för oss tillsammans med alla dem som överger Jehova. Må vi likt psalmisten komma Jehova nära och hålla oss till honom och anförtro alla våra bekymmer åt honom. Detta är bra, eftersom det kommer att främja vår lycka och vårt välbefinnande. Må vi dessutom tala med andra om Jehovas underbara gärningar och därigenom styrka var och en som ansätts av tvivel.

17. Vad bör bli brännpunkten i vårt liv? Hur kommer detta att hjälpa oss att ha fördrag med orättvisor?

¹⁷ Vi i denna tid kan sannerligen ha stort gagn av det psalmisten upptecknade av sin egen erfarenhet. De orättvisor som vi ser i den nuvarande ordningen kan visserligen vara oroande, men vi kan med framgång bära denna börda genom att vi låter vårt liv kretsa kring tjänsten för Gud. Om vi gör detta, är vår belöning säker och viss. (Hebr. 6:10) Ja, belöningen kommer att vara så storslagen att i jämförelse med den kommer vilken som helst prövning eller vedermöda som vi kan behöva möta att vara ”kortvarig och lätt”. — 2 Kor. 4:17.

Det lidande som kan vara till nytta för dig

”Över detta fröjdar ni er mycket, fastän ni just nu för en liten tid, om så måste vara, har blivit bedrövade genom olika prövningar, för att den prövade äktheten hos er tro, som är av mycket större värde än guld som förgår trots att det prövas genom eld, må befinnas vara orsak till pris och härlighet och ära vid Jesu Kristi uppenbarelse.” — 1 Petr. 1:6, 7.

1. Vilken dålig behandling ställdes de kristna inför under församlingens första tid?

DE BLEV förlöjligade, misshandlade och fängslade. Man gjorde intrång i deras hem, och deras ägodelar rövades bort. Somliga av deras lojala vänner och släktingar dödades av förbittrade pöbelhopar eller dömdes till döden i domstolar. De hade inte begått något brott som rättfärdigade sådan brutal behandling. De levde på ett föredömligt sätt och hyste verklig kärlek till medmänniskorna. Men de ådrog sig mångas hat. Varför det? Därför att de var lärjungar till Jesus Kristus. — Apg. 8:1—3; Hebr. 10:32—34.

EN FORM AV GAGNELIG TUKTAN

2, 3. a) Varför blev vissa kristnade judar trötta i det tävlingslopp som gällde livet? b) Vad hade de glömt?

² Var det fruktansvärda lidande som de kristna utstod till gagn och nytta? Man kan vara snar att svara: Nej. Bibeln framställer emellertid detta att någon tvingas utstå dålig behandling som någonting som är i högsta grad nyttigt. Till kristnade judar under det första århundradet sades det: ”I den kamp ni för mot denna synd har ni ännu aldrig stått emot ända till blods, och ni har alldeles glömt den förmaning, som riktar sig till er såsom till söner: ’Min son, förringa inte tuktan från Jehova, ge inte heller tappt, när du blir tillrättavisad av honom; ty den som Jehova älskar, den tuktar han; ja, han gisslar var och en som han tar emot såsom son.’” — Hebr. 12:4—6.

³ Det motstånd som riktades mot kristnade judar var sannerligen skoningslöst. Men deras strid mot den synd som så lätt snärjer in oss — förlust av tron — hade inte kommit så långt att de behövt utgjuta sitt blod. Det är tänkbart att många av dem var halvhjärtade i det tävlingslopp som gällde livet och därför inte förde kampen mot denna synd på