Troget uthärdande i ”ändens tid”
1. När vi nu fått veta hur man modigt tar itu med våra dagars problem, vad är det därefter viktigt att vi lär känna?
NÄR vi nu fått klart för oss hur ytterst viktigt det är att man modigt, såväl som med den vishet och urskillning man förvärvar genom att studera Guds ord, tar itu med våra dagars problem, är det viktigt att vi lär känna hur vi skall kunna bygga vidare på grundvalen av tro och mod, så att vi kan stå fasta intill änden. Änden på vad? Naturligtvis inte änden på vår jord, ty Predikaren 1:4 säger: ”Släkte går, och släkte kommer, och jorden står evinnerligen kvar.” Nej, det som avses är änden på den närvarande onda tingens ordning, som Jesus sade skulle inträffa just i denna generations tid, som kännetecknas av ”en stor vedermöda”, vars like människor aldrig någonsin upplevat. Det enda som tillnärmelsevis skulle kunna påminna om den var den stora förödelse som syndafloden i Noas dagar åstadkom. — Matt. 24:21, 22, 37—39.
2. Varför bör vi söka vinna Jehovas ynnest och godkännande? Vilka välsignelser kan vi då förvänta?
2 Helt visst kan vi då inse hur praktiskt det är att man tillägnar sig mera detaljerad kunskap om Jehovas uppsåt och fruktar för att misshaga universums suveräne Herre. I själva verket är vi ingenting utan honom och hans välsignelse. Lägg märke till vad Salomo hade att säga om detta: ”Jehovas fruktan är början till vishet, och kunskap om den Allraheligaste, det är förstånd. Ty genom mig skola dina dagar bliva många, och åt dig skola levnadsår tilläggas.” — Ords. 9:10, 11, NW.
3. Varför är det så viktigt att man lär känna vilken roll uthärdandet spelar i en kristens liv?
3 Tycker du att detta låter förnuftigt och tilltalande? Skulle du önska att dagar och år lades till ditt liv, och skulle du önska vara viss om att du mödar dig i rätt riktning för att få röna Jehovas välsignelse och godkännande, så att du kommer att höra till dem som står på hans konungs högra sida, när dömandet av nationerna äger rum? (Matt. 25:31—33) I så fall tror vi att du vill veta vilken roll ett troget uthärdande spelar i en kristens liv i detta nu. Och otvivelaktigt vill du ägna omsorgsfull uppmärksamhet åt de förnuftiga, skriftenliga råd som har givits i denna sak, ty Jehovas ord är gagneligt till allting, frälsning, liv och lycka inbegripna. — 2 Tim. 3:15, 16.
4. Är det tillräckligt för en kristen att börja vandra uthärdandets väg? Ge skäl för svaret.
4 Ja, även om man börjar tro på Jehova och ”väntar på” honom och är övertygad om att hans ord är sanning och ger ett underbart hopp för framtiden, så är inte allting gott och väl därmed. (Ps. 31:25, NW) Det är en sak att börja vandra på den kristna ostrafflighetens och det kristna uthärdandets väg. Men det är en helt annan sak att fortsätta att vandra på denna rätta väg. Det är en sak att hålla fast vid rätta principer under tio, tjugo eller trettio år eller till och med längre. Det är en annan att fortsätta att handla rätt och stå fast med tillförsikt till Jehova i full förtröstan på honom och på den ledning hans organisation ger. Det är endast genom att göra detta som man kan vinna livets belöning. (Gal. 6:9) Vad är det som avgör om man får framgång eller om man misslyckas häri? UTHÄRDANDET. Fördenskull bör vi ta reda på vad uthärdande är och varför det är så viktigt med uthärdande i dessa kritiska dagar omedelbart före Harmageddon. — 2 Tess. 3:1—5.
Vad som menas med uthärdande
5. a) Vad betyder ordet uthärdande? b) Vad innebär troget uthärdande för en kristen?
5 Begreppet uthärdande har definierats så här: ”Förmåga att utstå påfrestningar eller vedermöda; en människas förmåga att fortsätta att fullgöra sina plikter, i synnerhet under svåra förhållanden; uthållighet; förmåga att uppträda med moraliskt mod, kraft och styrka.” Troget uthärdande inom det teokratiska samhället kännetecknas fördenskull av ståndaktighet i fråga om tron, ett fortskridande byggande på trons grundval för att uppnå större mogenhet, alltsammans förbundet med en fast beslutsamhet att vid alla tider och tillfällen följa rätta principer. Eftersom det är omöjligt att vinna livets belöning, om man inte härdar ut under ändens tid, till dess Jehova inför sin nya rättfärdiga ordning, är det därtill uppenbart att man måste ådagalägga kristet uthärdande för att kunna vinna Jehovas ynnest och godkännande. — Rom. 5:3—5; Upp. 3:10, 11.
6. Hur uppmanar Paulus till uthärdande i sina brev till Timoteus?
6 Hur tacksamma är vi då inte över att Jehovas ord har så mycket att säga om uthärdande och om att hålla sig tätt till Jehova och hans organisation. I sina båda brev till Timoteus varnar Paulus till exempel gång på gång för faran att förlora tron och uppmanar alla kristna att sky försagdhetens eller feghetens ande och att uppodla kraftens, kärlekens och tuktighetens eller ett sunt sinnes ande. (2 Tim. 1:7) Paulus manade också Timoteus att fortsätta med att ”till ett mönster behålla de hälsosamma ord, som du har hört av mig, med den tro och kärlek som hava samband med Kristus Jesus” och att fara efter ”rättfärdighet, gudaktighet tro, kärlek, uthärdande”. (2 Tim. 1:13; 1 Tim. 6:11; NW) Varför framhöll Paulus detta? Vad höll på att ske i den kristna församlingen i Efesus som gjorde att dessa råd var särskilt på sin plats?
Varnande exempel
7. a) Förklara hur denna artikels tema framhävs i Paulus’ första brev till Timoteus. b) Vad måste en kristen göra för att bevara en fast och orubblig tro?
7 Först av allt bör vi lägga märke till att Paulus’ båda brev till Timoteus vittnar om hans stora omtanke om denne hängivne tjänare åt Jehova och om hans kärlek till honom. (1 Tim. 1:2) Och var inte Paulus’ omtanke befogad? Han sade ju: ”Jag har ingen annan med ett sinnelag sådant som hans, som uppriktigt kommer att hava omsorg om det som rör eder. Ty alla de andra söka sina egna intressen, icke Kristi Jesu. Men ni veta vilket bevis han gav om sig själv, att han likt ett barn tillsammans med sin fader slavade tillsammans med mig till befrämjande av de goda nyheterna.” (Fil. 2:20—22, NW) Man skulle kunna säga att dessa båda pastoralbrev skrevs av en tillsyningsman till en annan tillsyningsman och innehöll speciella råd till det teokratiska samhällets tillsyningsman i våra dagar. Naturligtvis har vi alla stort gagn av de många utomordentliga råd som finns i dessa brev, om vi personligen tillämpar råden i vårt liv. Ja, i förbindelse med det tema vi nu dryftar har det sitt intresse att känna till hur många gånger Paulus i första kapitlet i sitt första brev till Timoteus använder orden ”tro”, ”trogen” och ”trovärdig”. Enbart i första kapitlet använder han (enl. Nya Världens översättning) dessa ord tio gånger och nitton gånger i resten av första brevet. Varför gör han det? Han visste att enda sättet för oss att fast och orubbligt förbli i Jehovas ynnest var att förankra vår tro i Jehovas ord. Dagligt studium, bön, samvaro med sunda, andligt sinnade människor var absolut nödvändigt för de kristna på Paulus’ tid. Detsamma gäller i våra dagar. — 2 Tim. 2:15; 1 Tess. 5:17; 1 Kor. 15:33.
8. Förklara utförligt varför Paulus rådde de kristna på hans tid att härda ut och bevara tron.
8 Läs Paulus’ första brev till Timoteus, kapitel 1, så får du ytterligare upplysningar om varför Paulus ideligen uppmuntrade till tro och uthärdande. I verserna 19 och 20 heter det: ”I det att du bevarar tron och ett gott samvete, vilket några hava kastat åt sidan och hava lidit skeppsbrott beträffande sin tro. Hymeneus och Alexander höra till dessa, och jag har överlämnat dem åt Satan, för att de genom aga må läras att icke häda.” (1 Tim. 1:19, 20, NW) Ja, aposteln hade verkliga skäl till att förmana medlemmarna i den första kristna församlingen att härda ut och bevara tron, ty i dessa båda brev till Timoteus nämns inte mindre än sex olika individer vid namn, vilka inte bevarade tron och inte härdade ut. Lägg märke till vilka dessa var och några av skälen till att de inte ådagalade tålmodigt uthärdande.
9—11. a) Beskriv de trosfördärvande förehavanden som följande män ägnade sig åt: 1) Alexander, 2) Hymeneus och Filetus. b) Vilken lärdom kan vi dra av dessa varnande exempel?
9 Vi har redan nämnt Hymeneus och Alexander. Man kan inte bevisa att den Alexander, som omnämns i Paulus’ första brev till Timoteus, är den kopparsmed som är nämnd i 2 Timoteus 4:14, 15 (NW), där aposteln säger: ”Alexander, kopparsmeden, begick många oförrätter mot mig — Jehova kommer att vedergälla honom efter hans gärningar —, och var också du på din vakt mot honom, ty han motstod våra ord i ytterlig grad.” Den Alexander, som nämndes tillsammans med Hymeneus, hade gjort sig skyldig till något allvarligt ont, till hädelse, och båda dessa män blev uteslutna, överlämnades åt Satan, på det att deras fördärvbringande inflytande skulle avlägsnas ur den kristna församlingen.
10 Hymeneus nämns också tillsammans med Filetus i 2 Timoteus 2:17. Strax innan Paulus nämnde Hymeneus, gav han Timoteus detta råd: ”Men undfly tomt tal, som våldför sig på det som är heligt; ty det kommer att befrämja mer och mer ogudaktighet, och deras ord skall sprida sig som kallbrand.” (2 Tim. 2:16, 17, NW) Därpå säger han: ”Hymeneus och Filetus höra till dessa. Just dessa män hava avvikit från sanningen och säga att uppståndelsen redan har inträffat; och de förvända tron hos somliga. Det oaktat förblir Guds fasta grundval beståndande och har detta insegel: ’Jehova känner dem som tillhöra honom’, och: ’Må var och en som nämner Jehovas namn taga avstånd från orättfärdighet.’” — 2 Tim. 2:17—19, NW.
11 Detta var ett allvarligt läromässigt avsteg å dessa mäns sida, och det hade ett fördärvbringande inflytande på några i den första församlingen, såsom Paulus också påpekade. ”De förvända tron hos somliga.” Hur viktigt är det då inte att man håller sig tätt till Jehovas organisation, som är såsom en kanal eller förbindelseled, och undviker gemenskap med någon som lär ut sådant som är i strid med det som vi har undfått genom den ”trogne och omdömesgille slaven”, som Jehova använder i våra dagar för att ge sitt folk ett ständigt tillflöde av andliga sanningar. — Matt. 24:45—47; Ords. 4:18.
12. a) Hur hade Fygelus och Hermogenes handlat? b) Vilken princip framhöll Paulus i samband med talet om dessa män och deras förehavanden?
12 Så var det Fygelus och Hermogenes. Om dessa män skrev Paulus: ”Det vet du, att alla i provinsen Asien hava vänt sig ifrån mig, bland dem också Fygelus och Hermogenes.” (2 Tim. 1:15) Det var inte underligt att Paulus skrev så här i följande kapitel: ”Om vi fortfara att uthärda, skola vi också härska tillsammans som konungar; om vi förneka, skall han också förneka oss; om vi äro otrogna, förblir han trofast, ty han kan icke förneka sig själv.” (2 Tim. 2:12, 13, NW) Ja, troget uthärdande medför en stor belöning från Jehova, och det är absolut nödvändigt att vi odlar denna egenskap, under det att vi håller blicken riktad mot målet, Jehovas nya ordning.
13. a) Vad lär vi av Demas’ liv? b) Vilken nykter syn på de materiella rikedomarna bör de kristna ha?
13 Slutligen nämner Paulus Demas: ”Gör ditt yttersta för att snart komma till mig. Ty Demas har övergivit mig, eftersom han älskade den närvarande tingens ordning, och han har begivit sig till Tessalonika.” (2 Tim. 4:9, 10, NW) Det är möjligt att Demas blivit anstucken av kärlek till materiella ting i högre grad än han odlade kärleken till andliga ting, och detta vållade hans fall. I alla händelser är detta något som sanna kristna måste ta i nyktert övervägande. Låt oss i detta sammanhang citera Ordspråksboken: ”Giv mig icke fattigdom, ej heller rikedom, men låt mig få det bröd mig tillkommer. Jag kunde eljest, om jag bleve alltför mätt, förneka dig, så att jag sporde: ’Vem är HERREN [Jehova]?’ Eller om jag bleve alltför fattig, kunde jag bliva en tjuv, ja, förgripa mig på Guds namn.” (Ords. 30:8, 9) Paulus skrev också själv: ”Men de som vilja bliva rika, de råka in i frestelser och snaror och hemfalla åt många dåraktiga och skadliga begärelser, som sänka människorna ned i fördärv och undergång. Ty penningbegäret är en rot till allt ont; och somliga hava låtit sig så drivas därav, att de hava villats bort ifrån tron och därigenom tillskyndat sig själva många kval.” — 1 Tim. 6:9, 10.
14. Vad lär oss Romarna 15:4 och 1 Korintierna 10:11?
14 Vid ett annat tillfälle skrev Paulus: ”Ty allt vad som fordom har blivit skrivet, det är skrivet oss till undervisning, för att vi genom ståndaktighet [uthärdande, NW] och genom den tröst, som skrifterna giva, skola bevara vårt hopp.” (Rom. 15:4) Och samma andemening finner vi i dessa Paulus’ ord: ”Men detta vederfors dem för att tjäna till en varnagel, och det blev upptecknat till lärdom för oss, som hava tidernas ände inpå oss.” (1 Kor. 10:11) Vilka kraftiga varnande exempel utgör inte dessa sex män! Sanna kristna får inte likna dem, ty de härdade inte ut. Någonstans under vägen lät de, till skam och förfång för sig själva, sin kärlek till sanningen svalna, och deras fasta grepp om livets ord lossnade. — Fil. 2:16.
15. Hur bör vi betrakta Jehovas organisation, om vi skall kunna fortsätta med vårt trogna uthärdande? Hur mycket är det som beror av vårt betraktelsesätt?
15 Det är alltså ytterst viktigt att man inte tar lätt på Jehovas ord! Det måste utgöra en betydelsefull drivkraft i vårt liv, och vi måste tro det av hela vårt hjärta, om vi verkligen önskar härda ut. (Jak. 1:21) Det betalar sig sannerligen inte att reta sig på småsaker och bli kritisk gentemot organisationen. Skulle detta vara ett vist och förståndigt handlingssätt? Vad skulle det leda till? Vart skulle en kristen annars gå? Petrus sade att det inte fanns någon annan plats dit han kunde gå, och därför inser vi hur förnuftigt det är att troget hålla fast vid Jehovas organisation i denna tid. (Joh. 6:66—69) Det är alltså nödvändigt att vi har blicken riktad mot Riket, inte på några individer, och visar respekt för den ”trogne och omdömesgille slaven”, som Gud brukar i denna tid. Ja, själva livet beror av att du gör detta. Tänk också på att det bara är den som härdar ut intill änden som blir frälst. — Matt. 24:45—47; Upp. 2:10.
Uthärdande inför Gogs angrepp
16. a) Vilket ytterligare förhållande gör att det är så viktigt att man håller sig tätt till Jehovas organisation? b) Vilken klarhet har man genom bibelforskning vunnit om innebörden i utsagorna i Hesekiel 38 och 39?
16 Att det är nödvändigt att inta en sådan ståndpunkt framgår av att vi står inför Gogs angrepp mot den nya världens samhälle av Jehovas vittnen. Hesekiel 38 och 39 skildrar Gogs i Magog angrepp på ett ”folk ... hämtat fram ifrån de andra folken”, ett folk som bor i trygghet och åtnjuter andlig välgång. Genom bibelforskning har man fått grepp om innebörden i dessa dunkla utsagor i Hesekiel 38 och 39, och det har påvisats att Gog i Magog är en profetisk symbol av denna världens falske gud, Satan, djävulen, när han går till slutligt angrepp mot de kristna vittnena för Guds rike. — 2 Kor. 4:4; Upp. 12:7—12.
17. Av vilken verksamhet har Jehovas folk ständigt varit upptagna sedan 1914? Hur har djävulen och hans jordiska redskap därvid reagerat?
17 Denne Guds store motståndare har nu efter Guds rikes födelse år 1914 blivit utslungad ur himmelen, och han drar nu ojämförligt lidande över människorna. Han låter nationerna drabbas av ett slutligt ve genom att anföra dem i ett totalangrepp mot himmelriket, Guds rike med Kristus som konung, det rike som nationerna oupphörligt förkastat alltsedan 1914. De har gjort detta med all den vrede och förbittring som kännetecknat två världskrig och genom att förfölja de kristna som har hållit Jesu bud att predika de goda nyheterna om Riket till ett vittnesbörd för alla nationer, för kommunister såväl som för icke-kommunister. (Upp. 11:15—18) Det är fördenskull helt naturligt att det är dessa vittnen för Riket som blir föremål för detta angrepp från dem som dyrkar militarismen i denna ändens tid. Daniels profetia om just denna tid visar att de symboliska konungarna Nordlandskonungen och Söderlandskonungen kommer att utmärka sig under detta angrepp. — Dan. 11:36—12:1.
18. Varför måste de kristna bygga upp och stärka sitt mod och sin förmåga att uthärda i dessa kritiska dagar?
18 När en kristen får klart för sig att Gog i Magog, Satan, djävulen, och alla hans osynliga andehärskaror inom kort skall rycka an mot honom och alla hans medkristna, medlemmarna i det teokratiska samhället, tänker han sig i någon mån in i hur hemsk situationen kan komma att bli. Det kommer att fordras mod och uthärdande för att möta detta anlopp, mod och uthärdande som byggs upp och stärks tack vare en orubblig tro och förtröstan på Jehova och på hans föranstaltningar för att oskadliggöra Satan och hans demoner vid den fastställda tiden.
19. a) Vilket är det enda sätt på vilket vi kan härda ut och ingå i Jehovas nya ordning? b) Vilken sinnesinställning bör vi ha till det återstående predikoverket?
19 Det finns alltså tvingande skäl till att de kristna bör studera Guds ord dagligen, söka gemenskap med hans teokratiska samhälle och bedja oavlåtligen om det mod de behöver för att kunna motstå allt intrång på området för Jehovas tillbedjan. Endast på detta sätt kan någon härda ut och ingå i Jehovas nya ordning. Och i väntan härpå finns det så mycket att göra i förbindelse med predikandet av de goda nyheterna om Guds upprättade rike. (Matt. 24:14) Nu är inte rätta tiden att sakta farten eller att ge upp, utan vi bör i stället modigt rycka framåt och härda ut i detta storslagna verk. Vi vill fortsätta att arbeta, till dess Jehova säger att det är nog. (Jes. 6:11) Gör du personliga anordningar för att dela med dig åt andra av det som du vet om detta underbara budskap, så att du må vinna Jehovas ynnest och godkännande, hans vars uppsåt det är att återställa paradiset och förhärliga sitt heliga namn genom att utrota all ondska i den stundande Harmageddonstriden? Du kommer att bli välsignad, om du gör det. — Upp. 7:17; 21:1—5.
20. Förklara varför det är nödvändigt med troget uthärdande, sedan man väl kommit in på livets väg.
20 Vi vill fördenskull uppmana dig att ta itu med våra dagars problem och många slag av fruktan i den ande och kraft, som Jehovas ord ger, och i gemenskap med Guds folk. (Hebr. 10:24, 25; Apg. 2:46) Vi tror uppriktigt att du kommer att bli välsignad, om du gör det. Och när du väl har trätt in på livets väg, härda då ut på den; låt inte blicken irra i väg åt vänster eller åt höger. Nagla fast din uppmärksamhet och hängivenhet vid Guds nya ordning. Ha den såsom mål. Vandra troget på denna väg, ty på detta beror själva ditt liv!