Kapitel 12
Hur långt har förberedelserna kommit?
1, 2. a) Vad menar folk vanligen när de säger: ”Gud är död”? b) Varför säger somliga så?
MYCKET har hittills sagts om Guds uppsåt. Men vad har han gjort för att föra detta uppsåt till fullbordan? Somliga, som ser att världsförhållandena inte blir bättre, säger att ”Gud är död”, och de menar då att han inte gör något för att hjälpa mänskligheten.
2 Denna inställning beror på att det krävs ett mått av tro för att urskilja Guds fortskridande förberedelse för en rättfärdig, ny tingens ordning, som skall styra jorden. ”Tro”, säger bibeln, ”är den säkra förväntan om ting man hoppas på, det tydliga beviset på verkligheter som man inte ser.” — Hebréerna 11:1.
3. Vilket intryck får den som saknar tro?
3 Den som saknar tro har ingen verklig förväntan och inget hopp när det gäller Gud, eftersom han inte tror på Guds löften. Det som en sådan person ser tycks på ytan tyda på raka motsatsen till vad den som har tro spanar efter. Men varför kräver Gud tro?
4. Varför kräver Gud tro?
4 Gud är som en far, som vill att hans barn skall älska honom på grund av hans godhet och tro på hans löften, inte ovillkorligen behöva se allting innan de tror sin far. Ett barn som inte har någon tro på en god far kommer också att vara olydigt och så småningom dra svårigheter och vanära över familjen. Ett sådant barn förtjänar inte föräldrarnas tillgivenhet. Men precis som en god far skulle göra, ger Gud gensvar till sina jordiska skapelser som blickar upp till honom i tro, och han hjälper dem. — Psalm 119:65—68.
5, 6. a) Belys hur skenet kan vara mycket bedrägligt för den som saknar tro. b) Vilken var skillnaden mellan de kristna och flertalet judar år 66—70 v.t.?
5 Jerusalems förstöring år 70 v.t. kan belysa hur skenet kan bedra men att den som har tro ser situationen som den är. Omkring trettiotre år innan det inträffade förutsade Jesus att en tid skulle komma då Jerusalem skulle bli omringat av krigshärar. När detta inträffade, sade han, skulle de kristna omedelbart dra ut ur staden, eftersom Jerusalems förstöring då var nära. (Lukas 21:20—24) Enligt den judiske historikern Josefos i det första århundradet omringade romarna under härföraren Cestius Gallus Jerusalem år 66 v.t. i avsikt att inta staden. Men av någon oförklarlig orsak drog sig Gallus tillbaka. De judar och andra, som blivit kristna, flydde omedelbart, eftersom de insåg att detta var exakt vad Jesus hade profeterat om. Men andra judar förföljde Gallus’ trupper och tillfogade dem svåra förluster.
6 Flertalet av Jerusalems judar var upprymda över sin seger. Faran tycktes överstånden. Men de kristna försökte inte återvända till Jerusalem. Detta kan ha förefallit dåraktigt för de judar som stannat kvar. Men mindre än fyra år senare kom romarna tillbaka under härföraren Titus och förintade fullständigt staden och mer än nio tiondelar av dess invånare. Ja, de som hade tro såg det som inte syntes på ytan och räddade livet. De såg något som judarna i allmänhet inte såg, trots att de hade tillfälle att göra det. Som folk betraktat hade judarna förkastat Jesus Kristus och hade därigenom förkastat den vishet som skulle ha räddat dem. — Jämför Jeremia 8:9.
7. Hur kan vi veta att Gud har arbetat på att uppfylla sitt löfte?
7 Vi behöver få det rätta perspektivet på vad Gud har gjort för att åstadkomma ett slut på människornas lidande precis som han har lovat. Hur kan vi uppnå detta? Genom att granska den historiska skildringen. Om vi gör det, skall vi finna att Gud undan för undan har fört sitt uppsåt mot dess fullbordan, ända sedan mänskligheten kom i sin svåra situation. Vi kommer då inte att få ta del av blott och bart teorier eller spekulationer, utan ”det tydliga beviset på verkligheter”, som vi kan bygga en fast tro på.
EN GRUNDVAL LÄGGS
8. Varför har Gud tagit lång tid på sig för att införa sitt styre över jorden?
8 Jehova har lovat att han skall styra hela jorden och införa frid och endräkt. Men han kommer inte att härska helt enkelt genom maktmedel. Det är hans uppsåt att upplysa och undervisa människor, så att de lär känna honom och villigt underordnar sig hans förvaltning. (Psalm 110:3) Med tanke på detta har det tagit tid att upprätta en grundval för en hel värld av människor som skulle tjäna honom. Gud måste ge kunskap om normerna och principerna för hans rättfärdiga förvaltning och hur den fungerar.
9. Varför är Guds sätt att undervisa oss bättre än om han hade talat med hög röst från himmelen?
9 Men Jehova är en osynlig Gud. (1 Timoteus 1:17) Hur skulle han få människor av kött och blod att förstå? Inte bara genom en maktdemonstration, genom att tala med skräckinjagande röst från himmelen. Nej, Gud skulle uppenbara sina principer och egenskaper genom att handla med människor. Hur mycket mer instruktivt, övertygande och sporrande skulle det inte vara att i den historiska skildringen se bevis för att han verkställde det han hade sagt, förutom att vi kan höra och läsa Guds uttalanden, som blivit nedtecknade av trogna män.
10. När visade Gud världen för första gången på ett slående sätt att han inte är någon overksam Gud, utan är intresserad av människornas angelägenheter?
10 Under den första delen av mänsklighetens historia — fram till tiden för syndafloden — lät Jehova Gud människorna gå den väg de valde att gå, antingen att tro på honom eller att inte göra det. Men när han förintade den världen visade han att han inte var någon ”död” eller overksam Gud. Han gjorde detta därför att den hade blivit så fördärvad att den satte den rena gudsdyrkan i fara och hotade deras liv som ville göra det som var rätt. Gud bevarade i arken de få människor som vid den tiden erkände hans styre. — 1 Moseboken 6:11—13, 17—20; 1 Petrus 3:20.
11, 12. a) Hur gick Gud till väga efter syndafloden? b) Vilka ting har han gjort det möjligt för människor att se, när han lade grundvalen för sin regering över jorden?
11 Efter floden började Gud lägga en grundval för sin kommande förvaltning av jordens angelägenheter genom den utlovade ”säden”, Messias. Under tiden lät Gud nationerna fortsätta på sin oberoende kurs och skriva historia, som står som bevis för människors oförmåga att styra sig själva.
12 När Jehova lade grundvalen för sin regering över jorden, drog han försorg om följande nödvändiga ting: 1) En fast grund för tro på den förvaltning han skulle åstadkomma, 2) kunskap om principerna för hans regering, 3) en demonstration av hans egenskaper som universums härskare och 4) en säker och omisskännlig identifiering av Messias — han som skulle vara mänsklighetens befriare och den konung som skulle härska i Jehovas namn. (Galaterna 3:24) Samtidigt har en jämförelse med mänskligt styre bevisat att Guds styre är överlägset, välförtjänt och rättmätigt.
EN NATION UTVALD TILL ATT TJÄNA TILL NYTTA FÖR ALLA
13, 14. Vad åstadkom Gud till nytta för oss genom att använda Israels forntida nation?
13 Vilka medel använde Gud för att lägga denna grundval? Först utvalde han en nation, det forntida Israels nation, till att bli en levande demonstration av hans principer och handlingssätt. Därigenom uppenbarade Jehova sig själv och sina underbara egenskaper, rättvisa och vishet, när han tuktade Israels barn för deras synder. De visade sig nämligen för det mesta vara olydiga. (Romarna 10:21) Han ådagalade också sin kärlek, barmhärtighet och långmodighet gentemot dem, närhelst de ångrade och bättrade sig.
14 Dessutom visar Israels historia vad som händer när man antingen lyder eller inte lyder Guds visa, rättfärdiga lagar; världshistorien däremot visar vad följden blir för dem som lever utan det gagn som Guds lag skänker. — 1 Korintierna 12:2; Efesierna 4:17—19.
VARFÖR JUST ISRAEL UTVALDES
15. Visade Gud partiskhet, då han använde Israels nation? Förklara.
15 Varför utvaldes just Israel, och inte någon annan nation? Inte därför att israeliterna var bättre än andra, utan på grund av Guds kärlek till Abraham, deras förfader. (5 Moseboken 7:7, 8; 2 Konungaboken 13:23) Omkring fyra hundra år efter syndafloden fann Jehova Gud att Abraham var en man som tog honom på orden med obetingad tro och lydnad. (1 Moseboken 15:1, 6; Romarna 4:18—22) Följaktligen fick Abrahams avkomlingar genom hans trogna hustru Sara den enastående välsignelsen att bli utvalda som det folk som Jehova Gud skulle använda till att verkställa det uppsåt han hade i tankarna. Den utlovade ”säden” skulle komma genom Abraham, Isak och Jakob.
16, 17. Var Gud orättvis mot de andra nationerna, då han handlade med det forntida Israel? Förklara.
16 De övriga nationerna på den tiden gick sin egen väg av självstyre och olydnad mot Gud. Gud lät dem få del av sol och regn och markens frukt. (Apostlagärningarna 14:16, 17; Matteus 5:45) Men Gud handlade inte särskilt med dem, utom när enskilda individer bland dem kom till honom i tro eller när dessa nationer kom i beröring med hans utvalda nations angelägenheter. — 5 Moseboken 32:8.
17 Men Jehova hade inte glömt de andra nationerna. Medan han uteslutande handlade med Israel, höll han på att förverkliga ett uppsåt att senare välsigna dessa nationers folk, fastän de var fullständigt ovetande om detta. — 1 Moseboken 22:18.
18. Blev Israel föremål för en strängare dom, på grund av att nationen blev använd och välsignad av Gud?
18 Ingen kan beklaga sig över att Gud utvalde en enda nation till att utgöra denna grundval för vår tro och förståelse i denna tid. Under denna tid blev visserligen Israel välsignat mer än de övriga nationerna, men eftersom denna nation hade Jehovas namn fäst vid sig, hade den också ett mycket tungt ansvar, som de övriga nationerna inte behövde bära. Israel måste stå till svars direkt inför Gud. Folket blev strängt tuktat av Jehova när de bröt mot hans lagar. — 5 Moseboken 28:15—68.
19. På vilket annat sätt var det till nytta för oss att Gud använde det forntida Israel, enligt vad som framgår av Romarna 3:1, 2?
19 Ett annat uppsåt som förverkligades genom att denna enda nation användes var att sanningen bevarades. Detta åstadkom Gud genom att hålla israeliterna avskilda från de icke troende folken omkring dem och genom att tukta denna nation och hålla den samman under hans lagförbund. Han gav dem också sina ”heliga utsagor”, som vi nu finner i bibeln. (Romarna 3:1, 2) Under hela denna tid tjänade de andra nationerna under mänskligt styre en stor mångfald falska gudar, som de själva funnit på, och de hade en förvirrande blandning av religiösa läror. — Psalm 96:5; 115:2—8.
20. a) Vad var det viktigaste som åstadkoms genom den lag som gavs åt Israel? (Romarna 10:4) b) Vilka andra goda ting får vi genom att studera de hebreiska skrifterna?
20 Och under hela denna tid ledde Jehova händelserna så att han så småningom kunde ge mänskligheten den värdefullaste av alla gåvor — löftets förnämsta ”säd”, Kristus Jesus, konungen i Guds rike som skall härska över jorden. Genom honom skall Gud skänka alla lydiga människor liv. (Apostlagärningarna 17:30, 31) Hur blir inte Guds vishet upphöjd av hans sätt att omisskännligt identifiera och därigenom lägga en grundval för tron på Messias, då han slutligen anlände! Den Högste drog försorg om denna bestämda identifiering i de hebreiska skrifternas släktregister, kronologi och profetior. (Johannes 5:39) Den historiska redogörelse som finns bevarad i de hebreiska skrifterna ger inte heller bara tröst och hopp, utan tjänar också till vägledning i livet i våra dagar. Den ger mönster och exempel för ”oss, över vilka sluten på tingens ordningar har kommit”. — 1 Korintierna 10:11; Hebréerna 10:1.
JESUS VÄLJER MEDREGENTER
21, 22. Varför var Jesus, då han var på jorden, selektiv i sitt val av sina närmaste lärjungar? (Lukas 9:57—62)
21 Till slut framträdde den länge väntade Messias. Som Guds smorde var Jesus selektiv, precis som Gud hade varit, när det gällde de människor han valde till att bli hans närmaste lärjungar. (Lukas 8:38, 39) Han var visserligen här för att ge en lösen till frälsning för alla människor som vill ta emot den. (Matteus 20:28; Johannes 3:16) Men han visste att han inte förrän längre fram skulle bli överhuvud för ett rike som skulle låta hela mänskligheten få nytta av hans offer. Och precis som en härskare, som ännu inte blivit installerad i sitt ämbete, först och främst tänker på vilka män han skall placera i viktiga administrativa ställningar under honom, var Jesus först och främst intresserad av dem som skulle bli förbundna med honom i Rikets regering. — Lukas 22:28, 29; Johannes 17:12.
22 Därför utvalde Jesus genom bön och Guds andes vägledning först och främst sina apostlar. (Lukas 6:12—16) Dessa skulle utgöra grundvalen för den administrativa församling som skulle fungera under hans ledning.
23. a) Vilket hopp hölls fram genom Jesu och hans apostlars predikande? b) Skulle dessa lärjungar härska över andra människor medan de var på jorden? (1 Korintierna 4:8)
23 När vi läser de kristna grekiska skrifterna, lägger vi märke till att det hopp som hölls fram för alla dem som tog emot Jesu och hans apostlars predikande var att få härska tillsammans med Jesus Kristus i hans himmelska rike. (2 Timoteus 2:12; Hebréerna 3:1; 1 Petrus 1:1—4) Men medan dessa lärjungar befann sig på jorden skulle de inte vara härskare, utan skulle helt enkelt kallas ”Guds församling”. De skulle bara förkunna Guds dygder för människorna. — 1 Petrus 2:9.
24. Vilket viktigt verk har Gud ägnat sig åt från tiden för Kristi uppståndelse och till nu?
24 Den långa tidsperiod som följde på Kristi död och hans mottagande av Rikets makt skulle därför användas till att utvälja, fostra, pröva, provsätta och kvalificera dessa som skulle regera med Kristus. Det var mycket stränga krav. Enligt Skriften begränsade Gud antalet i denna utvalda administrativa församling under Jesus Kristus till 144.000 personer. — Uppenbarelseboken 14:1—3.
25. Vad är uppsåtet bakom den svåra provsättning som de blivande medlemmarna av Kristi rikes regering har fått genomgå?
25 Jehova fostrar och tuktar dessa blivande kungar och präster genom de många provsättningar de får genomgå. På detta sätt blir de exakt lämpade för den plats han har för dem i sin regering. (Efesierna 2:10; Romarna 8:29) Och på grund av denna fullkomliga fostran och provsättning kan han vara säker på deras eviga lojalitet och omåttlighet i sitt utövande av regeringsmakten. Det sägs om dem: ”Ingen lögn blev funnen i deras mun; de är oklanderliga.” (Uppenbarelseboken 14:5) Detta betyder att deras hängivenhet och ostrafflighet är utan brist. (Jämför Romarna 7:25.) De är pålitliga i varje avseende. Jehova kan utan risk ge dem odödligt himmelskt liv. (1 Korintierna 15:50—54) Men låt oss nu undersöka hur Gud också hade resten av mänskligheten i tankarna, när han prövade och godkände dessa som han skulle använda som sin regeringsklass.
GARANTIER FÖR BARMHÄRTIGA HÄRSKARE
26. Hur blev Kristus kvalificerad att bli mänsklighetens överstepräst och härskare?
26 Jesus Kristus, församlingens huvud, genomgick ett ytterst svårt prov för att bevisa sina kvalifikationer. Om honom sägs det: ”Vi har inte en överstepräst som inte kan hysa medkänsla med våra svagheter, utan en som har blivit prövad i alla avseenden liksom vi, men utan synd.” (Hebréerna 4:15) Vilken vishet och rättvisa från Guds sida! Den härskare som han sätter över mänskligheten kommer därför aldrig att handla orättvist eller partiskt.
27. Vilka erfarenheter har rustat honom att vara en härskare som vi kan ha fullt förtroende för?
27 Men också på grund av Kristi tidigare erfarenhet i himmelen, där han samarbetade med sin Fader i att skapa alla andra ting, förstår han hur män och kvinnor är danade. (Johannes 1:10; 2:25) Men mera än så: Genom att bli en människa av kött och blod på jorden fick han uppleva hur det var att tjäna Gud under mycket svåra förhållanden. Han har full förståelse för människors problem. Han vet hur det är att lida. (Hebréerna 5:7—9) Alla människor kan ha fullt förtroende för Kristi styrelse, eftersom de vet att han med framgång har genomgått samma prövningar och vet vad människorna behöver. — Hebréerna 4:16; Johannes 16:33.
28. Varför har det inte varit slöseri med tiden att Gud tillåtit nitton hundra år att gå sedan det första århundradet?
28 Tänk också på vilken vishet som är uppenbar i Guds sätt att utvälja församlingen av Kristi 144.000 medkonungar och medpräster. Det har inte varit något slöseri med tiden. Under den långa tidrymd som gått sedan det första århundradet har dessa män och kvinnor blivit utvalda från alla levnadsställningar, alla raser och språk och med en mycket mångskiftande bakgrund. Det finns helt enkelt inget problem som inte någon av dem har ställts inför och övervunnit. Också dessa kommer att vara medkännande och barmhärtiga medregenter, som är i stånd att hjälpa män och kvinnor av alla slag.
GRUNDVALEN FÖR EN ”NY JORD”
29. Vilka ytterligare förberedelser måste Gud göra för att hans rike skall kunna åstadkomma att hans vilja sker ”såsom i himmelen så också på jorden”? (Matteus 6:10)
29 Kommer Guds förberedelser att vara fullbordade, när de sista av dem som skall bli himmelska kungar och präster tillsammans med Kristus blivit utvalda? Betyder det att tusenårsriket då kan börja och uppståndelsen från de döda äga rum? Nej, först måste Gud rena jorden genom att förinta den fördärvade tingens ordning som nu existerar. Men när han gör detta kommer han inte att lämna ett ”vakuum”. Han kommer alltså inte att lämna jorden som ett öde klot utan något liv, utan några som tjänar honom, liksom han heller inte gjorde detta i samband med syndafloden. (Jesaja 45:18) I stället kommer Gud att ha människor som överlever och som skall gripa sig an med att åstadkomma paradisiska förhållanden. De skall finnas till hands när tiden kommer att hälsa de döda välkomna tillbaka, och de skall hjälpa dem på vägen till livet.
30. Vilken ytterligare grupp skall Gud församla till att överleva förintelsen av den nuvarande tingens ordning?
30 Vilka är det som skall överleva denna förintelse? När aposteln Johannes beskriver den syn som Kristus gav honom, säger han, sedan han talat om Rikets 144.000 arvingar: ”Efter detta såg jag, och se, en stor skara, som ingen var i stånd att räkna, ur alla nationer och stammar och folk och tungomål.” Den ängel som gav honom synen förklarade sedan vilka som ingick i denna till antalet ej angivna skara: ”Dessa är de som kommer ut ur den stora vedermödan, och de har tvättat sina långa dräkter och gjort dem vita i Lammets blod.” — Uppenbarelseboken 7:9, 14; Jesaja 2:2—4.
31. Vilken del skall den ”stora skaran” ha i Guds fortskridande uppsåt?
31 Dessa människor skall utgöra en kärna, grundvalen till en ”ny jord”. (Jämför Jesaja 51:16.) Eftersom de överlever den ”stora vedermödan”, kommer de omedelbart att börja arbeta på att lägga jorden under sig under ledning av de ”nya himlar” som består av Kristus och hans 144.000 medkonungar och medpräster. De skall utöva den sanna gudsdyrkan på jorden som Guds representanter och skall introducera den sanna gudsdyrkan för dem som blir uppväckta från de döda. De kommer helt följdriktigt att se till att det finns mat och bostäder till hands för dessa människor, och de skall tjäna som lärare på rättfärdighetens vägar.
32. Vilka skall ingå i den ”stora skaran”, och när skall de ha blivit utvalda och församlade?
32 Eftersom den ”stora skaran” skall överleva den ”stora vedermödan”, är det uppenbart att den skulle församlas bland människor som lever under den tid som omedelbart föregår slutet för den nuvarande tingens ordning. Detta insamlande verk ingår alltså också i Guds förberedelser innan Kristi tusenåriga regering börjar. Men församlandet av den ”stora skaran” tar inte flera hundra år, som Guds handlande med Israel och längre fram hans församlande av Kristi 144.000 medarvingar gjorde. Men det tar ändå sin tid. Detta utväljande och församlande äger rum nu och kommer uppenbarligen att fullbordas under en generations livstid. Några av den generationen kommer att leva kvar in under Kristi tusenåriga regering. — Lukas 21:32.
33, 34. a) Vad har Gud uträttat under mänsklighetens historia på omkring 6.000 år? b) Kan det med rätta sägas att ”Gud är död” eller att han är långsam?
33 När vi sammanfattar allt detta, ser vi att Gud sannerligen inte har slösat med tiden. (2 Petrus 3:9) Han har låtit historien bevisa att människan inte med framgång kan styra världen. Han har visat sitt tålamod och sina goda egenskaper i de fortskridande steg han tagit hän emot att införa sitt rikes styre. Han har visat vilket slags regering han tillsätter. Och han har gett oss ett överflöd av bevis för att Jesus Kristus är den främste av Abrahams utlovade ”säd”, Messias, den konung som skall härska över jorden i rättfärdighet. — Galaterna 3:16.
34 De som uppriktigt vill lära känna Jehova Gud kan alltså göra det. De kan få en fast tro på hans uppsåt, eftersom de har verkligheter att grunda denna tro på.
[Bild på sidan 140]
De som får överleva den stora vedermödan blir sådana som nu visar tro på Guds löften