Hjälpmedel till att förstå profetiorna
1. Vad betecknar följande termer: förebild, motbild, skugga, verklighet, profetiska bilder och mönster eller mönsterbilder?
NÄR VI gör ytterligare undersökningar på de bibliska profetiornas område, får vi att göra med en del betydelsefulla termer som allmänt brukas. Några av dessa termer skall vi återge här. En förebild är en bild eller framställning av någonting som skall komma att inträffa någon gång i framtiden. Motbilden är det tings verklighet som förebilden framställer. Förebilden kan med rätta kallas en skugga, motbilden verkligheten. Dramatiska episoder och upplevelser tjänar som förebilder, och när man studerar dem får man ett faksimil eller en skäligen trogen avbildning av verkligheten, och därför kallas de för profetiska bilder. En förebild är också ett mönster eller en mönsterbild som tjänar som vägledning då det gäller att förstå verkligheten, och detta mönster kan fortsätta att utföras, till dess verkligheten inträffar, likt en skugga som sträcker sig ända fram till det skuggkastande föremålet.
2, 3. Vilka slag av förebildliga modeller finns det? Nämn några vanliga profetiska tal som användes i bibeln. Vad symboliserar talet 4? Giv exempel.
2. Så som de bibliska profetiorna finns bevarade åt oss i Skriften, innehåller de en hel härskara av ”förebildliga modeller”, i vilka ledtrådar eller nycklar är att finna, som hjälper oss att förstå deras uppfyllelse. (Hebr. 9:23, NW) Dessa förebildliga modeller kan ha karaktären av 1) profetiska tal, 2) profetiska mönsterbilder, 3) profetiska symboler, 4) profetiska gestalter, 5) profetiska dramer eller 6) profetiska platser, eller också kan de bestå av en kombination av flera sådana olika slag.
3. De vanliga profetiska talen finner vi vara 4, 6, 7, 10, 12 och 70. Talet fyra är mycket ofta en profetisk symbol av stadga och fasthet eller universalitet, universell omfattning eller giltighet. Tanken på eller föreställningen om universalitet kommer fram i uttrycken ”jordens fyra hörn” och ”himmelens fyra väderstreck”. (Jes. 11:12; Jer. 49:36; Dan. 8:8; Upp. 7:1,2) Så till exempel symboliseras Guds oförvitliga universella organisation av de fyra väsenden eller levande skapelser, som beskrives både av Hesekiel och Johannes. — Hes. 1:5; Upp. 4:6.
4, 5. Vad symboliserar talen 6 och 7? Giv exempel.
4. Det symboliska talet sex representerar ofullkomlighet och brukas mycket ofta med avseende på saker och ting som tillhör Satan och hans organisation. Goliats onaturlige, jättelike broder hade, som vi minns, sex fingrar på var hand och sex tår på var fot. (2 Sam. 21:20) Det tal som betecknar Satans vilddjurslika organisation på jorden är sexhundra sextio och sex eller tre produkter av sex och karakteriserar dess ofullkomlighet och avskyvärdhet. — Upp. 13:18.
5. Fullständighet i fråga om andliga eller osynliga ting visas symboliskt genom talet sju. Det fanns sju lampor i den lampställning som var avsedd för den del av tabernaklet som kallades ”det heliga”, vilket framhävde en andlig fullständighet. (2 Mos. 25:37) Talet sju brukades mycket ofta i samband med de levitiska reglerna angående offer och rening. (3 Mos. 14:7, 8) I Uppenbarelseboken talas det om ”sju församlingar”, ”sju gyllene lampställningar” och ”sju stjärnor”, och alla dessa uttryck har en innebörd som hänför sig till fullständighet i andligt eller osynligt avseende. — Upp. 1:4, 12, 16, NW.
6, 7. Vad symboliserar talen 10 och 12? Giv exempel.
6. Som en motsvarighet eller en parallell till andlig fullständighet har vi det symboliska talet tio, som åsyftar jordisk eller synlig fullständighet. Vi har profetian i Sakarja 8:23, där det förutsäges att tio män skall fatta en judisk man i mantelfliken och säga: ”Låt oss gå med eder, ty vi hava hört att Gud är med eder.” Här visas en bild av de ”andra fårens” klass, som går med den smorda kvarlevan på vägen till den nya världen. (Joh. 10:16) I Uppenbarelseboken 2:10 talas det om ”bedrövelse i tio dagar”, och därmed åsyftas fullständiga jordiska lidanden. Ett annat exempel är beskrivningen av Satans jordiska vilddjurslika organisation, där den visas ha tio horn, vilket anger fullständig jordisk makt eller myndighet. — Upp. 13:1.
7. Det symboliska talet tolv anger fullständighet, när det gäller tal i samband med teokratisk organisation. Den förebildliga teokratiska organisationen i Israel hade tolv stammar. (2 Mos. 28:21) Jesus förordnade tolv apostlar såsom grundvalen för sitt andliga Israel. (Matt. 10:2; Ef. 2:20) Slutligen finner vi i Uppenbarelseboken 7: 4—8 de tolv stammarna av det andliga Israel uppräknade, vilka utgör Kristi teokratiska rikesorganisation. Två gånger tolv eller talet ”24” synes också ha avseende på teokratisk organisation. — Upp. 4:4.
8. Vad symboliserar talet 70? Giv exempel. Hur bör talen 1.000 och 144.000 förstås i Uppenbarelseboken? Motivera svaret.
8. Då sjuttio är produkten av 7X10, är det en symbol av alltomfattande fullständighet. Lägg märke till följande exempel, där detta symboliska tal begagnas. Det förebildliga fullgörandet av det uppdrag att alstra avkomma, som gavs efter syndafloden, fick sin alltomfattande fullständighet symboliskt angiven, när 70 släkter hade fått sitt ursprung från Noa. (1 Mos. 10:1—32) Fastän israeliterna hade underlåtit att hålla större delen av de 138 sabbatsår av vila, som tillkom landet, påbjöd Jehova sjuttio år av ödeliggande, vilka skulle beteckna en alltomfattande, absolut, fullständighet som motvikt till deras underlåtenhet. (2 Krön. 36:21) För att Jesus skulle få hjälp med att gå igenom hela sitt distrikt i Judeen, sände han ut sjuttio lärjungar. (Luk. 10:1) Inom parentes sagt bör de tal som förekommer i Uppenbarelseboken utöver de här nämnda symboliska talen fattas i bokstavlig mening, såsom t. ex. talet 1.000 i Uppenbarelseboken 20:4, 5 och talet 144.000 i Uppenbarelseboken 14:1.
9. Giv exempel på profetiska mönster eller mönsterbilder.
9. Många profetiska mönster eller mönsterbilder gavs i forna tider, vilka alla har stor betydelse på verkligheternas område. Så var exempelvis det tabernakel som byggdes av Mose i öknen ett fullständigt mönster av himmelska motbilder. (2 Mos. 25:9; Hebr. 8:5) Det tempel som slutligen uppfördes i Jerusalem av Salomo byggdes på sådant sätt att det skulle utgöra ett mönster av himmelska ting. (1 Krön. 28:19; Hebr. 9:23. På alla dessa fyra ställen, liksom på det här nedan anförda från Josua, har AV det engelska ordet för ”mönster”, medan 1917 har ”mönsterbild”, ”avbilder” och ”bild”. — Övers. anm.) Alla tillbehören i tabernaklet och templet var själva förebildliga modeller. Till dem hörde altaret, lampställningen, tvättkaren, bordet och skådebröden, förbundsarken osv., och alla hade de en djup innebörd beträffande de teokratiska verkligheternas område. — 2 Mos. 25:9; Jos. 22:28; Hebr. 9:1—5, 10, NW.
10, 11. Tala om innebörden i några profetiska symboler. Tala om vilken betydelse eller verklighet som anges genom några profetiska gestalter.
10. Av profetiska symboler behöver vi bara nämna några stycken. Smörjelseolja symboliserade Guds ande eller verksamma kraft. (2 Mos. 30:30, 31; Jes. 61:1; Luk. 4:18) Bruket av palmkvistar betecknar att hälsa eller hylla med lovprisning, såsom den stora folkskaran gjorde, som hyllade Jesus vid hans inträde i Jerusalem. (Joh. 12:13 ; Upp. 7:9) En krona symboliserar rätten att härska som konung. (2 Kon. 11:12; Hes. 16:12; Upp. 2:10; 14:14, AV och 1878) En häst är i allmänhet en symbol av krigsutrustning. — Sak. 1:8; Jer. 8:6; Upp. 6:2; 19:11.
11. Av profetiska gestalter är det nödvändigt att peka ut endast några olika. Abraham var i allmänhet en bild av Jehova Gud, vilken är den store Fadern som skall välsigna alla jordens släkter. Isak var en bild av Kristus Jesus. Melkisedek utgjorde i allmänhet en förebild av Kristus Jesus i dennes ämbete som konungslig överstepräst. (Luk. 16:24; Hebr. 11:18, 19; 7: 15, 16) Mose var också en lysande förebild av Kristus Jesus. (Apg. 3:22) För att nämna en till var David, den tappre kämpen och den älskade, likaså en bild av Kristus Jesus, den större David. — Matt. 17:5.
12, 13. Vad är profetiska dramer? Giv exempel på dessa. Tala om den innebörd som är förbunden med vissa profetiska platser eller orter, dvs. den verklighet som åsyftas med dem.
12. I profetiska dramer är det ytterligare en faktor att taga i betraktande jämte en eller flera av de tidigare nämnda förebildliga modellerna. Det är den faktor som heter handling eller det som göres och säges, vilket har profetisk betydelse jämte de profetiska gestalterna och andra förebilder. Dessa dramer utgör levande filmer, som har verkliga motsvarigheter eller uppfyllelse i stor skala. Där finns till exempel Ruts drama, som hela Ruts bok rör sig om. Likaså anses Esters bok omfatta ett fullständigt profetiskt drama. Ett annat ryktbart profetiskt drama i bibeln är det där Josef och hans bröder är aktörerna och som är upptecknat i 1 Moseboken 37:2 till och med 50:26. De verkliga motsvarigheterna till dessa dramer upprullas nu i vår tid oavlåtligen och med stor hast, och det är spännande och hänförande att iakttaga dem och ha del i dem.
13. Slutligen har också många platser eller orter i bibeln profetisk betydelse, i det att vanligen en bestämd andlig tillämpning är förbunden med deras namn. Så till exempel är Egypten i allmänhet en bild av Satans värld. (Upp. 11:8) Det utlovade landet är i allmänhet en bild av Guds rike i dess fulla suveräna herravälde över jorden. (1 Mos. 13:14, 15; Rom. 4:13) Jerusalem är mycket ofta en bild av Guds universella organisation i himmelen och identifieras som sådan av Paulus i Galaterna 4:26. Det sista men inte minst betydelsefulla av de exempel vi här nämner är Babylon, huvudstaden i Satans första jordiska rike, vilken är en bild av Satans kvinna eller hans organisation med både dess synliga och dess osynliga del. — Upp. 18:2, 7.
Uppfyllelser
14. Hur många uppfyllelser kan bibliska profetior ha? Giv exempel på några profetior som har endast en uppfyllelse.
14. Sedan vi nu betraktat de många olika slag av förebildliga modeller som finns i bibliska profetior, uppstår därnäst den frågan: Har gudomliga profetior mer än en uppfyllelse? Detta är olika, beroende på vilken profetia det rör sig om, men det finns några profetior som har endast en uppfyllelse, och det finns andra som har ända till tre uppfyllelser. Allt detta vitsordar den stora vishet som ådagalagts av profetians upphovsman, i det att han kunde gömma så många heliga hemligheter i det begränsade antalet uppenbarelser och utsagor. Den första och möjligtvis den största profetia som finns nedtecknad i bibeln är den i 1 Moseboken 3:15, om den stora andliga ”säden”, Kristus Jesus, som skall hävda Guds namn. Här har vi ett exempel på en profetia, som bara har en enda fullständig uppfyllelse. Andra profetior som endast har en uppfyllelse, och detta i samband med Kristus Jesus och hans tjänst, är Psalm 16:10; 22:17; Jesaja 53:3; Jeremia 31:31; Hosea 11:1; Mika 5:2; Sakarja 11:12. I den välkända profetian i Daniel 9:24—27, angående Messias’ ankomst, antyder profetian själv att den har endast denna enda uppfyllelse. I den tjugofjärde versen säger den att genom Messias’ ankomst, som inträffade på hösten år 29 e. Kr., skulle ”syn och profetia beseglas”, varmed menas att efter den tidpunkten skulle detta skriftställe inte längre utgöra endast en profetia eller syn. Händelsen skulle bli historia, vilket den ju också har blivit.
15, 16. Giv exempel på profetior som har två eller tre möjliga uppfyllelser.
15. Många profetior får en förebildlig uppfyllelse inom Israels nation och går sedan i fullständig uppfyllelse längre fram i tiden. Med andra ord, den förebildliga uppfyllelsen själv blir i sin tur en profetia, som pekar framåt mot en ännu större händelse. Profetian i 2 Moseboken 23:31 förutsade till exempel gränserna för det utlovade landet, som Israel en dag skulle komma i besittning av. Denna profetia fick sin förebildliga uppfyllelse på Davids tid, då David mellan 1077 f. Kr. och 1037 f. Kr. utvidgade riket till de av Gud fastställda gränserna. Men denna profetia uppfylles, när den kungliga säden, Kristus Jesus, i striden vid Harmageddon med maktmedel utvidgar sitt välde allt intill jordens ändar. Ett exempel till får räcka. Malaki 3:1 förutsäger, att ”med hast skall han komma till sitt tempel, den Herre, som I åstunden”. Detta fick sin förebildliga uppfyllelse den 11 och 12 Nisan år 33 e. Kr., då Kristus Jesus renade det bokstavliga templet i Jerusalem och drev ut penningväxlarna. (Matt. 21:12, 13; Mark. 11:11—17) Men Malakis profetia har sin fullständiga och slutliga uppfyllelse år 1918, när Herren kom till templet för att hålla dom.
16. Profetior som har tre uppfyllelser säges ha, för det första en förebildlig uppfyllelse, för det andra en uppfyllelse i miniatyr (verkligheten i liten skala) eller en partiell uppfyllelse, och för det tredje en fullständig; (verkligheten i full skala) eller slutgiltig uppfyllelse. Ett utmärkt exempel på en sådan profetia är den i Jesaja 40:3—11. Denna profetia fick sin första eller förebildliga uppfyllelse, när den judiska kvarlevan återvände från Babylon år 537 f. Kr. för att återställa den sanna tillbedjan. Den fick sin andra uppfyllelse eller en uppfyllelse i miniatyr (i liten skala), när Johannes döparen beredde vägen för Kristus Jesus, för att denne skulle återställa den sanna tillbedjan för den judiska kvarlevan på den tiden. (Matt. 3:3) Men samma profetia får sin tredje eller fullständiga uppfyllelse (i full eller stor skala) i den kristna kvarlevans befrielse från det motbildliga Babylon år 1919 och dess återställelse till sann tillbedjan.
17. Giv exempel på en profetia som uppfylles i flera parallella omgångar.
17. Vi har också det slag av profetior som uppfylles i flera parallella omgångar. Profetian i Joel 2:28 till exempel, som har avseende på den heliga andens utgjutande, får sin första eller miniatyruppfyllelse så att säga i två omgångar. Den inledande delen av denna första uppfyllelse kom vid pingsten år 33 e. Kr., när den judiska kvarlevan erhöll andens gåvor. (Apg. 2:16, 17) Men tre och ett halvt år senare, på hösten år 36 e. Kr., fick hedningen Kornelius och hans husfolk denna samma ande utgjuten över sig såsom en ytterligare del av denna första uppfyllelse. (Apg. 10:44) I den fullständiga uppfyllelsen inträffade den första omgången på våren 1919 när anden utgöts för att sätta den smorda kristna kvarlevan, som hade överlevat domen i templet 1918, i arbete. Tre och ett halvt år därefter, på hösten 1922, började så Rut- och Esterklassen av den smorda kvarlevan att komma in och sattes i arbete. Dessa händelser år 1919 och 1922 utgör direkta paralleller till händelserna år 33 och 36 e. Kr.
Hur profetiorna prövas och när man kan förstå dem
18. Hur kan man pröva om profetior är sanna?
18. Hur kan profetior prövas och bevisas vara sanna, så att man kan förvänta en uppfyllelse? Bibeln själv ger den regel som sätter den sanne tillbedjaren i stånd till att avgöra, om en profetia är sann eller falsk. Det finns tre saker som denna regel tar fasta på. Först och främst måste profeten tala i Jehovas namn och således ange att han har bemyndigande att tala. För det andra måste profetians ord bidraga till att vända åhöraren till Jehova i sann tillbedjan. För det tredje måste profetian vid någon tidpunkt ha en tidig eller inledande uppfyllelse. (5 Mos. 18:20,21; 13:1—5; 18:22) De profeter som profeterade för konung Ahab var falska, ty de talade inte i Jehovas namn. (2 Krön. 18:5) De i Jeremia 2:8 omnämnda profeterna var också falska, ty deras profeterande lände inte åhörarna till något gagn på Herrens vägar. Strax innan Jerusalem blev belägrat av babylonierna, framhöll Jeremia sarkastiskt för konung Sidkia att dennes profeter, som hade förutsagt att Babylons konung inte skulle komma emot Jerusalem, i sanning var falska, eftersom deras profetia inte besannades. (Jer. 37:19) En annan prövosten, med vars hjälp man kan utröna om uppenbarelser och inspirerade uttalanden är sanna eller inte, finner vi anbefalld i 1 Johannes 4:1 (NW): ”Mina älskade, tro icke varje inspirerat uttalande, utan pröva de inspirerade uttalandena, för att se huruvida de hava sitt ursprung hos Gud, ty många falska profeter hava gått ut i världen.” Med avseende på de många profetior som har haft sina partiella uppfyllelser i flydda tider och således bevisat sig vara sanna kan vi vara mycket säkra på att deras fullständiga uppfyllelser kommer att till fullo inträffa vid den tid som Gud har bestämt.
19. När kan profetior förstås? Vilka uttyder dem?
19. När kan profetior förstås? Herren sade till Daniel: ”Men du, Daniel, må gömma dessa ord och försegla denna skrift intill ändens tid.” (Dan. 12:4) Detta ger till känna att profetiornas ytterligare uppfyllelser är förseglade, till dess de verkliga förhållanden visar sig, genom vilka profetiorna börjar uppfyllas. Det synes därför vara en förnuftig och tillförlitlig regel, att profetior inte kan förstås, förrän deras uppfyllelse pågår eller de redan har blivit uppfyllda. Såsom den store uttydaren gör Jehova innebörden i sina uppenbarelser kunnig, när hans tid därför är inne, och människors spekulationer kan inte bringa profetians sanna innebörd i dagen, innan den rätta tiden kommer. Jehova har sörjt för att det skulle finnas en kanal, en förbindelseled, nämligen den ”trogne och omdömesgille slavens” klass, åt vilken ges andlig ”mat i rätt tid”, och denna andliga mat innehåller bland annat också förståelsen av de profetior, vilkas uppfyllelse pågår. (Matt. 24:45, NW) Jehovas vittnen själva är inte och kan inte heller vara uttydare eller uttolkare av profetior. Men så snart som de ”högre myndigheterna”, Jehova och Kristus Jesus, uppenbarar uttydningarna genom den kanal som de har berett, skyndar sig Guds folk att förkunna dem världen utöver för att stärka tron hos alla som älskar rättfärdighet.
Profeterande i våra dagar
20, 21. I vilken bemärkelse profeterar Jehovas vittnen i våra dagar?
20. Joel 2:28, som får sin fullständiga uppfyllelse efter 1919, förutsäger ju att Gud skall utgjuta sin ande över människor av alla slag och att ”edra söner och edra döttrar skola profetera, edra gamla män skola hava drömmar, edra ynglingar skola se syner”. Man kan då fråga, i vilken bemärkelse Jehovas vittnen profeterar i våra dagar. Jehovas folk bekänner sig inte ha några inspirationens krafter eller förmågor nu i denna tid. Men de beder oavlåtligen om mer av Guds heliga ande, för att de må kunna förstå de många profetior som redan finns uttalade och bevarade för det slutliga predikoverk som Jehovas vittnen nu är inbegripna i. De vet att den inspirerade ofelbara profetiska Skriften kommer att på rätt sätt gå i uppfyllelse med avseende på dem. De studerar flitigt de syner och drömmar som Guds trogna människor i forna tider hade. De kan citera och återge Guds inspirerade mäns skrifter och kan tillämpa dem i överensstämmelse med verkligheten. De kan ge akt på hur Gud med Kristus Jesus som redskap uttyder dem genom de händelser och förhållanden som han låter komma till synes. De är sedan trogna i att förkunna och predika de uppenbarade profetiorna intill jordens yttersta ändar. Jehovas predikande profeter på 1900-talet är de som far av och an hela bibeln igenom för att förvärva kunskap om de gudomliga utsagorna, en kunskap som nu håller på att tillväxa. Dan. 12:4, AV.
21. Medan Jehovas vittnen stämplas som olycksprofeter av den gamla världen, så är de i själva verket ljusets budbärare för dem som åstundar sann religion. ”Nu hava vi mottagit, icke världens ande, utan den ande som är från Gud, för att vi måtte känna de ting som Gud i sin godhet har givit oss. Detta tala vi också, icke med ord som mänsklig vishet lär oss, utan med dem som anden lär oss, i det att vi förbinda andliga ting med andliga ord.” (1 Kor. 2:12, 13, NW) Liksom det forntida Israels tappra profeter förfäktar alltså Jehovas vittnen i vår tid Guds sida i den stora stridsfrågan, underrättar människorna om Guds kommande vredesdag och ger visa råd åt dem som har ärliga hjärtan, för att de må finna vägen till undflykt. Intet mått av förföljelse kommer att avskräcka Guds nutida profeter från att fullgöra sitt uppdrag såsom en sky av vittnen om Jehova Guds överhöghet.
(The Watchtower, 15 april 1952)