9. Vad kan en människa som tagit dessa positiva steg inte senare säga med avseende på sin ”begäran ... till Gud om ett gott samvete”?

⁹ Av det skälet kan ingen människa som tar dessa positiva steg, nämligen ångrar sig, omvänder sig och överlämnar sig åt Gud, längre fram göra gällande att hennes ”begäran ... till Gud om ett gott samvete” aldrig blev besvarad och att Gud aldrig gav henne ett gott samvete och att hennes överlämnande alltså inte gäller, aldrig blev bindande för henne.

10. a) Vad måste vi framställa oss för, om vi skall bli frälsta? b) Varför är det ”genom Jesu Kristi uppståndelse” som ett sådant dop nu också frälsar oss?

¹⁰ Således kan vi nu förstå att vi, om vi vill bli frälsta, måste framställa oss för dop i vatten, i likhet med Jesus Kristus och i lydnad för hans befallning. (Matt. 28:19, 20) Detta kan inte uttryckas tydligare än med orden i 1 Petrus 3:21, nämligen: ”Det som svarar mot detta frälsar nu också er, nämligen dopet, ... genom Jesu Kristi uppståndelse.” (NW) Vi måste med hjärtat tro att Gud uppväckte honom från de döda. En uppväckt Jesus Kristus är nödvändig för vår frälsning, därför att endast en uppväckt Son till Gud skulle kunna fungera som Guds överstepräst för att inför Gud i himmelen frambära värdet av sitt livsblod, som blev utgjutet för oss för att vi skulle få förlåtelse för synder och därmed också ett gott samvete. Han behövs för att Gud som svar på vår begäran skall ge oss ett gott samvete. — 1 Petr. 3:22.

Vår messianske anförare

11. Vad blir resultatet för den ”stora skaran” av att de tvättar sina fotsida kläder i Lammets blod? Vilka goda skäl har de att hylla Guds lamm?

¹¹ Ja, till och med den ”stora skara”, som i våra dagar samlas ut ur alla nationer, stammar, folk och tungomål, tvättar sina fotsida kläder och gör dem vita i Lammets, Jesu Kristi, blod och får därigenom ett gott samvete inför Gud. Detta ger dem goda skäl att stå inför Guds tron och vifta med palmkvistar i sina händer och ropa med hög röst: ”Frälsning har vi vår Gud att tacka för, honom som sitter på tronen, och Lammet.” (Upp. 7:9—14, NW) De hyllar alltså Jehovas främste förmedlare av den gudomliga styrelsen. De följer honom som sin herde och anförare.

12. Vilka på jorden måste följa den gudomliga styrelsens främste förmedlare, och vad betyder det för dem att de gör detta?

¹² Alla som blir överlämnade, döpta lärjungar till den gudomliga styrelsens främste förmedlare måste följa honom. För att kunna göra det måste de oavvänt betrakta ”den främste förmedlaren och fullkomnaren av vår tro, Jesus”. (Hebr. 12:1, 2, NW) Om vi kärleksfullt gör detta, betyder det vår eviga frälsning till den store gudomlige härskarens, Jehova Guds, eviga lov och pris.

Frågor från läsekretsen

● Varför använde Jesus, enligt Matteus’ skildringar, två olika ord — ”otukt” och ”äktenskapsbrott” — då han dryftade de tillbörliga orsakerna till skilsmässa? Är inte den enda orsaken till skriftenlig skilsmässa ”äktenskapsbrott”, så som detta uttryck i allmänhet förstås? — USA.

I Matteus 5:32 är Jesu ord: ”Men jag säger eder: Var och en som skiljer sig från sin hustru för någon annan saks skull än för otukt [grek.: porneiʹa], han bliver orsak till att äktenskapsbrott [grek.: moicheiʹa] begås med henne. Och den som tager en frånskild kvinna till hustru, han begår äktenskapsbrott.” Något liknande läser vi i Matteus 19:9: ”Jag säger eder: Den som för någon annan orsaks skull än för otukt [porneiʹa] skiljer sig från sin hustru och tager sig en annan hustru, han begår äktenskapsbrott [moicheiʹa].”

I skildringen används således två olika ord. Låt oss först undersöka vad de betyder och sedan begrunda vad användningen av dem innebär.

Moicheiʹa, ett av de ord som används i Matteus’ skildring, översätts med rätta med ”äktenskapsbrott”. I detta grekiska ord ligger tanken att ändra eller fördärva eller göra oren och även trolöshet mot en helig gemenskap. Ett äktenskap blir ”fördärvat”, då den ena av parterna besudlar det äktenskapliga förhållandet genom att ha förbindelse med någon utanför detta förhållande. Uppmärksamheten riktas alltså på den verkan som olovliga sexuella förbindelser har på det äktenskapliga förhållandet, i det att den äktenskapsbrytande parten gör sig skyldig till att föra in någon annan i detta förhållande och fördärva det förbund som borde inbegripa bara den äkta mannen och hustrun.

Hur förhåller det sig med det andra ordet som används här? Ordet ”otukt” riktar inte uppmärksamheten på den verkan sexuell omoraliskhet kan ha på ett äktenskapligt förhållande, utan på