Frågor från läsekretsen
● Har Jehovas vittnen förtroende för läkare?
Ja, Jehovas vittnen begagnar sig av de olika medicinska färdigheter som står till förfogande för att få hjälp med sina hälsoproblem. De älskar livet och gör allt som är rimligt och skriftenligt för att förlänga det. I likhet med Lukas, en kristen under första århundradet som var läkare, är det somliga vittnen i vår tid som är läkare, på många områden inom hälsovården. (Kol. 4:14) Men de godtar inte behandlingsformer som står i strid med bibelns krav, t. ex. blodtransfusion. Bibeln förbjuder uttryckligen att man använder blod till att ge näring åt kroppen. — 1 Mos. 9:4; 3 Mos. 17:1—14; Apg. 15:28, 29.
Det hände ofta att Jesus och apostlarna på mirakulöst sätt botade sjuka och skröpliga människor med hjälp av den heliga andens kraft som ett exempel på vad som kommer att göras i fullständig bemärkelse i Jehovas nya tingens ordning. Efter apostlarnas död mot slutet av det första århundradet upphörde gåvorna till mirakulöst botande bland Guds tjänare, och därför förväntar inte Jehovas vittnen i vår tid att det skall inträffa underverk som återger dem hälsan. De litar emellertid på att Gud skall välsigna och leda deras ansträngningar att vårda sin hälsa på ett förståndigt sätt. Likväl vet de att det förhåller sig alldeles som det var med apostlarna — Gud tillåter fortfarande att döden tar trogna människor, vilkas kroppar har nått så långt att de inte kan uppehålla sig med god föda och lämplig vila eller med läkarhjälp.
Det finns naturligtvis skiljaktiga teorier om hur sjukdomar skall behandlas. Sällskapet Vakttornet förordar inte någon viss metod framför någon annan; det överlåts åt varje enskilt vittne för Jehova att välja vilken som helst behandling som han eller hon finner vara bäst. Då och då dryftar vi i våra publikationer olika sätt och metoder att bota sjukdomar, eftersom detta är av intresse för våra läsare, men vi låter var och en avgöra vad som kan vara gagneligt.
Vi har klart för oss att det ibland förekommer stora meningsskiljaktigheter bland dem som har att göra med hälsofrågor. Men en kristen vars inställning har en bestämd inriktning har inte skäl att kritisera dem som föredrar andra behandlingsformer, så länge det man beslutar sig för inte förbjuds av Guds ord. Det är också viktigt att inse att fakta visar att den behandling som leder till ett gott resultat för den ene kanske inte har någon nyttig verkan på den andre, utan i själva verket kan vara till skada för honom.
Jehovas vittnen är tacksamma för varje befrielse från sjukdom som läkarkåren kan ge, men de inser att sådan befrielse i bästa fall är tillfällig och att vi måste lita till Gud när det gäller bestående befrielse från sjukdom. I Jehovas nya ordning, som nu är mycket nära, kommer människor att bli botade från sina sjukdomar, och döden kommer också att tas bort på grundval av Kristi Jesu lösenoffer.
● Blev Jesus Kristus uppväckt kroppsligen som en människa av kött och blod?
Enligt den inspirerade Skriften blev Jesus Kristus inte uppväckt till liv i köttet. I 1 Petrus 3:18 läser vi att han ”blev dödad till köttet, men till anden blev han gjord levande”. Andra skriftställen bekräftar att Jesus helt enkelt inte kunde ha blivit uppväckt kroppsligen som en människa av kött och blod.
Det var Guds uppsåt att hans Son skulle återta himmelskt liv och inte fortsätta att leva som en människa på jorden. Detta krävde att Jesus blev uppväckt som en andlig person, eftersom personer av kött och blod inte kan leva i himmelen. Aposteln Paulus skrev: ”Kött och blod kan aldrig få del av Guds rike, inte heller kan förgängligheten få del av oförgängligheten.” — 1 Kor. 15:50, Hd.
När det gäller människan Jesus Kristus, var hans kött en barriär, som förhindrade tillträde till den himmelska världen. Därför sägs det i Hebréerna 10:20 att Jesu ”kött” representerades av ”förlåten”, som skilde det heliga från det allraheligaste i tabernaklet. Innan Jesus kunde träda in i himmelen, det verkliga ”allraheligaste”, måste han avstå från sin köttsliga tillvaro och anta andlig natur. Hans kropp av kött skulle ha varit en barriär som hindrat honom att gå innanför ”förlåten” som en andlig person.
En annan faktor som inte bör förbises är att den get och den tjur som offrades på försoningsdagen representerade Jesu Kristi offer. Lagen, som gav föreskrift om dessa offer, tjänade som ”en skugga av de ting som skall komma”. (Kol. 2:17, NW; Hebr. 10:1) Som vi vet visar en skugga den allmänna gestalten eller formen av den verklighet som är upphov åt den. För att skuggan skulle bli uppfylld i verkligheten kunde Jesus alltså inte ha tagit tillbaka sin offrade kropp av kött och blod, eftersom kropparna av dessa offerdjur skaffades undan helt och hållet genom att de brändes upp. (Hebr. 13:11, 12) Den logiska följden av detta är alltså att Jehova Gud skaffade undan sin Sons offrade kropp. Och vidare, om Jesus hade tagit tillbaka sin kropp av kött, skulle hans offer ha varit tillfälligt, utan förblivande försonande värde.
Att Jesus inte blev uppväckt i köttet förklarar varför två av hans lärjungar och Maria från Magdala inte kände igen honom i hans fysiska framträdanden efter uppståndelsen. Det var enbart genom vad han sade eller gjorde som de urskilde vem han var. — Luk. 24:13—31; Joh. 20:14, 15.
Det är sant att Jesus till gagn för den tvivlande Tomas framträdde med de fysiska bevisen i form av spikhål i händerna och ett spjutsår i sidan. (Joh. 20:24—29) Men också i förbindelse med detta uppenbarande finns det bevis för att Jesus måste ha materialiserat sig i en fysisk kropp och gjort detta i ett ögonblick. Ett ögonvittne, aposteln Johannes, omtalade: ”Jesus kom, fastän dörrarna var låsta, och han stod mitt ibland dem.” (Joh. 20:26, NW) Det är tydligt att aposteln Johannes inte skulle ha framhållit detta, om Jesus helt enkelt hade öppnat dörren och sedan i kroppslig gestalt trätt in i rummet. Det är tydligt att Jesus framträdde plötsligt mitt ibland lärjungarna; den låsta dörren hindrade honom inte att komma in. Detta var någonting som en människa av kött inte skulle ha kunnat göra. Men det är någonting som andliga personer kan göra genom att materialisera sig. Ängeln Gabriel framträdde till exempel i kroppslig gestalt för prästen Sakarias i det heliga i templet. (Luk. 1:11) Och den ängel som framträdde för Simsons föräldrar for upp i en eldslåga. — Dom. 13:19, 20.
Det fall som inbegriper den ängel som talade med Simsons föräldrar kastar också ljus över Jesu himmelsfärd. För Simsons föräldrar förblev denne ängel synlig medan han for upp i en eldslåga, men sedan dematerialiserade han sig tydligen och försvann ur sikte. När Jesus for upp till himmelen, förblev han på liknande sätt synlig till dess en molnsky tog honom bort, så att lärjungarna inte kunde se honom med sin fysiska syn. Han måste sedan ha dematerialiserat den kropp av kött som de kunde se honom i, alldeles som materialiserade änglar hade gjort vid andra tillfällen. — Apg. 1:9—11.
Att Jesus helt enkelt iklädde sig en kropp för att kunna ses av sina lärjungar, liksom änglarna hade gjort i det förflutna, framgår också tydligt av att han framträdde helt och hållet klädd. När Jesus lades i graven, hade han inga kläder, utan var helt enkelt omlindad med fina linnebindlar. Sedan han blivit uppväckt fanns dessa bindlar kvar i graven. Alldeles som Jesus måste materialisera kläder, måste han också ikläda sig kött för att göra sig fysiskt synlig för sina lärjungar. — Luk. 23:53; Joh. 19:40; 20:6, 7.
Med detta som bakgrund kan vi inse att det förhållandet att Jesus kallades ”Människosonen” också efter det han farit upp till himmelen inte kunde syfta på att han hade en människas kropp i himmelen. (Apg. 7:56) I en messiansk profetia, som beskriver hur han tar emot konungslig makt från sin Fader, kallas han ”en som liknade en människoson”. (Dan. 7:13, 14) Jesus Kristus behåller alltså den messianska benämningen ”Människosonen” trots att han framburit det offer som krävdes genom att han avstod från sin mänskliga natur. På liknande sätt bär Jesus Kristus titeln ”Lammet” på grund av att han har gett ut sitt liv som ett offer. (Upp. 21:22) Det är tydligt att denna titel inte beskriver hans utseende eller väsen i himmelen.
Bibeln som helhet vittnar alltså om att Jesus inte blivit uppväckt som en människa av kött och blod, utan som en härlig andlig person.