”Melkisedeks sätt”

 1. Vem var Melkisedek, och vem gjordes lik honom?

MELKISEDEK var en konungslig präst, och det konungsliga prästerskapet gjordes likt honom. Aposteln Paulus lär oss: ”Kristus [förhärligade icke] sig själv genom att bliva överstepräst, utan han förhärligades av honom som talade med hänsyftning på honom: ’Du är min Son; i dag har jag blivit din Fader.’ Alldeles som han även säger på ett annat ställe: ’Du är en präst för evigt efter Melkisedeks sätt.’ ... Han [har] av Gud ... blivit särskilt kallad en överstepräst efter Melkisedeks sätt.” (Hebr. 5:5, 6, 10, NW) Vad är detta sätt eller denna likhet för något, och vad ligger det för mening däri?

 2. Redogör helt kort för de omständigheter som kommer Melkisedek att omtalas i 1 Moseboken 14, och vad har Paulus att säga om denne konung och präst?

² I den ursprungliga berättelsen om denne konungslige präst framträder han på scenen i förbindelse med det tidigaste krig som omtalas i Skriften. Det var en invasion i Jordandalen. Följden blev en häftig strid mellan den tidens kungar och folket i dalen. Inkräktarna vann och tog byte och fångar, bland dem Lot och hans familj. När Lots farbror, Abram, fick veta att de blivit tillfångatagna, samlade han ihop sina vapenövade slavar och förföljde segrarna, slog dem och räddade fångarna samt återställde bytet till dess ägare. Det var vid Abrams återkomst från denna segerrika expedition som Melkisedek trädde fram. (Se 1 Moseboken 14:1—20.) I Hebréerna 7:1—3 (NW) ger Paulus följande högst intressanta förklaring: ”Ty denne Melkisedek, konung i Salem, Guds, den Högstes, präst, som gick Abraham till mötes, då denne återvände efter att hava dräpt konungarna, och välsignade honom och åt vilken Abraham tillmätte en tiondel av allt, är först och främst, när man översätter hans namn, ’Rättfärdighetens konung’ och är därtill också konung i Salem, det vill säga ’Fridens konung’. I det han är faderlös, moderlös, utan släktledning och varken har en början på sina dagar eller ett slut på sitt liv, men har gjorts lik Guds Son, förblir han en präst för beständigt.”

 3. Vilken bevisföring kommer Paulus med i Hebréerna 7 angående ”Melkisedeks sätt” eller likhet?

³ Efter dessa händelser ”förde [Melkisedek, konung i Salem,] ut bröd och vin; och han var Guds, den Högstes, präst. Därpå välsignade han honom och sade: ’Välsignad vare Abram av Gud, den Högste, av honom som har frambragt himmel och jord, och välsignad vare Gud, den Högste, som har överlämnat dina förtryckare i din hand!’ ” (1 Mos. 14:18—20, NW) Paulus säger: ”Se då, hur stor denne man var, åt vilken Abraham, familjeöverhuvudet, gav en tiondel av det förnämsta bytet. ... Och [Melkisedek] välsignade honom som hade löftena. Nu är det obestridligen den mindre som blir välsignad av den större. Om alltså fullkomlighet verkligen komme genom det levitiska prästadömet, ... varför skulle det då ytterligare behövas att en annan präst skulle uppstå efter Melkisedeks sätt, en som icke säges vara efter Arons sätt? Och det är ännu mera överväldigande klart, att lik Melkisedek uppstår en annan präst ... enligt ett oförstörbart livs kraft, ty till ett vittnesbörd säges det: ’Du är en präst för evigt efter Melkisedeks sätt.’ ” Paulus fortsätter bevisföringen och citerar återigen Psalm 110: 4 och säger: ”Jehova har svurit, och han skall icke ångra sig: ’Du är en präst för evigt.’ ” Vem är det som är detta? Det är Kristus Jesus. ”Emedan han förblir vid liv för evigt, har han sitt prästadöme utan några efterträdare. Följaktligen är han i stånd till att också fullständigt frälsa dem som nalkas Gud genom honom, ty han är alltid vid liv för att föra deras talan.” — Hebr. 7: 4—7, 11, 15—17, 21—25, NW.

 4. Hur gör det förhållandet, att Jehova förklarar Jesus för sin Son, denne till en fullkomlig präst?

⁴ Jehova erkände Jesus vid hans dop i Jordan. ”Se, det kom också en röst från himlarna, som sade: ’Denne är min Son, den älskade, som jag har godkänt.’ ” Och återigen vid tiden för Jesu förklaring: ”Och ur skyn hördes en löst, som sade: ’Denne är min Son, den som har blivit utvald. Lyssna till honom.’ ” Likaså talar den profetiska psalmen om hans andra närvaro som konung och säger: ”HERREN sade till mig: ’Du är min son, jag har i dag fött dig.’ ” (Matt. 3:17; Luk. 9:35; NW; Ps. 2:7) Denne Son och Guds andra smorda söner är av det kungliga huset och kommer att leva för evigt, och därför blir i detta förhållande sonskapet och prästadömet ett och detsamma. Kristus Jesus blev utvald till präst, därför att han var Guds Son. Han lever för evigt.

 5. Nämn några av de avseenden, i vilka Melkisedek utgjorde en skuggbild av den store konungslige prästen.

⁵ Det förhållandet, att det beträffande Melkisedek varken angavs någon början på hans dagar eller något slut på hans liv och att denne präst kunde ta emot tionde och välsigna Abram och vidare att han var ”Fridens konung” och tillika ”Rättfärdighetens konung”, visas av Paulus vara något som väl passar in på Jehovas evige Son. Han är Guds konungslige överstepräst och är överhuvudet för Guds konungsliga prästerskap.

 6. Vad betyder det som sägs i Psalm 110 och Uppenbarelseboken 19 i samband med det konungsliga prästerskapet?

⁶ Psalm 110 tillkännager profetiskt det stora verk som denne konungslige överstepräst skall utföra. ”Din makts spira skall HERREN [Jehova] utsträcka från Sion; du skall härska mitt ibland dina fiender. Herren är på din högra sida, han skall krossa konungar på sin vredes dag. Han skall hålla dom bland hedningarna [nationerna, AS].” (Ps. 110:2, 5, 6) Denne härskare är densamme som omtalas i Uppenbarelseboken: ”Och jag såg himmelen öppnad, och se, en vit häst. Och den som satt på den kallas Trofast och Sannfärdig, och han dömer och för krig i rättfärdighet. ... Han trampar också Guds, den Allsmäktiges, vredes förgrymmelses vinpress. ... Han [har] ett namn skrivet: konungars Konung och herrars Herre.” (Upp. 19:11, 15, 16, NW) Han som är större än Melkisedek är inte endast en präst med offer att frambära, utan också en konung, som skall segra och härska, och denne motbildlige Rättfärdighetens konung för verkligen krig i rättfärdighet. Vi kan därför vara fast förvissade om att all orättfärdighet och allt motstånd mot Jehova Gud skall försvinna, ty Kristus härskar i rättfärdighet, och då kommer frid att bli allas eviga lott. Han kommer att vara Fridsfursten och den konungslige översteprästen för evigt.

Den första uppståndelsen

 7. Vari ligger fullständig tillförsikt om en uppståndelse?

⁷ Om detta konungsliga prästerskap under Kristus skrev Johannes: ”Lycklig och helig är var och en som har del i den första uppståndelsen; över dessa har den andra döden ingen myndighet.” (Upp. 20:6, NW) Vad innebär detta? Varje skapelse som fruktar Jehova önskar äga en fast förvissning om en uppståndelse. Om man kunde vara absolut säker på en uppståndelse, så skulle döden endast vara som en sömn. Vilka har den övertygelsen? Vilka är så fulla av tro gentemot Skaparen, att de utan skymten av ett tvivel tror att de kommer att få uppstå? Svaret är, att de enda, för vilka det är möjligt att hysa en sådan förvissning, är de som är helt överlämnade åt Jehova och som i sanning tjänar honom av hela sitt hjärta och sinne, sin själ och sin kraft. Gud känner och välsignar dessa trogna och skänker dem tro. Vi kan alla föröka vår tro. — Se Lukas 17:5, 6 och 1 Korintierna 12:4, 9.

 8. Kommer några av dem som uppstår möjligen att dö, och finns det ett ”andra tillfälle”?

⁸ Det säkra hoppet om en uppståndelse är en mäktig kraft i livet. Några kommer att väckas upp ur dödens sömn under den tusenåriga styrelse som utövas av den större Melkisedeks konungsliga prästerskap, och de kommer att bli undervisade i Jehovas lag, och om de är lydiga, kommer de att få fortsätta att leva. Om de är olydiga, kommer de att bli ”avskurna” från livet. Detta blir då andra gången de dör, och det blir inte någon mer uppståndelse för dem. Den första döden var en följd av den fördömelse, som genom Adams ursprungliga synd kom att vila över människosläktet. Den andra döden kommer de själva att bära ansvaret för. Detta är inte att förkunna ett ”andra tillfälle”, men vad det anger, det är att några av de döda av jordens myllrande millioner kommer att få uppstå.

 9. Hur kommer jordens inbyggare i den nya världen att bli hjälpta, så att de kan leva för evigt?

⁹ På uppståndelsens dag kommer varje individ att bära ansvaret för den dom han får. Jehovas vilja utförs av hans verkställande ämbetsman, som är större än Melkisedek. Den Högstes uppsåt kommer att vara till fullo känt av det konungsliga prästerskapet i himlarna. Varje tillfälle och möjlighet att bringa sitt liv i överensstämmelse med Jehovas vila kommer att erbjudas åt jordens millioner, ty de kommer att ha en nation av präster som härskare över sig. Varje misslyckande å människornas sida kommer att förstås och varje ansträngning att värderas. Barmhärtighet, medlidande och förlåtelse kommer att frikostigt ges åt alla. Men de onda, skrymtama och de otrogna, kommer att röna en ogynnsam behandling, sedan ett fullt tillfälle medgivits dem att söka och vinna frid och rättfärdighet. Den nya himmelens och den nya jordens förvaltning kommer att vara så olik den nuvarande onda tingens ordning. I denna tid råder hårdhet och brist på förståelse, man dömer efter det yttre skenet, och skrymteri är förhärskande. I den nya tingens ordning kommer det konungsliga prästerskapet att härska med rättvisa, barmhärtighet och godhet. Varje dess medlem kommer att ha prövat på det mänskliga köttets svagheter, var och en av de 144.000 kommer att veta vad det ville säga att tjäna Jehova, fastän man ofta blev missförstådd, att fortsätta att älska, fastän motiven kanske inte varit rätt uppfattade och uppskattade. De kommer att ha varit behäftade med människosläktets brister och ofullkomligheter och kommer att finna stor glädje i att hjälpa dem som fortsätter att kämpa trots sitt handikapp. Ty är det inte så i denna tid? Jehova måste älska dem av sitt folk som kämpar vidare och inte ger upp, dem som håller sig i gång, fastän de ofta känner sig nedtryckta av insikten om sina egna svagheter, dem som hatar köttet, som är svagt. Så kommer det att vara i Riket, ty ställning och härlighet kommer inte att förändra det konungsliga prästerskapets sinnelag eller hindra det från att lydigt tillämpa Guds rättvisa domar.

10. Gör några av de onda sig förtjänta av den ”andra döden” redan före tusenårsregeringen?

¹⁰ En del människor bland jordens millioner gör sig förtjänta av att dömas till den andra döden, medan de lever på jorden och innan Riket börjar sin tusenåriga styrelse. Den stora elden i Hinnoms dal (Gehenna), som ständigt brann för att förtära avskrädet från Jerusalem, brukades som en illustration av den slutliga utplåning som kommer att drabba de ovärdiga. Ja, i denna stora eldsjö slungade man till och med ner kropparna av missdådare, sådana som man inte skulle minnas. Dessa blev inte begravna i minnesgravar. De skulle förgås för evigt, och deras namn skulle förgätas. Vi måste emellertid komma ihåg, att dessa kroppar var döda, när de kastades ned i Hinnoms eldsglödande dal för att förintas. Denna eld blev därför en illustration av deras öde som dör den andra döden, därför att dessa blir förintade. De förgås utan något hopp om uppståndelse.

11. Nämn några av de kategorier som skall tillintetgöras.

¹¹ Några av de kategorier, som på detta sätt skall förintas, omnämns i Uppenbarelseboken 21:8 (NW): ”Vad angår de fega och dem som äro utan tro och dem som äro vämjeliga i sin orenhet och mördare och otuktiga och dem som öva spiritism och avgudadyrkare och alla lögnarna, så komma de att få sin del i den sjö, som brinner.” Vidare ser vi följande varning riktas till dem som hatar Jehova och hans folk: ”Ormar, huggormars avkomma, hur skola ni kunna undfly Gehennas dom?” Herren Jesus fäste uppmärksamheten på ännu en ovärdig, getliknande kategori av människor och sade till dem: ”Jag blev hungrig, men ni gåvo mig ingenting att äta, och jag blev törstig, men ni gåvo mig ingenting att dricka. Jag var en främling, men ni togo icke gästfritt emot mig, naken, men ni klädde mig icke, sjuk och i fängelse, men ni sågo icke till mig.” De som behandlar Herrens bröder på detta sätt kommer att drabbas av dom från Jehovas konungslige överstepräst, ty han säger ytterligare: ”Gå åstad bort ifrån mig, ni som hava blivit förbannade, till den eviga [elden].” Också Guds folks förföljare, de icke troende, skall dö denna död: ”Det är rättfärdigt å Guds sida att med vedermöda gengälda dem som vålla eder vedermöda, men åt eder, som lida vedermöda, giva lättnad tillsammans med oss vid Herren Jesu uppenbarelse från himmelen med sina mäktiga änglar i en lågande eld, då han låter tillbörligt straff komma över dem som icke känna Gud och dem som icke lyda de goda nyheterna om vår Herre Jesus.” Återigen: ”Om nu de goda nyheter som vi kungöra verkligen äro höljda av ett täckelse, så äro de detta bland dem som äro på väg att förgås, bland vilka denna tingens ordnings gud har förblindat de icke troendes sinnen.” Det framgår alltså klart, att många fler människor kommer att bli tillintetgjorda, att hamna i detta den andra dödens tillstånd, än några har varit benägna att tro, men det är Jehovas ord vi måste ta hänsyn till och inte våra egna önskningar och sentimentala begrepp. — Matt. 23:33; 25:41—44; 2 Tess. 1:6—8; 2 Kor. 4:3, 4; NW.

12. Varför måste allt Jehovas folk ständigt hysa tacksamhet för hans oförtjänta godhet, och vad kommer att hända, om vi förlorar vår tacksamhet?

¹² Dessa skriftställen påminner helt säkert allt Guds folk om hur välbetänkt de måste vandra på denna domens dag. Oavsett om man hoppas på att få tillhöra det eviga konungsliga prästerskapet eller har hopp om att bli en av de undersåtar, som Jehovas konungslige överstepräst skall regera över under de tusen åren, så är trogen lydnad vad som fordras. Alla måste vandra i fruktan och bävan, ty försumlighet, otrohet, otro, olydnad kommer att medföra diskvalificering, och för dem som inte blir godkända ”finnes det ej längre kvar något offer för synder”. Redan nu får Kristi andliga bröder denna varnande underrättelse: ”Det är omöjligt vad dem beträffar, som en gång för alla hava blivit upplysta och som hava smakat den himmelska fria gåvan och blivit delaktiga av helig ande och som hava smakat Guds rätta ord och de krafter som höra den kommande tingens ordning till, men som hava avfallit, att återuppliva dem till bättring, då de ju på nytt fastnagla för sig Guds Son vid pålen och utsätta honom för offentlig skam.” ”Ty vår Gud är också en förtärande eld.” (Hebr. 6:4—6; 12:29; NW) Må allt Jehovas folk, oberoende av vilken framtidsbestämmelse de har, hålla fast vid sin förtröstan och alltid hysa tacksamhet för Jehovas oförtjänta godhet och för hans älskade Sons offer.

13 Hur kan det vara, att den ”andra döden” inte har någon myndighet över medlemmarna av det konungsliga prästerskapet?

¹³ De som skall vara himmelska medarbetare åt den större Melkisedek kommer att uppväckas odödliga. Därför har den ”andra döden” ingen myndighet över dem. ”Älskade, nu äro vi barn av Gud, men ännu har det icke gjorts uppenbart, vad vi skola bliva. Vi veta emellertid, att närhelst han manifesteras, skola vi vara lika honom, ty vi skola se honom alldeles sådan han är.” ”Han är begynnelsen, den förstfödde ifrån de döda, för att han måtte bliva den som är först i allting.” Ytterligare är det skrivet: ”Nu har emellertid Kristus blivit uppväckt från de döda, förstlingen av dem som hava somnat in i döden.” (1 Joh. 3:2; Kol. 1:18; 1 Kor. 15:20; Joh. 14:2, 3; NW; Upp. 1:5) Paulus förklarar: ”Lik Melkisedek uppstår en annan präst, [Jesus Kristus], som har blivit detta icke enligt ett av köttet beroende budords lag, utan enligt ett oförstörbart livs kraft.” (Hebr. 7:15, 16, NW) Därför kommer medlemmarna av detta konungsliga prästerskap under den större Melkisedek aldrig att lida någon skada av döden, ty också de kommer att vara oförstörbara. Paulus sade: ”Så är också de dödas uppståndelse. Det sås i förgänglighet, det uppreses i oförgänglighet. Det sås en fysisk kropp, det uppreses en andlig kropp. ... Kött och blod [kunna] icke ... ärva Guds rike, icke heller ärver förgängligheten oförgängligheten.” — 1 Kor. 15:42, 44, 50, NW.

14. Vad menas med den ”första uppståndelsen”? Hur vet vi att Paulus förväntade att få del i den?

¹⁴ Aposteln Paulus’ uppsåt kommer till uttryck i dessa ord: ”Om jag på något sätt kan uppnå den tidigare uppståndelsen från de döda.” (Fil. 3:11, NW) Den ”tidigare uppståndelsen” är detsamma som den ”första uppståndelsen”. Uttrycket ”tidigare uppståndelse” är en översättning av det grekiska ordet exanástasis och används här i en särskild mening, som skiljer sig från innebörden i anástasis, vilket betyder ”uppståndelse”. Det är inte den ”allmänna” uppståndelsen som Paulus här syftar på, utan han önskar vara en av dem som blir ”tidigare” uppväckta från de döda, ty dessa har företräde framför de döda i allmänhet. Det är en särskild uppståndelse. Det är den förnämsta i fråga både om tiden och om betydelse och vikt. Paulus sade: ”Men var och en i sin egen ordning: Kristus såsom förstlingen, efteråt de som höra Kristus till under hans närvaro.” (1 Kor. 15:23, NW) Kristus har varit osynligen närvarande i sitt rike sedan år 1914 e. Kr., och de som har dött trogna såsom tillhörande honom i egenskap av medlemmar av det konungsliga prästerskapet har erfarit denna ”tidigare uppståndelse” sedan hans ankomst till templet år 1918. — Mal. 3:1—5; Upp. 11:15—12: 5.

En tusenårig regering

15. Kommer Satan att bindas före eller under tusenårsregeringen? Vidare: Kan Kristus vara insatt på tronen som konung före tusenårsregeringen?

¹⁵ Det konungsliga prästerskapet kommer att härska i tusen år. Under denna styrelse kommer Satan, den store motståndaren, att vara fullständigt hämmad och lamslagen. Det är skrivet: ”Och han grep draken, den ursprunglige ormen, som är djävulen och Satan, och band honom för tusen år. Och han slungade ned honom i avgrunden och stängde igen den och förseglade den över honom, på det att han icke mer måtte vilseföra nationerna, förrän de tusen åren gått till ända.” (Upp. 20:2, 3, NW) Denna underbara inblick i Guds, den Högstes, framtida uppsåt sänder en ilning av välbehag genom dem som lever i harmoni med Guds organisation. Denna framtidsutsikt upplyfter oss och kommer oss att få se en syn av den härliga tid som ligger strax framför oss. Och förvisso är det så, att när vi ser den utlovade nya världen och förstår att den är så nära, då vill vi göra allt vi möjligtvis kan för att försäkra oss om att få komma in i den. Vår konungslige präst regerar nu i himmelen. ”Och jag såg himmelen öppnad, och se, en vit häst. Och den som satt på den kallas Trofast och Sannfärdig, och han dömer och för krig i rättfärdighet.” (Upp. 19:11, NW) ” ’Kom!’ Och jag såg, och se, en vit häst, och den som satt på den hade en båge, och en krona blev given åt honom, och han drog åstad segrande och för att göra sin seger fullständig.” (Upp. 6:1, 2, NW) Denne Konung och Präst härskar nu, medan Satan och hans organisation alltjämt existerar. Den större Melkisedek härskar bland sina fiender.

16. Förklara hur Psalmerna 2 och 110 bevisar, att efter Kristi tronbestigning som konung mycket arbete måste utföras med avseende på Satan och hans organisation.

¹⁶ Kristus Jesus blev insatt på tronen såsom konung år 1914, och han har arbete att utföra från det året och fram till striden vid Harmageddon. Denna tidsperiod benämns ”Jehovas dag”. Jehova förklarar om sin konungslige överstepräst: ”Jag själv har insatt min konung på Sion, mitt heliga berg. ... Du är min Son, jag har i dag fött dig.” Gud frambringar honom såsom Härskaren och bjuder: ”Begär av mig, så skall jag giva dig hedningarna till arvedel och jordens ändar till egendom.” Så drag då framåt! Du är nu Konungen, som skall härska! Besegra dem! Lägg nationerna under dig! ”Du skall sönderslå dem med järnspira, såsom lerkärl skall du krossa dem.” (Ps. 2:6—9) Återigen säger Jehova: ”Du skall härska mitt ibland dina fiender. ... ’Du är en präst till evig tid efter Melki-Sedeks sätt.’ Herren är på din högra sida, han skall krossa konungar på sin vredes dag.” (Ps. 110:2, 4, 5) Översteprästen, Jesus Kristus, som blivit insatt på tronen såsom konung, utför dessa väldiga gärningar, innan den storslagna tusenåriga fridsregeringen börjar: ”När han har tillintetgjort allt herradöme och all myndighet och makt. Ty han måste härska som konung, till dess Gud har lagt alla fiender under hans fötter.” — 1 Kor. 15:24, 25, NW.

17. a) Vad ger oss visshet och tillförsikt om att Kristus Jesus blev insatt på tronen år 1914 e. Kr., och är vi verkligen beroende av årtal för vår tro? b) Varifrån får vi vårt starkaste och säkraste bevis beträffande upprättandet av Jehovas rike?

¹⁷ Konungen Kristus Jesus är insatt på tronen i himmelen, och de yttersta dagarna av denna gamla tingens ordning är här. Satan vet, att han bara har en kort tidsperiod kvar, och ”detta släktled” får den försäkran av Jesus, att det ”ingalunda skall försvinna, förrän allt detta inträffar”. (Matt. 24: 34; Upp. 12:12; NW) Då vi känner och tror dessa sanningar, är vår tro säker och fast. Vår förtröstan är inte byggd på årtal och har aldrig varit det, ty i själva verket är de tecken som utgör profetiornas uppfyllelse långt mera övertygande än till och med årtal. Visserligen har Jehova nämnt år och dagar, och det är välbehagligt för honom att vi lär oss förstå hans tidsangivelser, men låt oss alltid komma ihåg, att Jehova Gud är den Högste, och det är verklig tro på honom som har något att betyda och som alltid har haft det. Tro på Kristus Jesus, den älskade Sonen, och på hans offerverk och hans underbara prästtjänst är det som ger oss tillförsikt. Att vi har kännedom om hans härskardöme och godtar det ger oss hopp och glädje. Precis vilket år eller vilken månad vi kommer att få veta att Satan verkligen har blivit besegrad och bunden för de tusen åren, det har ingen större betydelse. Vad vi faktiskt vet är att dessa händelser, som profeterats för länge sedan, nu inträffar, och lyckliga och välsignade är våra ögon, om vi ser dem. De rörelser Jehova Gud företar inom och genom sin teokratiska organisation utgör i själva verket de starkaste bevisen för att Riket har börjat, fastän det naturligtvis också är till hjälp för oss alla att se de profeterade händelserna inträffa bland nationerna.

18. Hur har den nya nationen blivit född eller frambragt, och vad betyder detta?

¹⁸ Detta är Jehovas dag. ”Detta är den dag, som HERREN [Jehova] har gjort; låtom oss på den fröjdas och vara glada.” För denna dag är det skrivet: ”Detta är HERRENS [Jehovas] port, de rättfärdiga skola gå in genom den.” ”Öppnen portarna, så att den rättfärdiga nationen, som bevarar tro, må draga därin.” Vidare är det skrivet: ”Vem har hört något sådant, vem har sett något dylikt? Kan då ett land komma till liv på en enda dag, eller kan ett folk [en nation, AS] födas i ett Ögonblick?” Ja, vi har ”hört något sådant”. Jehova har uppfyllt sitt ord och frambragt någonting sådant under denna Jehovas dag. Detta är underbart i våra ögon. Hans återupprättade andliga Israels nation har fötts eller frambragts. Det existerar sedan år 1919 e. Kr. såsom kärnan eller grundstommen till den nya världens samhälle. Detta förhållande är ett större bevis för Rikets tillvaro än till och med de tecken som vi ser i de tvister, gräl och stridigheter som råder bland denna gamla världs nationer. Den andliga nationen är här, och Konungen, Kristus Jesus, den större Melkisedek, härskar. — Ps. 118:24, 20; Jes. 26:2, AS; 66:8.

19. Vad innebär det att Jehova nu har grundat en teokratisk nation med ett konungsligt prästerskap?

¹⁹ Bevisen för denna underbara händelse är förnimbara på jorden genom vad som rör sig inom denna synliga teokratiska nation. Jehova Gud är Suveränen och härskar över den. Inom kort skall alla medlemmarna av det konungsliga prästerskapet vara församlade i himmelsk härlighet, och då skall riket av präster härska från himmelen och över alla. På jorden kommer detta teokratiska herradömes synliga representanter att befinna sig. Dessa representanter kommer att vara ”furstar” (sarim) och ha uppsikt över allt som angår det synliga mänskliga samhället. De som utgör grundstommen till detta mänskliga samhälle håller nu på att sammanslutas till ett, organiseras och övas för den framtida tusenåriga tjänsten.

20. Vad visas och anges genom det förhållandet, att tusenårsregeringen är den sjunde tusenårsperioden?

²⁰ Den kommande tusenårsperioden är den sjunde tusenårsperioden sedan människans skapelse och alltså de sista tusen åren av Jehovas stora sabbatsdag. Det är i denna stora sabbat av Jehovas vila som hans trogna går in. ”Ty på ett ställe har han om den sjunde dagen sagt följande: ’Och Gud vilade på den sjunde dagen från alla sina verk’, och återigen på detta ställe: ’De skola icke komma in i min vila.’ ” Paulus visar att det finns en plats av vila, ”en sabbatsvila för Guds folk”. (Hebr. 4:4, 5, 9, NW) Genom tron går medlemmarna av det konungsliga prästerskapet nu in i Guds vila eller sabbat. Inom kort skall Kristi regerings tusenåriga sabbat börja för människosläktet och vara under de tusen åren. Jehovas välsignelse skall vila över den dagen. Petrus talar om hur lång den dagen blir, när han säger: ”Låt... icke detta undgå eder uppmärksamhet, mina älskade, att en dag är för Jehova såsom tusen år och tusen år såsom en dag.” (2 Petr. 3: 8, NW) Psalmisten sade till Gud: ”Ty tusen år äro i dina ögon såsom den dag, som förgick i går; ja, de äro såsom en nattväkt.” (Ps. 90:4) För Jehova, den Absolute, eller i samband med honom finns ingen begränsning. Tusen år är precis som gårdagen — som en flyende dag — borta och förbi! När Jehova ser tillbaka på hela tusentalet år och skärskådar det, ter det sig för honom som gårdagen ter sig för oss, när den har flytt sin kos. Som en liten del av natten är tusen år för Skaparen. De lämnar inget spår. Det finns knappast en bild eller liknelse vi kan använda för att ge uttryck åt det tidlösa hos Jehova. Det inger i sanning fruktan och vördnad.

21. Visa hur Psalm 110:3 får sin uppfyllelse i närvarande tid.

²¹ Det är inte att undra på att de fromma eller heliga uppmanas att jubla eller ropa av fröjd. (Ps. 149:5) Vi står på tröskeln till detta fridfyllda millennium. Denna dags klara ljus visar sig redan vid horisonten. ”Om morgonen kommer jubel.” (Ps. 30:6) Sions glädje kan inte överträffas av någon annan lust och fröjd. Den store Härskaren är här. Jehovas konungsliga prästerskap i himmelen övertar myndigheten eller befogenheten att handha vår jords angelägenheter. Psalmisten brister ut i dessa ord: ”Villigt kommer ditt folk, när du samlar din här; i helig skrud kommer din unga skara inför dig, såsom daggen kommer ur morgonrodnadens sköte.” (Ps. 110:3) Den underbara uppfyllelsen i våra dagar av profetior som har avseende på Kristus Jesus, det härliga ämbete han bekläder och alla de förunderliga gärningar han nu utför och ännu kommer att låta ske, allt detta utgör liksom den motbildliga uppfyllelsen av översteprästens härlighet, som gavs till känna genom de heliga, sköna kläder han bar i sin ämbetsutövning vid festliga tillfällen. Denna konungsliga prästskara förs av Jehovas Son fram till helig strid mot Satan och hans ondska. En ny nation existerar, som blivit född på ett förunderligt, ja, mirakulöst sätt genom Jehovas andes och kärleks verksamhet. Talrika friska och dådkraftiga människor, lika den pärlskimrande daggen, morgonrodnadens barn. Följeslagare och med kämpar, ja, hundratals tusenden, förs fram med den nya nationen. Ty denna text innehåller tanken på produktivitet — en oräknelig skara. Ja, här kommer en här av villiga fram, som har ungdomens glada iver. Det är en dag, då Jehovas folk mönstras för organiserad tjänst.

22. Hur kommer det sig att Jehovas nya nation är så kraftig och aktiv, och vad är det som ger detta Jehovas folk så mycken tillfredsställelse?

²² Jehovas folk är kraftigt och aktivt. De är som unga stridsmän, och de följer den prästerlige konungen, varthelst han går. Det är inte någon här av legotrupper, utan en som tjänar av kärlek. Medlemmarna av denna här är klädda i helighetens kläder, och alla är sångare. De är i sanning en Prästs och Konungs stridsmän. De tjänar i rättfärdighet och för en helig och rättfärdig sak, och ingenting hejdar dem. Det är sant att denna nation har framträtt först i dessa yttersta dagar; det är som Jehova sade att det skulle vara, en stor mängd, ett plötsligt, oväntat, underbart framträdande. Likt unga barn ”ur morgonrodnadens sköte” kommer dessa Jehovas trogna och tillbeder Jehova ”i helig skrud”. (Ps. 29:2) Vi känner tillfredsställelse över att Jehova är i himlarna. Han är himmelens och jordens Gud. Hans Son, Kristus Jesus, är den universelle konungslige prästen, den som är större än Melkisedek, och har nu blivit insatt på tronen och fungerar som en prästerlig konung. Med honom kommer 144.000 medlemmar att vara, av vilka flertalet nu är upphöjt till himmelen och kvarlevan ännu befinner sig på jorden. Nu församlar sig den ”stora skaran” av jordiska efterföljare, ty Guds ynnest har vänt sig till nationerna för att denna klass skall frambringas. (Upp. 7:9—14) Inom kort kommer Satan att bli bunden för de tusen åren och det konungsliga prästerskapet kommer att härska under denna stora tusenårssabbat och skänka välsignelser av frid, liv och lycka åt jordinbyggarnas millioner. Låt oss därför i tacksamhet ”tillbedja Jehova i helig skrud”!

(The Watchtower, 1 april 1954)