Hurudan är din syn på myndighet?

1, 2. a) Hur kan man belysa den vanliga synen på myndighet? b) Varför är det viktigt för oss att undersöka vår egen syn på myndighet?

EN MORGON i oktober 1969 inställde sig inte stadspolisen i Montreal i Canada till tjänst, utan begav sig till en idrottsarena för att dryfta strejktaktik. Hur skulle människorna i staden reagera när det plötsligt inte fanns någon polismyndighet? Precis som man väntat sig blev det kravaller och plundring genom banditer, stridslystna studenter och andra opportunister. Men hur förhöll det sig med den vanlige medborgaren, den person som kunde vara ens granne? Ett ögonvittne meddelade:

”Jag avser inte ligister eller vanemässiga lagbrytare, jag menar att det var helt vanliga människor som företog sig sådant som de inte ens skulle drömma om att försöka, om det stod en polisman i gathörnet. Jag såg bilar köra mot rött ljus. En del bilister körde på fel sida av gatan, därför att de visste att det inte fanns någon som kunde sätta fast dem.” — New York Times, fredagen den 10 oktober 1969, sidan 2.

² Har du samma syn på myndighet som dessa ”helt vanliga människor”? Är myndighet någonting som man helt enkelt tolererar men visar ringaktning för när tillfälle ges? ”Naturligtvis inte!” kan du svara. Men en noggrann självprövning är på sin plats, eftersom ens tankar och handlingar kan ha påverkats på olika sätt som man inte känner till. För de flesta i vår tids generation är ”myndighet” ett ord med motbjudande klang; de menar att myndighet av varje slag orättmätigt begränsar den handlingsfrihet som till och med de mest konservativa personer vill ha. Därför finner vi att denna generation undergräver myndigheten på varje upptänkligt sätt. Det kan ske i form av ytterligtgående meningsskiljaktigheter som tar sig uttryck i ord och till och med våldsam handling. Eller också kan det vara det tysta men inte desto mindre förstörelsebringande trotset mot myndigheten när det gäller sådant som kan passera oupptäckt, och detta försiggår bland ”helt vanliga människor”, som utgör flertalet i vår tids samhälle.

3. Vad har framträdande personer sagt om de nuvarande tendenserna med avseende på respekten för myndighet?

³ Doktor Amitai Etzioni, som förestår sociologiska avdelningen vid Columbiauniversitetet, kommenterade den ”påträngande ringaktning för myndighet, varje slag av myndighet, som han lägger märke till hos många högskolestuderande”, och han sade:

”Efter andra världskriget var det någonting som bröts ner i fråga om barnuppfostran. ... Det blev en vittomfattande reaktion mot det auktoritära systemet — en överdriven reaktion förefaller det. ... Nu har alla dessa barn som föddes på 1940-talet vuxit upp, och de kan inte godta myndighet på något sätt — från en lärare, en polis, en domare eller ens från varandra. ... Jag ser också en fara för den allmänna ordningen, själva samhällsbyggnaden.” — The National Observer, måndagen den 2 februari 1970, sidan 20.

John L. McClellan, senator i Förenta staterna, sade något liknande under en intervju som gällde orsakerna till att brottsligheten fortsätter att öka i landet:

”En annan faktor är det allmänna klimatet i denna nation — ett klimat som kännetecknas av medborgerlig ohörsamhet, avvikande uppfattningar och ringaktning för myndighet — denna så kallade filosofi som går ut på att var och en ’gör vad han vill’ utan hänsyn till hur det förhåller sig till eller påverkar andra. En stor del av det tar sig uttryck i uppror mot de offentliga myndigheterna.” — U. S. News & World Report, 16 mars 1970, sidan 18.

4. a) Vad är myndighet? b) Hur har somliga gett uttryck åt sin syn på myndighet?

⁴ Vad är egentligen myndighet, eftersom den kan väcka sådana allt starkare fientliga känslor, som vi lägger märke till överallt i vår tid? I en ordbok heter det att myndighet är ”makt att påverka eller befalla över tankar, åsikter eller uppförande”. Det förhåller sig alltså så att de som äger myndighet påverkar eller råder över en persons handlingar på en väg som han kanske eller kanske inte önskar följa. Följden har blivit att många menar att utövande av myndighet strider mot friheten. I betydelsen avlägsnande av myndighet har friheten av många kommit att räknas som det slutliga mål mot vilket människorna strävar. En amerikansk filosof från förra århundradet, Henry Thoreau, uttryckte saken på följande sätt i sin essä ”Om plikten till medborgerlig ohörsamhet”:

”Jag accepterar av hjärtat detta motto: ’Den regering är bäst som regerar minst’; ... när tanken fullföljs, innebär den följande, vilket också jag tror: ’Den regering är bäst som inte regerar alls.’” — Man & The State: The Political Philosophers, sidan 301.

En tonårig filmstjärna uttryckte samma känsla på dagens språk: ”Det är visset att ta order från någon. ... Det finns pappor som tror att de har gudomlig rätt att härska över sin avkomma bara därför att de har avlat den.” (New York Sunday News, 17 november 1968) Är det, med tanke på att sådana tankar blir norm i stället för undantag, att undra på att ”själva samhällsbyggnaden” är i fara?

Upphovet till ringaktningen för myndighet

5. Hur kan man identifiera upphovet till ringaktning för myndighet?

⁵ Vad är orsaken till denna starka utveckling för att slita loss banden från myndighet av alla slag? En kommentar i International Herald Tribune för 7 juni 1968 nämner oavsiktligt det främsta upphovet till ringaktning för myndighet: ”Det är någonting i luften i den nutida världen, ett trots mot myndighet, en smittosam oansvarighet, ett slags moralisk pliktförgätenhet som inte längre hålls tillbaka av religiös eller etisk tro.” Detta ”någonting i luften” är helt enkelt ett resultat av den verksamhet som nu bedrivs av den som bibeln benämner ”härskaren som utövar myndighet i luften, den ande som nu verkar i olydnadens söner”. (Ef. 2:2, NW) Vår tids generation ser den överflödande frukten av denne persons arbete med att uppamma ringaktning för myndighet. Rötterna till allt detta går emellertid tillbaka till denne ”härskares” sammanstötning med det första människoparet.

6, 7. a) På vilket sätt prövade människans Skapare hur Adam och Eva betraktade hans myndighet? b) Hur bröt Satan ner deras respekt för myndighet, och varför är det viktigt att vi vet detta?

⁶ Eftersom man till varje pris bör önska undvika att av Gud betraktas såsom en ”olydnadens” son, är det förståndigt att undersöka vad slags tankar det är som ”härskaren som utövar myndighet i luften” har frambringat bland människorna. Detta visades först i samband med Adam och Eva, då de sattes på prov beträffande sin syn på Skaparens myndighet såsom härskare. Gud hävdade sin rätt att stifta och ge gällande kraft åt lagar som styr hans skapelse. Han bestämde klart och tydligt gränserna för deras frihet. Deras lydnad skulle utgöra ett erkännande av hans allenarådande myndighet eller suveränitet över dem. Han sade: ”Av varje träd i lustgården får du äta dig mätt. Men vad angår trädet för kunskap om gott och ont, får du inte äta därav, ty på den dag du äter därav skall du oundvikligen dö.” — 1 Mos. 2:16, 17, NW.

⁷ Den som senare kom att kallas ”härskaren som utövar myndighet i luften” dristade sig att ifrågasätta Jehovas myndighet. Genom att göra det blev han Satan, som betyder ”motståndare”. I det han talade genom en orm ifrågasatte han Jehovas rättmätiga hävdande av sin myndighet på så sätt att han förvrängde Guds befallning. Satan frågade Eva: ”Är det verkligen så att Gud har sagt att ni inte får äta av varje träd i lustgården?” (1 Mos. 3:1, NW) Eva visste att Gud inte hade satt oskäliga begränsningar för deras frihet genom att förbjuda dem att äta av varje träd. Han hade ställt upp en enda rimlig inskränkning, som gällde ett enda träd. När Eva visade att hon visste detta, gick Satan vidare och kom med anklagelsen att Gud ljög för att behålla människorna under sin myndighet, och han hävdade att deras liv inte berodde på lydnad och att de i själva verket skulle få nya vyer av frihet öppnade för sig om de trotsade Jehovas styrelse. Detta är samma falska utgångspunkt som Satan fortsätter att använda i vår tid när han leder människor bort från alla former av myndighet. Ett liv i fri vilja och oberoende framställs på ett lockande sätt som någonting att föredra framför att vägledas av en annans önskningar. Om Satan kan få en att känna någon liten irritation under myndighet, då är vägen jämnad för allvarligare uppror i framtiden. — Gal. 5:9.

Andra faktorer som påverkar ens syn

8. Hur påverkar föredömen ens syn på myndighet?

⁸ Det finns ytterligare ett antal faktorer som kan påverka ens syn på myndighet. Det är bra att vi är medvetna om dem, så att de inte vänder våra tankar i samma riktning som kännetecknar det övriga av denna ordning. Vi kan till exempel tänka på det dåliga föredöme som ges av vuxna som innehar myndighet eller antas upprätthålla myndighet. Statsanställda, till exempel poliser, lärare och brevbärare, liksom också föräldrar och till och med präster försvarar för syns skull lag och ordning, men ofta vill de inte upphöra med sina egna olagliga handlingar. Detta har lett många människor till att dra slutsatsen att man bör lyda lagen bara om det inte resulterar i personliga olägenheter eller inkräktar på själviska intressen. Vi finner alltså att de på smygvägar undandrar sig skatter eller tullavgifter, bryter mot trafikbestämmelser när de tror att de kan klara sig undan, stjäl från sina arbetsgivare genom att föra in luftposter i utgiftsredovisningarna eller ta med sig hem sådant som tillhör företaget. De tar del i olagliga strejker, som åtföljs av att man ropar okvädingsord och tar del i upprörda demonstrationer, och inte sällan inbegriper detta också våld. De vuxna använder också ofta nedsättande benämningar om poliser och valda förtroendemän, och det händer rentav att sådana förtroendemän offentligt kritiserar sina politiska motståndare på ett föga smickrande sätt, varigenom de ger ungdomen ett dåligt föredöme. Om de vuxna uppför sig på detta sätt, är det då inte bara vad man kan vänta sig att ungdomar, som ger akt på dem, inte bryr sig om kraven att de skall visa respekt? — Ords. 26:22.

9. På vilka sätt har människor missbrukat sin myndighet?

⁹ En annan faktor som påverkar somliga i deras syn på myndighet är att de som befinner sig i myndighetsställning ofta missbrukar den makt de har. Fadern, det av Gud bemyndigade överhuvudet i familjen, kan bli en tyrann. Offentliga skandaler påminner oss om hur vanligt det är att poliser och politiker tar mutor. (Ords. 29:4) Politiska ledare vilseleder ofta allmänheten med påståenden som senare visar sig vara osanna, och följden blir en ”förtroendeklyfta”. Det är ofta bara de som har råd med en ”bra” advokat som kan få en gynnsam dom vid en domstol, och genom sådana skrupelfria advokaters ansträngningar kan de till och med ”köpa” befrielse från bestraffning för brott. Minoriteter får lida. I andra fall är det uppenbart onda människor som med hjälp av makt missbrukar myndigheten, sådana som Hitler och andra despoter som trätt fram på senare år.

10. Hur har likgiltighet från myndigheters sida uppmuntrat ringaktning?

¹⁰ Myndigheternas apati eller underlåtenhet att handla bidrar till en känsla av förakt för deras dubbelmoral när det gäller att skipa rätt. Det är allmänt känt att i många länder är den så kallade undre världen nästan immun mot åtal, och allmänheten i Förenta staterna kallar den rentav ”oberörbar”. Denna apati uppmuntrar andra personer till ett laglöst handlingssätt. Senator McClellan framhöll detta i det han ytterligare sade beträffande orsakerna till att brottsligheten fortsätter att öka i Förenta staterna: ”Brott som lämnas ostraffade föder brott. ... Risken att bli gripen, fälld och bestraffad för ett allvarligt brott är mindre än 1 på 20.” (U. S. News & World Report, 16 mars 1970, sid. 18, 19) Detta bekräftar vad den vise kung Salomo sade: ”Eftersom domen över en ond gärning inte med hast har verkställts, därför har människornas söners hjärta blivit helt inriktat i dem på att göra vad ont är.” — Pred. 8:11, NW.

11. Vilka frågor väcker det här sagda?

¹¹ När vi gör en återblick, kan vi se att ett antal olika ting kan påverka ens syn på myndighet. Satans inflytande, människans egna köttsliga böjelser, dåliga föredömen bland människor, missbruk av makt och underlåtenhet att ingripa — allt sådant tjänar till att förmå människor att utveckla en upprorisk inställning gentemot myndighet. Det är verkligen så att ”den ena människan har makt över den andra, henne till olycka”. (Pred. 8:9) Med en sådan obehaglig föreställning av hur myndighet utövats genom åren använder många människor detta för att rättfärdiga det handlingssätt de följer i opposition mot myndigheten, då de bryter lagar eller på olika sätt drar sig undan. Men bör sådant göra att vi får en obalanserad syn på myndigheten och det uppsåt den tjänar? Bör sådant förmå oss att göra öppet uppror mot vad vi menar vara orättvisor som begåtts mot dem som är underställda myndighet? Bör sådant göra oss upprörda på ett mindre iögonenfallande sätt, så att vi är redo att vara olydiga mot myndigheten närhelst vi tror att vi inte kommer att bli upptäckta eller att vi kan ”klara oss undan”?

12. Hur kan vi lära oss den tillbörliga synen på myndighet?

¹² En sak som bör framgå tydligt av de iakttagelser vi hittills har gjort är att ”det står icke i vandrarens makt att rätt styra sina steg”. (Jer. 10:23) Den kristne måste således när det gäller synen på samtida myndigheter och på myndighet i allmänhet vägledas av sin skapare. Den rätta synen klargörs på två sätt: 1) genom att vi iakttar de fysiska principer som visar värdet och nödvändigheten av myndighet enligt vad vi finner i skapelsens lagar och 2) genom att vi lär oss rätta principer som ges i Skaparens uppenbarelse angående sin syn på myndighet, nämligen bibeln. Vi kan här ge en kort överblick över några av dessa principer.

Den rätta synen på myndighet antyds genom skapelsen

13. a) På vilket sätt utövar din kropp myndighet över dig? b) Hur reagerar du på din kropps befallningar?

¹³ Vi styrs av vissa fysiska lagar som begränsar våra handlingar eller förmår oss att utföra vissa ting. I somliga fall sker detta ganska eftertryckligt. Det är till exempel så att din kropp med obestridlig myndighet förmår dig eller befaller dig att ta till dig näring, mat. Om du vill fortsätta att leva, måste du äta. Din kropp måste också göra sig av med de avfallsprodukter som uppkommer vid ämnesomsättningen. Man kan säga att kroppen med myndighet ger befallning att skaffa bort dem. Tänk på ditt behov av sömn, luft och vatten. Din kropp befaller dig och kommer till sist att tvinga dig att skaffa detta, även om du kan önska något annat. Tycker du att du blivit berövad din frihet på grund av detta? Kommer du att göra uppror och tillgripa våld mot din kropp helt enkelt därför att den utövar en form av myndighet över dig? Något sådant skulle vara oförnuftigt, inte sant? De som försöker överträda dessa fysiska lagar kommer bara att skada sig själva. Men att man på tillbörligt sätt rättar sig efter dem är till gagn och kan i själva verket ge glädje och behag. Vem njuter inte av en natts god sömn eller av en utsökt måltid eller av ett glas källfriskt vatten en het dag?

14. Ge ett exempel på myndighet som utövas av en lag som gäller skapelsen.

¹⁴ Det är på samma sätt med lagar som är i verksamhet utanför våra kroppar och som vi måste lyda. Trappor och hissar är en ständig påminnelse om den makt som tyngdkraften utövar över oss. Skulle du vilja bestrida tyngdkraftens myndighet genom att kliva ut ur ett fönster på tionde våningen i stället för att använda trapporna? Dessa lagar är orubbliga och verkar oupphörligen, men vem kan bestrida att de i verkligheten är till nytta? Tyngdkraften gör att atmosfären, oceanerna och annat som är så nödvändigt för livet stannar kvar på jorden. Om vi erkänner skapelsens lagar och verkar i överensstämmelse med dem, kan vi finna att de kan utnyttjas till ännu större gagn och glädje. Tänk till exempel på hur människor har erkänt tyngdlagens myndighet och studerat den tillsammans med andra tillämpliga lagar så att de till sist har kunnat konstruera flygplan. Detta innebär inte uppror mot tyngdkraftens myndighet, lika litet som fåglar och flygande insekter kan sägas innebära det. Det är snarare så att allt detta verkar i överensstämmelse med av Gud stiftade lagar, och det blir till gagn för dem som erkänner dessa lagar.

15. a) Hur ådagaläggs myndighet i de normer som gäller för universum? b) Nämn några normer som påverkar vårt liv i denna tid.

¹⁵ Ett annat avseende i vilket sådan myndighet är till verkligt gagn för oss finner vi i universums enhetlighet. Människokroppen belyser detta. Med sällsynta undantag finner man att kroppens olika organ ligger på samma ställe hos alla, och alla de yttre lemmarna är symmetriskt ordnade. Tänk dig vilket kaos det skulle bli för läkarna och i synnerhet kirurgerna, om de inte kunde räkna med att finna blindtarmen på samma ställe hos alla människor! Och hur skulle det vara, om det vore vanligt att benen var av olika längd? Men nu förhåller det sig inte på så sätt. En formgivare med myndighet att göra det har redan standardiserat vår kropp. Den bibliske psalmisten David sade i beundran: ”Och i din bok blev alla dess delar nedtecknade.” (Ps. 139:14—16, NW) Det överläts inte åt oss att avgöra dessa ting. Men inom gränserna för de normer som Gud har ställt upp har han ändå tillåtit ändlös variation och valfrihet, och det är till glädje för oss. När vi tillämpar enhetlighetens princip på livet i vår tid, lägger vi märke till ett tydligt behov av en myndighet som fastställer normer, och vi ser också gagnet av detta. Vikt, mått och mynt behöver fastställas, och likaså behöver man veta på vilken sida av vägen man skall köra. Det är lätt att inse vad som skulle hända om var och en gjorde som han ville i dessa angelägenheter. Utövandet av myndighet förhindrar således förvirring och ger ett mått av säkerhet genom att vissa normer ställs upp.

16. Nämn några av de förmåner som människor kan vinna genom att myndighet utövas.

¹⁶ Av vår korta översikt över några av skapelsens lagar kan vi förstå att utövandet av myndighet genom dem verkar för att hålla oss vid liv och främjar en ordnad tillvaro. Friheten i sann bemärkelse hämmas inte när vi erkänner denna vägledning och handlar i överensstämmelse med den. Den myndighet som är uppenbar i skapelsen bidrar i själva verket till vår glädje i livet.

Den rätta synen på myndighet kommer från Skaparen

17. Vad är det hos människan som gör att det är nödvändigt med myndighet? Belys detta.

¹⁷ Guds myndighetsanordning till vägledning för förnuftsbegåvade skapelser är nödvändig, därför att han har gett dem någonting som bara den allsmäktige Skaparen kunde ge, nämligen förmågan att välja sin egen väg, en ”fri vilja”. Han insåg att denna frihet ger dem ett val mellan olika möjligheter, av vilka några kanske inte är till fördel för den som väljer eller för andra. Därför krävdes det en form av vägledning, så att förnuftsbegåvade skapelser skulle kunna leva fridsamt och rättrådigt. Hur förhåller det sig till exempel om en man önskar bygga sitt hus på en viss vacker plats men hans val gör intrång på andras frihet? Platsen kan redan ha utvalts av någon annan eller också skulle den kanske vara ett lämpligt område att avsätta som en gemensam park till gagn för alla på orten. Det är tydligt att det måste finnas ett sätt att avgöra vad som är bäst för alla, eftersom människor måste leva tillsammans med andra människor. Guds sätt att göra detta finner vi i principen om ledarskapet.

18. Hur har Jehova ordnat utövandet av myndighet? Vad visar detta om Jehova?

¹⁸ Principen om ledarskap är belyst i 1 Korintierna 11:3: ”Jag vill att ni skall veta att Kristus är varje mans huvud; mannen i sin tur är kvinnans huvud; Gud återigen är Kristi huvud.” (NW) När denna princip utvidgas, så att den omfattar alla förnuftsbegåvade skapelser och deras strävanden, genomsyrar den Jehovas anordning för universums styrelse, och detta inbegriper också oss här på jorden. Det visar att han har innerlig omsorg om sina skapelser, inte likgiltig upphöjdhet. Det är en kärleksfull faders omsorg om sina barn. Aposteln Paulus skrev: ”Gud handlar med er såsom med söner. ... Ty den som Jehova älskar, den agar han.” (Hebr. 12:6, 7, NW) Jehovas utövande av myndighet kan ta sig uttryck i nödvändig aga eller rådgivning alldeles som det förhåller sig med en mänsklig far, som ger sina barn detta. Men det visar att han har omsorg om dem, att han är intresserad av dem och önskar att de som får hans vägledning skall ha det allra bästa. Agan befrämjar också fridsamma relationer till Gud och medmänniskorna, alldeles som aposteln sedan säger: ”Efteråt bär den [agan] för dem som hava blivit fostrade därmed en fridsfrukt, som är rättfärdighet.” — Hebr. 12:11.

Behov av samhällelig myndighet

19. a) Vilket uppsåt tjänar de samhälleliga myndigheterna? b) Vad får vi genom de samhälleliga myndigheterna, och vad ger vi i gengäld?

¹⁹ Även om det hela och fulla gagnet av Jehovas anordning för styrelse har tillfälligt avbrutits med avseende på jordisk regering, så erkänner han ändå att någon form av myndighet måste finnas till dess hans styre är helt och fullt återställt här. Därför finner vi att de kristna uppmanas att ”vara underdåniga och att vara lydiga mot [existerande] regeringar och myndigheter såsom härskare”, i stället för att göra uppror mot dem på grund av att de har brister. (Tit. 3:1, NW) Dessa ”myndigheter” hjälper till att vidmakthålla ett mått av ordning i samhället, varförutan det skulle råda kaos på grund av anarki. I fråga om detta återspeglar myndigheterna kvarlevorna av människans av Gud givna samvete. (Rom. 2:14, 15) De har den nödvändiga myndigheten för att kunna upprätthålla en viss grad av ordning i fråga om sådant som allmänna tjänster (renhållning, vattenförsörjning, post, vägbyggnad, utbildning); skydd i sådant som gäller brottslighet, brand och rättsliga angelägenheter; understödsanordningar och lagstiftning för att ge säkerhet (byggnadsverksamhet, brandskydd, renhållning, förorening, livsmedel, läkemedel, trafik). Som ett erkännande av dessa förmåner visar den kristne underdånighet under de världsliga myndigheterna och betalar skatter. (Rom. 13:6, 7; Mark. 12:17) Som ett resultat av detta kan han för det mesta ”fortsätta att föra ett lugnt och stilla liv med full gudaktig hängivenhet och med fullt allvar” under människor ”som intar en hög post”, de styrande myndigheterna. — 1 Tim. 2:2, NW.

20. Vilken syn på myndighet har den mogne kristne?

²⁰ Vilken syn på myndighet har alltså den mogne kristne? Först och främst inser han att en sådan är nödvändig för alla förhållanden i hans tillvaro. I Skaparens utövande av myndighet ser han ett kärleksfullt intresse för skapelsernas välfärd. Han erkänner de världsliga myndigheterna som nu tjänar i Skaparens alltomfattande uppsåt och inser att de ”är av Gud insatta i sina relativa ställningar”. (Rom. 13:1, 2, NW; Joh. 19:11) Han inser att det är nödvändigt att visa relativ underdånighet under den myndighet som utövas av personer från olika skikt av livet i världen — läraren, arbetsgivaren, polismannen, domaren och uppbördsmannen. Han fortsätter att ha denna gudaktiga uppfattning trots att det är tydligt att de nuvarande myndigheterna handlar orätt eller kommer till korta, i det han inser att ”på den höge vaktar en högre, och andra ännu högre vakta på dem båda”. (Pred. 5:7; Ords. 15:3) Han förblir säker på att Jehovas vilja är att han skall utöva sin kärleksfulla myndighet genom ”en förvaltning vid de fastställda tidernas yttersta gräns”. (Ef. 1:10, NW) Han ser fram emot den tid då ”all myndighet ... i himmelen och på jorden” kommer att utövas av Jesus genom trogna kristna tjänare som liknar dem som nu arbetar hårt i förening med honom och hans kristna bröder. — Matt. 28:18, NW.

[Ruta/Bilder på sidan 394]

Som ett erkännande av det gagn de världsliga myndigheterna erbjuder visar den kristne relativ underdånighet under dem och betalar skatter

Postbefordran

Vattenförsörjning

Polisskydd

Renhållning

Brandförsvar

Skolutbildning

[Bild på sidan 392]

Din kropp ”befaller” dig att äta och sova. Kommer du att göra uppror på grund av den myndighet kroppen har över dig?