ”Men förbli du i de ting som du har lärt och har övertygats att tro på, då du vet vilka personer du har lärt dem av och då du från din späda barndom har känt de heliga skrifterna, som kan göra dig vis till frälsning genom tron i förbindelse med Kristus Jesus.” — 2 Timoteus 3:14, 15; se även vers 16 och 17.
11. Vilka hjälpte Timoteus att kvalificera sig för verket som tjänare?
11 Innebär detta att Timoteus enbart satt och läste bibeln och på så sätt blev en tjänare? Nej, för han hade först ”övertygats att tro” genom andra tjänare. Vilka var det? Eftersom han hade känt till Skrifterna från sin ”späda barndom”, måste han ha fått åtminstone de grundläggande kunskaperna från sin mor och mormor, eftersom hans far tydligtvis inte var troende. (2 Timoteus 1:5) Dessutom var Timoteus, då Paulus första gången träffade honom, redan ”väl omtalad av bröderna i Lystra och Ikonium”. (Apostlagärningarna 16:2) Följaktligen hade hans tro utvecklats vidare genom hans umgänge med medkristna i dessa församlingar. På den tiden brukade dessutom olika framträdande bröder, och i synnerhet den styrande kretsen inom den kristna församlingen i Jerusalem, skriva brev till de olika församlingarna för att stärka deras tro, och resande tillsyningsmän brukade bygga upp dem under sina besök. — Hebréerna 10:23; Apostlagärningarna 15:22—32; 1 Petrus 1:1.
12. När blev Timoteus en tjänare, och hur fortsatte han därefter att göra framsteg?
12 Så småningom kom den tidpunkt då Timoteus’ tro, som gjorts stark genom sådant studium och sådan samvaro, drev honom till att bli döpt som symbol av hans överlämnande åt Gud, vilket betydde att han skulle ägna resten av sitt liv åt att tjäna Honom. (Matteus 28:19, 20; Hebréerna 10:5—9) Helt logiskt blev han då en Guds tjänare. Men hans framsteg upphörde inte då. Hans förmåga som en tjänare av detta slag stärktes ytterligare genom en speciell andlig gåva och genom de personliga råd och anvisningar och den övning han fick av aposteln Paulus. Och Timoteus fortsatte att göra framsteg genom att ägna sig åt personligt studium och genom att umgås med andra kristna. (1 Timoteus 4:14; 2 Timoteus 2:2) Timoteus var således en tjänare åt de goda nyheterna. Vad gjorde han som en sådan?
13. Vilka förpliktelser hade Timoteus som tjänare?
13 Han hade särskilda plikter eller tjänsteuppdrag, eftersom han var en resande följeslagare till Paulus. Som en äldstebroder arbetade Timoteus hårt med att undervisa och styrka sina medkristna. Detta ingick som en del av hans tjänsteuppdrag. (1 Timoteus 4:6) Men det centrala i hans uppdrag var, alldeles som det hade varit för Jesus, att han skulle predika de goda nyheterna. (Matteus 4:23) Aposteln Paulus sade till Timoteus: ”Men du, bevara din besinning i allting, lid ont, utför en evangelieförkunnares verk, fullgör helt din tjänst.” — 2 Timoteus 4:5.
14. Hur visar bibeln att det råder ett samband mellan tro och predikotjänsten?
14 Men vilka, förutom Timoteus och Paulus, förväntades ta del i den kristna tjänsten? Enbart de äldste eller de särskilda resande representanterna? Nej. Aposteln Paulus riktade uppmärksamheten på att drivkraften bakom predikandet av de goda nyheterna var den tro som alla kristna förutsätts äga. Han sade: ”Med hjärtat utövar man tro till rättfärdighet, men med munnen avger man offentlig bekännelse till frälsning.” — Romarna 10:10.
15, 16. Vilka var förpliktade att ta del i den kristna förkunnartjänsten? Varför svarar du så?
15 Innebär detta att alla de som i sanning har den kristna tron bör vara förkunnare och ta del i att predika de goda nyheterna? Ja, det gör det. Paulus’ ord riktades till hela församlingen i Rom, inte bara till de äldste. (Romarna 1:1, 7) Hela församlingen i Efesus fick uppmaningen: ”Ha som skor på era fötter den utrustning som hör fridens goda nyheter till.” (Efesierna 6:15; 1:1) Och alla de som hörde det brev som riktades till hebréerna skulle hålla fast vid den offentliga bekännelsen av sitt hopp utan att vackla. (Hebréerna 10:23) Kom också ihåg att alla, både män och kvinnor, förenade sig i att offentligt förkunna ”Guds storslagna gärningar” på pingstdagen. — Apostlagärningarna 2:1—21; 1:14.
16 Dessutom sade Jesus till sina efterföljare strax innan han for upp till himmelen: ”Gå därför och gör lärjungar av människor av alla nationerna, döp dem i Faderns och Sonens och den heliga andens namn och lär dem att hålla allt som jag har befallt er.” (Matteus 28:19, 20) De som gav ett gynnsamt gensvar på detta i alla de olika nationerna skulle inte bli enbart lyssnare. De skulle bli lärjungar, med allt vad det innebar. — Lukas 10:1; 14:27, 33; Johannes 13:35; 15:8; Apostlagärningarna 1:8.
Guds tjänare i vår tid
17. Nämn några viktiga ting som ingår i den kristna tjänsten. (Matteus 22:37—39)
17 Vi har så här långt sett att en sann kristen tjänare inte tar del i politik och är avskild från världen. Han är ödmjuk och håller fast vid de höga moralnormer som Jesus lärde sina efterföljare. Han är Guds tjänare och efterliknar Kristus. Följaktligen bör han inte följa sina egna tankar och idéer eller vattna ur sanningen för att göra den mera godtagbar för andra människor. Likväl är hans tjänsteverksamhet till nytta för hans medmänniskor, både för dem som tror och för dem som inte tror. — Matteus 20:28; 26:39; 1 Petrus 4:8—10.
18. Vilka är Guds sanna tjänare i vår tid? Varför svarar du så?
18 En sak som ingår som en viktig del i en kristens tjänsteuppdrag i vår tid är att han skall predika, alldeles som Jesus och Timoteus gjorde. Vad skall han predika? Jo, att Jesu offer fortfarande är grundvalen för frälsning. Och att de som vill bli frälsta fortfarande måste åkalla Jehovas namn. (Apostlagärningarna 4:12; Romarna 10:13) Dessutom att Riket fortfarande är den lidande mänsklighetens enda hopp. Det var därför som Jesus profeterade och sade: ”Dessa goda nyheter om riket skall bli predikade på hela den bebodda jorden till ett vittnesbörd för alla nationerna; och sedan skall slutet komma.” (Matteus 24:14) Guds sanna tjänare är de som uppfyller denna profetia och undervisar om dessa sanningar. Och vilka utför detta gudagivna arbete? Endast Jehovas vittnen. — Jesaja 43:10—12.
19. Vilka olika ting ingår i en Guds tjänares uppdrag i vår tid?
19 Hur kvalificerar man sig för att bli en tjänare, en Ordets förkunnare? På samma sätt som Timoteus gjorde: Genom att bygga upp en stark tro på Guds uppsåt, en tro som är grundad på studium i bibeln; genom att stärka denna tro genom samvaro med andra kristna; genom att låta döpa sig i vatten som symbol av det överlämnande direkt åt Gud som han gjort under bön för att tjäna honom från och med då samt genom att godta den vägledning som den kristna församlingens styrande krets ger. (Hebréerna 10:23—25; Matteus 24:45—47) Vilka tar del i denna tjänst? Alla som har en uppriktig, aktiv tro på Guds uppsåt, en tro som är grundad på exakt kunskap. Att man tar del i tjänsten som ett kristet Jehovas vittne är ett bevis för att den tro man har är äkta. — Jakob 2:17.
20, 21. a) Med tanke på vad som man inom kristenheten försummat att göra i den kristna tjänsten är det bra att Gud har upprest sina tjänare i vår tid? b) Hur omfattande är deras tjänst?
20 I dessa yttersta dagar ägnar sig många präster inom kristenheten åt att predika ett ”socialt evangelium”, blandar sig i politik eller ifrågasätter Guds existens och bibelns relevans eller tillämplighet. Och kristenhetens lekmän visar föga intresse för att verka som tjänare eller Ordets förkunnare. Vi kan således vara tacksamma för att Gud har upprest tjänare eller Ordets förkunnare som framhåller hans namn för människor och hjälper dem som har ett ärligt hjärta att lära känna de viktiga sanningarna i Guds ord, bibeln. Det finns mer än två millioner sådana tjänare eller Ordets förkunnare runt hela jorden, och med Guds hjälp betjänar de hela mänskligheten.
21 Men hur kan en enskild individ bevisa att han är en av dessa? Följande artikel kommer att behandla detta mer ingående.
Vad får vi veta om den kristna tjänsten genom följande skriftställen?
[Bild på sidan 9]
Är det så här Guds tjänare bör handla?
[Bild på sidan 10]
I uppgiften som tjänare kan ingå att man undervisar i församlingen
[Bild på sidan 11]
Alla som har äkta tro bör verka som kristna tjänare