”Ni borde vara lärare”

”En Herrens slav ... bör vara ... kvalificerad att undervisa.” — 2 TIMOTEUS 2:24.

1, 2. På vilket framträdande sätt måste kristna efterlikna Jesus?

EN VÅRDAG år 31 v.t. höll Jesus ett tal ute i det fria för en stor blandad folkhop, som hade församlats för att höra honom undervisa. Han gjorde sig hörd utan hjälp av moderna mikrofoner genom att använda sig av den naturliga akustiken i en bergssluttning. Och det han sade var fantastiskt. När han hade slutat, var hans åhörare överens om att de aldrig hade hört någonting liknande tidigare. Berättelsen lyder: ”Folkskarorna häpnade över hans sätt att undervisa.” (Matteus 7:28) Jesus visade vid detta, och vid många andra tillfällen, att han verkligen var en mästerlig lärare.

² Dessutom sade han till sina efterföljare att de också skulle vara lärare. Han sade: ”Gå därför och gör lärjungar av människor av alla nationerna, ... lär dem att hålla allt som jag har befallt er.” (Matteus 28:19, 20) Också aposteln Paulus framhöll att de kristna hade ett ansvar att undervisa. ”Ni borde vara lärare med tanke på tiden”, sade han till de hebreiska kristna. (Hebréerna 5:12) Han sade också till Timoteus: ”En Herrens slav bör inte strida, utan bör vara mild och vänlig mot alla, kvalificerad att undervisa.” — 2 Timoteus 2:24.

3. Inom vilka områden kan en kristen komma att behöva undervisa?

³ Varför lades sådant eftertryck vid undervisning? Jo, de kristna måste veta hur man undervisar, när de predikar från hus till hus och på gatorna eller när de går tillbaka för att besöka och leda bibelstudier med intresserade personer. De försöker utnyttja alla tillfällen, när de har kontakt med andra, till att undervisa. (Se Johannes 4:7—15.) Dessutom måste en kristen tjänare undervisa, när han talar till församlingen i Rikets sal eller när han ger personliga råd. Och mogna kvinnor uppmanas att undervisa yngre kvinnor om ”det som är gott”. (Titus 2:3—5) Kristna föräldrar försöker också uppfostra sina barn i ”Jehovas tuktan och allvarliga förmaning” — något som kräver stor undervisningsförmåga. (Efesierna 6:4; 5 Moseboken 6:6—8) Inte att undra på att aposteln Paulus sade att en kristen måste vara ”kvalificerad att undervisa”!

4, 5. Vilken hjälp har vi att bli goda lärare?

⁴ Men det är inte lätt att undervisa. Det är en konst. (2 Timoteus 4:2, NW, eng. uppl.) Hur kan de kristna, av vilka inte många är ”visa i köttsligt avseende”, utveckla den konsten? (1 Korintierna 1:26) Det kan endast ske med Jehovas hjälp. (Matteus 19:26) Jehova ger vishet åt dem som ber om den. (Jakob 1:5) Hans heliga ande stöder dem som söker göra hans vilja, och han har gett oss bibeln, som är ”nyttig till undervisning” och som kan hjälpa oss att bli ”rustade för allt gott verk”, även undervisning. — 2 Timoteus 3:16, 17.

⁵ Bibeln hjälper oss att bli bättre lärare. Detta gör den i synnerhet genom att troget skildra den tjänst som utfördes av Jesus, vars talanger i fråga om att undervisa fick hans samtida att häpna. (Markus 1:22) Om vi får veta vad det var som gjorde honom till en sådan god lärare, kan vi försöka efterlikna honom. Det är nämligen två aspekter som måste tas i betraktande när det gäller att undervisa: lärarens egna egenskaper och det sätt varpå han undervisar. Låt oss se hur det var så i Jesu fall och vad vi kan lära av hans exempel.

Läraren ...

6. Vilket drag i Jesu undervisning är det viktigt för oss att efterlikna? Varför det?

⁶ Vid ett tillfälle sade Jesus: ”Vad jag lär ut är inte mitt utan tillhör honom som har sänt mig.” (Johannes 7:16) En annan gång sade han: ”Jag [gör] ingenting ... av eget initiativ, utan alldeles som Fadern har lärt mig talar jag dessa ting.” (Johannes 8:28) Jesus riktade alltså uppmärksamheten på sin himmelske Fader. Trots att han var Messias, var hans motiv att förhärliga Jehovas namn och inte sitt eget. (Matteus 6:9; Johannes 17:26) Denna ödmjuka inställning bidrog till att göra Jesus enastående som lärare. Kristna lärare i våra dagar bör ha en liknande ödmjukhet. Deras motiv är inte att själva få lovprisning som lärare, utan att ge lovprisning åt Jehova som den som är upphovsmannen till det de undervisar om. Deras elever blir således Guds tjänare och inte någon människas lärjungar. — Jämför Apostlagärningarna 20:30.

7, 8. a) Vilken fin inställning hade Jesus till sanningen? (Psalm 119:97) b) Hur kommer en liknande inställning att förbättra vår undervisningsförmåga?

⁷ Tänk också på att Jesus kom för att ”vittna om sanningen” och att han var väl förtrogen med sitt ämne. (Johannes 17:17; 18:37) Redan vid 12 års ålder var han djupt intresserad av bibliska ting. (Lukas 2:46, 47) Det är uppenbart att Jesus älskade sanningen. (Psalm 40:9) Denna djupa förståelse och sanningskärlek övertygade Jesus om att andra behövde höra hans budskap, och han var besluten att undervisa om det så effektivt som möjligt. — Johannes 1:14; 12:49, 50.

⁸ Hur är det då med oss? Vi vet antagligen en hel del om sanningen, men älskar vi den? Använder vi tid till att studera den för att bli skickligare i fråga om att använda den? Tycker vi om att tala med andra om den? Allteftersom vår kunskap om sanningen fördjupas, så kommer vår kärlek till den att växa, och det kommer också vår entusiasm över att få tala med andra om den att göra. Psalmisten förklarade den man lycklig som har sin ”lust i Jehovas lag” och som läser i hans lag ”med låg röst dag och natt”. Bibeln säger att ”allt” en sådan man ”gör skall lyckas”, och det inbegriper också hans undervisning. — Psalm 1:1—3, NW.

9. Vilken annan av Jesu egenskaper bidrog till hans fina undervisningsförmåga?

⁹ Men enbart detta att vi är insatta i ett ämne kommer inte nödvändigtvis att göra oss till skickliga lärare. När du gick i skolan hade du kanske någon lärare som hade god kunskap om sitt ämne men som ändå var en dålig lärare. Varför var det så? Det kan ha berott på att han saknade en egenskap som Jesus hade i överflödande mått: djup kärlek till och omtanke om andra. Berättelsen talar om för oss att vid ett tillfälle när Jesus ”såg folkskarorna kände han medlidande med dem, därför att de var skinnade och skuffade hit och dit såsom får utan herde”. (Matteus 9:36) Han var aldrig för trött eller för upptagen för att hjälpa andra. (Johannes 4:6—26) Han var omtänksam, mild och vänlig och hade tålamod med deras svagheter. Han ville hjälpa. (Lukas 5:12, 13) Den kristne läraren i våra dagar behöver också just dessa egenskaper, om han skall bli framgångsrik.

10. Varför är ett gott exempel en viktig del i fråga om framgångsrik undervisning?

¹⁰ Lägg också märke till en fjärde sak som kännetecknade Jesus som lärare. ”Han begick ingen synd, inte heller blev något svek funnet i hans mun.” (1 Petrus 2:22) Han gjorde inte något som skulle kunna förta verkan av hans undervisning. Gäller detta också oss? Så här skrev Paulus till romarna: ”Du som undervisar en annan ... : ’Stjäl inte’, stjäl du?” (Romarna 2:21) Är likaså en äldste som undervisar församlingen om vikten av tjänst på fältet själv flitig i tjänsten på fältet? Har en äldste som håller ett tal, där han uppmuntrar till bibelläsning, själv ett program för bibelläsning? I vissa fall kan uppförandet i sig självt, utan några ord, ”vinna” en motståndare. (1 Petrus 3:1) Gärningar kan tala högre än ord. Om våra gärningar är i strid med våra ord, kommer den som vi undervisar säkert snabbt att upptäcka skillnaden, och vi kommer antagligen att ha undervisat förgäves.

11. Vilken annan sida av undervisning behandlas här?

¹¹ Lärarens önskan att lovprisa Jehova, hans förståelse av och kärlek till sanningen, hans vänliga omtanke om andra och hans goda exempel är alltsammans viktiga detaljer, när det gäller att vara en god lärare. Även om läraren inte skulle vara särskilt skicklig i fråga om teknik och metoder att undervisa, så värmer sådana egenskaper uppriktiga elever. Men undervisning är dock en konst. Och vår förmåga att undervisa kan förbättras, om vi tar hänsyn till teknik och metoder i fråga om undervisning. Ge akt på några av de tekniska sidorna i Jesu undervisning och se om de kan hjälpa dig att bli en bättre lärare.

... och hans undervisning

12. a) Vilket drag i Jesu undervisning är påtagligt i Matteus 5:3—12? b) Hur skulle du kunna tillämpa detta för att förbättra din egen undervisningsförmåga?

¹² Läs första delen av Jesu bergspredikan för dig själv för att få känna tonen i hans undervisning. (Matteus 5:3—12) Vad är det som omedelbart slår dig? Jesus valde sina ord omsorgsfullt. Raden av korta meningar, som börjar med uttrycket ”Lyckliga är ...”, utgör en inledning man minns. Men lägg också märke till att han inte använder krångliga och högtravande ord eller meningar. De sanningar han kommer med är djupa, men de uttrycks enkelt. Häri ligger en av hemligheterna i fråga om effektiv undervisning: ENKELHET. Läs igenom resten av Jesu tal och lägg märke till några andra exempel på djupa sanningar som uttrycks enkelt och klart. (Matteus 5:23, 24, 31, 32; 6:14; 7:12) Tänk sedan på hur du enkelt skulle kunna förklara några djupa sanningar, som till exempel hedningarnas tider, eller varför bibeln ger löfte om liv både i himmelen och på jorden.

13, 14. Hur blåste illustrationer liv i Jesu ord?

¹³ Läs nu Matteus 5:14—16. Jesus uppmanar sina ödmjuka lyssnare att sprida sanningen vida omkring genom sina förträffliga ord och gärningar. Den här tanken kanske förskräckte dem. På den tiden betraktades de skriftlärda och fariséerna som den judiska nationens lärare. Men Jesus fick den här tanken att framträda, så att den lät mycket rimlig. Hur då? Genom att använda en mästerlig illustration. ILLUSTRATIONER är en värdefull undervisningshjälp som Jesus ofta använde.

¹⁴ Varför då använda illustrationer? Därför att vårt sinne tänker bäst i bilder. Och illustrationer hämtade från bekanta ting kan göra att det går lättare att fatta andliga ting. Jesus liknade därför Jehova, den som hör bön, vid en far som ger sina barn goda ting. Den svåra vägen som leder till liv beskrevs som en trång port som leder in på en smal väg. Falska profeter liknades vid vargar som maskerar sig till får och också vid träd som frambringar rutten frukt. (Matteus 7:7—11, 13—21) Dessa verklighetstrogna illustrationer blåste liv i Jesu ord. Hans lektioner blev sådant som man mindes — de blev oförglömliga.

15. Ge några exempel på hur kristna i våra dagar kan använda illustrationer för att förbättra sin undervisning.

¹⁵ Kristna lärare i våra dagar använder också illustrationer för att få andra att lättare acceptera nya tankar. Somliga har belyst det orimliga i helvetesläran genom att fråga vad lyssnaren skulle tycka om en förälder som straffade sitt olydiga barn genom att hålla barnets hand i en eld. Den sanningen att relativt få människor kommer till himmelen, medan flertalet har hoppet att få leva på jorden för evigt, kan illustreras av en nation, där endast ett fåtal tillhör regeringen, medan flertalet åtnjuter de fördelar den regeringen tillhandahåller. Men en illustration bör vanligtvis hämtas från sådant som åhöraren känner till. Den bör inte kräva en ingående förklaring eller vara så långrandig att den överskuggar det man undervisar om.

16. Vilket slag av illustrationer är särskilt levande?

¹⁶ Glöm inte att illustrationer också kan vara visuella. När Jesus blev tillfrågad om det var rätt att betala skatter till kejsaren, bad han att få se ett mynt, en denar, och använde det för att illustrera sitt svar. (Matteus 22:17—22) När han framhöll behovet av ödmjukhet, belyste han poängen genom att kalla till sig ett litet barn. (Matteus 18:1—6) Och när han talade om 100-procentig hängivenhet, pekade han på en verklig änka som gav sitt allt — två små mynt — i hallen med bidragsbössorna i templet. (Markus 12:41—44) Likaså tycker en del talare vid kristna möten i Rikets sal att svarta tavlor, bilder, tabeller, diagram och diabilder är till stor hjälp. Vid bibelstudier i hem kan man använda tryckta illustrationer eller andra hjälpmedel. Visuella illustrationer är mycket effektivare än enbart ord.

17. Nämn en annan undervisningsmetod, som Jesus använde mycket ofta.

¹⁷ Läs till slut om hur Jesus behandlade fariséerna vid det tillfälle som omtalas i Matteus 12:10—12. Lägg märke till hur skickligt han besvarade en mycket kinkig fråga. Ja, han använde en illustration, men lade du märke till hur han formulerade den? Som en fråga. Han ledde på så sätt skickligt sina åhörares tankar till att betrakta sabbaten på ett mer balanserat sätt. FRÅGOR är alltså ytterligare ett ovärderligt undervisningshjälpmedel som Jesus använde. Lägg märke till hur Jesus använde frågor för att få sina åhörare att stanna upp och tänka och för att få motståndare att ompröva sin ståndpunkt. — Matteus 17:24—27; 21:23—27; 22:41—46.

18. Ge några exempel på hur kristna i våra dagar kan använda frågor, när de diskuterar lärofrågor med någon.

¹⁸ Kristna i våra dagar kan använda frågor på ett liknande sätt. När någon som tror på treenigheten använder Matteus 28:18 för att bevisa att Jesus är allsmäktig och därför är jämlik Gud, har erfarna lärare funnit att det är bra att använda frågor för att hjälpa personen i fråga att resonera. Vi skulle kanske kunna fråga: ”Om all myndighet blev given åt Jesus, som versen säger, vem gav den då åt honom? Och vad hade Jesus för ställning innan den gavs åt honom?” På så sätt blir den som tror på treenigheten hjälpt att betrakta detta skriftställe i ett nytt ljus. Likaså kan en som tror på ett brinnande helvete försöka använda liknelsen om den rike mannen och Lasarus för att försöka bevisa att det finns ett brinnande helvete. (Lukas 16:19—31) Sådana här frågor kanske kan hjälpa honom: Vart kom den fattige mannen när han dog? Om han kom till himmelen, innebär det då att alla i himmelen ligger vid Abrahams bröst? Vad gjorde förresten Abraham där, eftersom Jesus sade att ingen människa fram till den tiden hade stigit upp till himmelen? (Johannes 3:13) Sådana frågor skulle vara till hjälp för att visa att den fattige mannens tillstånd efter döden, såsom det beskrivs i liknelsen, måste vara symboliskt. Därför var den rike mannens tillstånd efter det att han ”dog” också symboliskt och kan inte förstås bokstavligt — särskilt inte med tanke på vad andra skriftställen säger om helvetet. — Predikaren 9:10.a

19. Varför är frågor så värdefulla i alla undervisningssammanhang?

¹⁹ Frågor gör en elev till deltagare i undervisningsprocessen. Också retoriska frågor (där talaren inte förväntar att åhörarna skall svara) stimulerar åhörarens tankar. Lägg märke till hur Jesus använder retoriska frågor i Matteus 11:7—11. Det går också att använda frågor på ett annat sätt. Vi måste ofta veta hur en människa tänker, innan vi kan hjälpa henne. Eftersom vi, till skillnad från Jesus, inte kan läsa hjärtan, finns det bara ett sätt att skaffa sig denna upplysning: genom att ställa väl uttänkta frågor. — Ordspråksboken 18:13; 20:5.

20. Vad är belöningarna, om vi ständigt ger akt på oss själva och på vår undervisning? (1 Timoteus 4:16)

²⁰ Ja, undervisning är en konst. För att uppodla den måste läraren utveckla egenskaper hos sig själv och vinnlägga sig om att lära sig hur man undervisar. Detta är inte lätt, men det går att uppodla. Att vara kristen är ju att vara lärare. Undervisning är inbegripen i fullgörandet av så många kristna plikter. Vi gör därför väl i att tillämpa Paulus’ råd: ”Ge ständigt akt på dig själv och på din undervisning.” Det är sant att somliga har större naturlig fallenhet för detta än vad andra har. Men alla kan undervisa framgångsrikt, om de vinnlägger sig om det och litar på att Jehova skall hjälpa dem. Om de gör det är belöningarna oräkneliga. Som Paulus sade i fortsättningen av versen: ”Förbli vid dessa ting, ty genom att göra detta skall du frälsa både dig själv och dem som lyssnar till dig.” — 1 Timoteus 4:16.

[Fotnoter]

Kan du förklara?

□ Vilka egenskaper som hjälpte Jesus att bli en god lärare?

□ Hur dessa egenskaper kommer att hjälpa oss?

□ Varför det är viktigt att en lärare uttrycker sig enkelt?

□ Varför bruket av illustrationer och frågor kommer att förbättra vår undervisning?

[Bild på sidan 9]

Jesus skilde sig från de religiösa ledarna i sitt sätt att undervisa

[Bild på sidan 11]

Likt Jesus utnyttjar de kristna i våra dagar alla tillfällen till att undervisa