Låter du ditt ljus lysa?

 1, 2. Varför är det lämpligt att jämföra en ordinerad tjänares verksamhet med en stad som är belägen på ett berg och med en lampa som är tänd?

EN ORDINERAD tjänare åt Gud bär ett tungt ansvar. Han får gripa sig verket an, där Jesus lämnade det. Det var Mästaren som sade till sina trogna efterföljare: ”Ni äro världens ljus. En stad kan icke döljas, när den ligger på ett berg. Människor tända en lampa och sätta den, icke under skäppan, utan på lampställningen, och den lyser på alla dem som äro i huset. Låt likaså edert ljus lysa inför människorna, att de må se edra rätta gärningar och giva ära åt eder Fader, som är i himlarna.” (Matt. 5:14—16, NW) Detta sanningens ljus lyser i världen dag och natt på grund av sanna kristnas flitiga verksamhet. När ordinerade tjänare predikar från hus till hus, lyser ljuset. Men detta är inte den enda gång som tjänaren låter sitt ljus lysa. Det måste lysa när han äter, när han dricker, under hans samtal i allmänhet, under hans arbete såväl som när han befinner sig i församlingen av Guds folk. Ingen gång kan en kristen dölja eller släcka sitt ljus. ”Ni äro världens ljus. ... Låt ... edert ljus lysa inför människorna.”

² En ordinerad tjänare åt Gud blickar mot framtiden. Om han alltså vill ”älska livet och se goda dagar ... må han söka friden och sträva efter den”. (1 Petr. 3:10, 11, NW) Medan han strävar efter friden, är det ingen tid för honom att göra det som är orätt och så komma ur harmoni med Guds ord. Om han gör det, så kommer det att synas. Som Guds tjänare måste han tjugofyra timmar på dygnet bevisa att han lever ett kristet liv. Han blir iakttagen likt en stad som ligger på ett berg; den går inte att dölja. Där den ligger kan den ses på många mils avstånd. Man kan inte dölja denna stad mer än man kan dölja en sann kristens ljus. En ordinerad tjänares ljus lyser beständigt. Det är alltid brinnande, såvida inte tjänaren avsiktligt kväver ljuset genom det sätt varpå han äter, dricker, talar, arbetar eller predikar de goda nyheterna om Guds rike. Men låt aldrig detta ske! Låt människor av alla slag se dina rätta gärningar, ty när de ser dina rätta gärningar, kommer de att ge ära åt din Fader som är i himlarna.

 3. Vad finns det mer än den kristnes rätta gärningar, när han predikar, som folk bör kunna se och få ett gynnsamt intryck av?

³ Predikandet från hus till hus om att Guds rike är nära är mycket viktigt, en sak av väsentlig betydelse; och dessa goda nyheter hjälper människor att klarare se. de stora välsignelser som Gud har i beredskap åt dem som tror. Men må de också ge akt på den kristnes rätta gärningar, det sätt varpå han lever, hur han beter sig i arbetet och när han roar sig, hans barns uppförande, det sätt varpå han umgås med människor i församlingen och därtill också hans förmåga att undervisa. Ja, allt detta ger till känna om han låter sitt ljus lysa.

 4, 5. a) Finns det någonting sådant som en deltidskristen? Varför? b) Kan alla kristna ägna samma mängd av tid åt att predika de goda nyheterna? c) Vilken slutsats kommer vi alltså till i den här saken?

⁴ En person som har överlämnat sig åt Jehovas tjänst och har blivit döpt i vatten kan inte säga att han är en deltidskristen. Han måste vara heltidskristen. Han kanske inte kan använda alla sina vakna timmar till att predika från hus till hus och leda bibelstudier, som pionjärer och missionärer gör. Men detta gör ingen skillnad i fråga om att vara en kristen. Guds bud är desamma för alla kristna. Många kristna bland Jehovas vittnen kallas för pionjärer och missionärer, heltidspredikare. Dessa personer har kunnat ordna sina förhållanden så att de kan tillbringa all sin tid med att undervisa och betjäna andra människor genom att gå från hus till hus och leda bibelstudier i de troendes hem. Det är lätt att inse att inte alla personer som har överlämnat sitt liv åt Jehova Gud och har blivit döpta kan ägna hela sin tid åt predikoarbetet, men helt visst måste de ägna hela sin tid åt det kristna livet. De måste bevisa att de är ordinerade tjänare inför Gud lika säkert som den som evangeliserar all den tid då han inte sover. Alla kristna måste vara heltids-ljusbärare, liksom Jesus var, eftersom de vandrar i hans fotspår.

⁵ Vilken slutsats måste vi då komma till? Jo, denna: Vare sig en kristen är pionjär, missionär eller församlingsförkunnare, så måste han vara en ordinerad tjänare inför Gud hela sin tid. Enligt Skriften är det så — det finner vi både i det som Paulus och i det som Petrus skriver samt i Jesu egna ord –, att den som lever ett kristet liv måste fortsätta med att ”först söka riket och hans rättfärdighet”. Vidare sade Jesus: ”Om ni hålla mina bud, skola ni förbliva i min kärlek, alldeles såsom jag har hållit Faderns bud och förblir i hans kärlek.” (Joh. 15:10, NW) Det finns inga undantag; alla kristna har samma bud, samme återlösare, samme Gud.

Gärningar blir uppenbara

 6, 7. Hur skulle vi kunna förklara 1 Timoteus 5:24, 25 med avseende på människors onda gärningar?

⁶ Vad en person verkligen är kommer slutligen att ge sig till känna. Paulus framhöll för Timoteus: ”Somliga människors synder äro offentligen uppenbara och leda omedelbart till dom, men med andra människor är det så, att deras synder också bliva uppenbara senare. På samma sätt äro också de rätta gärningarna offentligen uppenbara, och de som äro annorlunda kunna icke förbliva dolda.” (1 Tim. 5:24, 25, NW) Ett enkelt exempel hjälper oss att förstå vad Paulus vill säga. Det fanns en tjuv i en viss stad, som hade begått stölder i hem i två år, och en annan man som för första gången försökte stjäla i ett hem. Vid nybörjarens första vågstycke av detta slag blev han gripen när han lämnade huset med de stulna sakerna. Han överlämnades åt polisen. Rannsakningen hölls. Vittnena avgav sitt vittnesmål, och han överbevisades om att vara en tjuv. Domen: sex månaders fängelse. Denne mans synder var ”offentligen uppenbara” och ledde omedelbart till dom.

⁷ Men hur är det då med den förste tjuven, som nu har hållit på med att stjäla i två år? Han beslutar sig för en ny stöldkupp. Den här gången blir han emellertid fast. Polisen tar honom i förvar. Han förs inför domstolen, och av bevismaterialet framgår det att han inte endast har stulit i det sista hemmet, som han olagligen beredde sig tillträde till, utan att han har stulit i många andra hem under de senaste två åren! Denne tjuv har kanske haft gott anseende i samhället fram till denna tidpunkt, men nu blir hans synder också uppenbara, ehuru först senare, efter två år. En person kan inte alltid dölja sitt verkliga levnadssätt. Om han är tjuv, blir det så småningom uppenbart.

 8. Hur kan det gå till att en rättfärdig människas gärningar blir uppenbara genast?

⁸ Paulus resonerar som så, att liksom somliga människors synder omedelbart blir uppenbara och andra människors synder blir uppenbara senare, så förhåller det sig på samma sätt med några personers rätta gärningar. Kanske en annan illustration kan klargöra denna sanning. En kvinna som är nitisk i att predika de goda nyheterna från hus till hus har utomordentlig framgång i att intressera människor för Guds ord, och detta får många bibelstudier i hemmen till följd. Genom hennes rätta gärningar kommer på helt kort tid flera personer till Jehovas vittnens Rikets sal, studerar tillsammans med församlingen, börjar själva att predika de goda nyheterna, överlämnar sitt liv åt Jehovas tjänst och blir döpta. Denna kvinnas rätta gärningar blir omedelbart offentligen uppenbara för alla i församlingen.

 9, 10. Varför kan en annan människas rätta gärningar förbli dolda under lång tid?

⁹ Å andra sidan finns det i samma församling en annan kvinna, som är lika nitisk i att gå ut i arbetet med att frambära vittnesbördet, men av någon orsak kommer de människor hon träffar och har studier med inte så snart till Rikets sal. Hon har studerat med dem i gott och väl ett år, men ännu märks inga resultat.

¹⁰ Nu hör det till saken, att denna andra kvinnas man inte är intresserad av bibeln och dess budskap, och i två år har han varit mycket emot att hon börjat gå ut i tjänsten. När de gifte sig för tio år sedan, var de mycket världsliga människor, som gick ut på bjudningar och nattklubbar och blev berusade. Det var ett vilt liv, och de var ganska olyckliga och grälade ofta när de nyktrade till och även vid andra tidpunkter. Litet längre fram måste de hålla sig hemma för barnens skull, men verklig lycka saknades. Det var ingen frid hemma. För något mer än två år sedan började emellertid denna kvinna studera bibeln med ett av Jehovas vittnen. Det dröjde inte länge förrän hon förstod betydelsen av det som Paulus skrev till tessalonikerna: ”Därför är det som vi också tacka Gud oavlåtligen, för att ni, när ni mottogo Guds ord ..., godtogo det, icke såsom människors ord, utan — som det ju i sanning är — såsom Guds ord.” (1 Tess. 2:13, NW) Hon önskade vinna frälsning, ty nu fick hon veta att hon kunde komma i åtnjutande av ett bättre liv. Hon överlämnade sig åt Jehovas tjänst. Hon blev döpt i vatten och bevisade sig vara en ordinerad tjänare, i det hon gjorde om sitt sinne och levde ett gott kristet liv tillika med att hon tog del i predikoarbetet. Hon lät sitt ljus lysa. Hon var med på alla möten i Rikets sal och tog sina barn med sig dit förutom att hon studerade med dem hemma. Men hennes man kom aldrig till Rikets sal med henne. Hennes medvittnen i församlingen visste inte mycket om hennes man eller hennes hemliv, ty mannen ville inte låta något av Jehovas vittnen komma in i hans hem.

 11. Under den tid då denna människas rätta gärningar förblir dolda, vilket råd av Petrus följer hon då?

¹¹ Denna kvinna, som nu var en ordinerad tjänare, måste visa rätta gärningar i hemmet såväl som utanför det och alltid följa Guds bud. Hon sökte råd hos Petrus, som under inspiration av helig ande skrivit så här: ”På samma sätt skola ni hustrur vara undergivna edra äkta män, på det att om några icke hörsamma ordet, de må bliva vunna utan ord, genom sina hustrurs uppförande, eftersom de hava varit ögonvittnen till edert kyska uppförande, förbundet med djup respekt. Och låt eder prydnad icke bestå i utvärtes hårflätning och i att ni sätta på eder guldsmycken eller bära överklädnader, utan låt den vara hjärtats fördolda människa i den stilla och milda andens oförgängliga klädnad, som är av stort värde i Guds ögon. Ty så brukade också fordom de heliga kvinnor, som hoppades på Gud, pryda sig, i det att de underordnade sig sina äkta män, såsom Sara brukade lyda Abraham och kallade honom ’herre’. Och ni hava blivit hennes barn, förutsatt att ni äro trägna i att göra vad gott är och icke frukta någonting som kan vålla skräck.” — 1 Petr. 3:1—6, NW.

 12—14. Vilka rätta gärningar blir iakttagna av människor, och hur blir de sedan uppenbara för alla?

¹² Denna åt Gud överlämnade kvinna, en god husmor, en kärleksfull mor, fick inte tala om sanningen med sin man. Detta förbjöd han. Den stora förändring han såg i henne genom hennes rätta gärningar, talade emellertid bättre än ord. Aldrig mer blev hon berusad. Hennes sinnelag förändrades. Hemmet var rent och alltid i ordning, maten var bättre och alltid serverad i rätt tid. Barnen skickade sig väl och fick lära sig att älska och respektera sin far. Förhållandena i hemmet var mycket bättre än förr. Men varför?

¹³ Nåväl, sedan den här kvinnan i två år hade levat som en kristen och samtidigt funnit sig i en del hård behandling, sade hennes man en dag till henne, när hon kom hem från tjänsten på fältet: ”Det har skett en stor förändring med dig. Hur kommer det sig?” Naturligtvis var det enda svaret detta: ”Jag försöker att leva enligt Guds ord, jag söker friden och strävar efter den.” Han svarade: ”Om Guds ord har kommit dig att utföra så många rätta gärningar, så kanske jag också, om jag låter Guds ord verka på mig, kan bli troende.” Och det blev han!

¹⁴ I denna kvinnas liv ser vi alltså att hennes rätta gärningar blev ”uppenbara senare”. Ja, Guds ord är sant: ”På samma sätt äro också de rätta gärningarna offentligen uppenbara, och de som äro annorlunda kunna icke förbliva dolda.” — 1 Tim. 5:24, 25, NW.

 15. Vilken tröst finns det då för oss alla, och vad vill vi därför bevisa oss vara?

¹⁵ Under det att somliga människors rätta gärningar snabbt frambringar goda resultat, så blir andra personers rätta gärningar uppenbara så småningom, till och med efter många år. Bli aldrig modfälld, därför att det inte ser ut att bli några resultat av dina rätta gärningar. Fortsätt att vara en kristen. Frälsning skall komma några till del därför att du låter ditt ljus lysa, även om det bara är i små ting som det kan iakttas, i ätande, drickande, samtal, arbete eller i något annat som du gör. Förvissa dig om, vad du än gör, att det sker till Guds ära. Man bör aldrig söka sin egen fördel, utan de mångas, på det att de må bli frälsta! Tänk på att denna kristna kvinna inte sökte sin egen fördel, utan sin mans, för att han också måtte bli frälst och få dela de fröjder som livet i Guds nya värld skänker. Var en kristen hela dagen, bevisa dig vara en ”heltids”-ordinerad tjänare inför Gud.

 16. Utför en ordinerad tjänare sina rätta gärningar endast för att bli sedd av människor? Om inte, varför inte?

¹⁶ När en ordinerad tjänare går från hus till hus eller gör rätta gärningar i sitt arbete för sin arbetsgivare eller hemma gentemot sin hustru och sina barn och när han beter sig på rätt sätt i församlingen, så gör han inte detta för att visa sig duktig. Guds ord måste vägleda honom, och därför att han följer ordet blir livet angenämt och fridfullt. ”Ty Jehovas ögon vila på de rättfärdiga, och hans öron äro vända till deras bön.” (1 Petr. 3:12, NW) Denna förmaning ges oss: ”Var noga med att icke utöva eder rättfärdighet inför människor för att bliva observerade av dem; i annat fall hava ni ingen belöning hos eder Fader, som är i himlarna.” (Matt. 6:1, NW) ”Gör allting till Guds ära.” Var inte en skrymtare!

 17. a) Hur varnas vi i fråga om vårt utförande av rätta gärningar? b) Vilka träffande ord av Jesus har vi angående ett rätt och ett orätt beteende?

¹⁷ Gör inte det som du gör för att bli sedd av människor, utan vadhelst du gör, gör det såsom för Jehova Gud, och låt honom ge dig belöningen. Ge dig inte sken av att vara en Guds tjänare på samma sätt som prästerna och predikanterna gör i världen i denna tid genom att försöka te sig heliga inför sina församlingar. Se till att du inte hamnar i en klass, som Jesu beskrivning av de skriftlärda och fariséerna på hans tid passar in på. Jesus sade om dem: ”Alla de gärningar de göra, dem göra de för att bliva sedda av människor. ... De tycka om den mest framträdande platsen vid aftonmåltider och de främsta platserna i synagogorna och hälsningarna på torgen och att kallas ’rabbi’ av människor. ... Vemhelst som upphöjer sig själv skall bliva förödmjukad, och vemhelst som ödmjukar sig skall bliva upphöjd. Ve eder, skriftlärda och fariséer, ni skrymtare! Ty ni tillsluta himmelriket för människorna; själva gå ni ju icke in, icke heller tillåta ni dem som äro på väg dit att gå in. Ve eder, skriftlärda och fariséer, ni skrymtare! Ty ni fara över hav och land för att göra en enda proselyt, och när han har blivit det, göra ni honom till ett föremål för Gehenna dubbelt så mycket som ni själva äro.” (Matt. 23:5—15, NW) En verklig ordinerad tjänare riktar människors uppmärksamhet på Gud, inte på sig själv. Genom att ständigt ge akt på Guds ord och predika det kommer man att frälsa inte bara sig själv, utan också dem som lyssnar till en. — 1 Tim. 4:16, NW.

Styrd och ledd av Guds ord

 18. Hur mycket av Matteus 6:33 läser somliga människor?

¹⁸ En kristens hela liv måste styras och ledas av Guds ord. Han måste tro vad det säger och ha sin lust i att åtlyda Jehovas bud. Han måste uppskatta Guds rättfärdighet och önska leva i enlighet med vad som är skrivet i bibeln. Det var Jesus som sade: ”Fortsätt därför med att först söka riket och hans rättfärdighet, så skola alla dessa andra ting även givas eder.” (Matt. 6:33, NW) Somliga läser det här stället så, att de bara tar med orden ”fortsätt därför med att först söka riket”, ty längre sträcker sig inte deras intresse. De är angelägna om att Harmageddon skall komma, striden på Guds, den Allsmäktiges, stora dag, den tid då Jehova skall utrota all ondska från jorden och införa sin rättfärdiga, nya värld. Varför är de så angelägna? Därför att de önskar få leva i paradiset, önskar i fullkomlig måtto få åtnjuta liv, frid och lycka, föda och husrum och alla de goda ting som den nya världen har att bjuda.

 19. Vad finns det mer att tänka på i Matteus 6:33?

¹⁹ Men dessa personer, som endast söker Riket och inte Jehovas rättfärdighet, bör nu läsa hela versen. Jesus sade: ”Fortsätt därför med att först söka riket och hans rättfärdighet.” Hans rättfärdighet är också någonting att fortsätta med att söka. Det är nu som vi måste känna Jehovas sannings och rättfärdighets principer och veta hur vi bör leva. Om en kristen söker Jehovas rättfärdighet, så kommer han att vilja veta vad en kristen bör göra. Bibeln säger till exempel att en ogift man eller kvinna inte bör leva i o tukt. ”Om de icke hava självbehärskning, må de då gifta sig, ty det är bättre att gifta sig än att vara upptänd av passion.” (1 Kor. 7:9, NW) Och vad gifta par beträffar, kan ingendera maken leva i äktenskapsbrott, ty detta är inte att söka hans rättfärdighet. ”Ni hava hört att det sades: ’Du skall icke begå äktenskapsbrott.’” — Matt. 5:27, NW.

 20. Vilka slags råd finner vi i Guds ord?

²⁰ I Guds ord finns det utomordentliga föreskrifter och råd om hur ogifta personer bör leva och angående gifta pars uppförande, om barnuppfostran, om det arbete som skall utföras av Guds församling och om hur tillsyningsmän bör bete sig. Där ges råd om att vi skall älska vår nästa och vara gästfria mot främlingar. Råd ges också beträffande en persons moraliska levnadssätt, om hur det bör komma till synes i det språk han för, i hans ätande och drickande, hans arbete, hans hederlighet, hans allmänna inställning. Han får förvisso inte vara en mördare, en tjuv, en drinkare, en avgudadyrkare, en lögnare, en girig människa, en utpressare eller en smädare. En kristens hela liv styrs av de i Guds ord tydligt framställda principerna. Låt oss alltså fortsätta med att söka Guds rättfärdighet såväl som Riket, men inte bara Riket. Om du gör det rätta, har du löfte om att alla andra ting också skall givas dig.

 21, 22. Vilka är den gamla personlighetens frukter, och vilka den nyas?

²¹ Genom att göra det som är rätt ikläder sig en kristen en ny personlighet och bringar sitt liv i överensstämmelse med Guds vilja, i sann rättfärdighet och kärleksfull godhet. Aposteln Paulus sade så, när han skrev till efesierna: Ni bör ”lägga av den gamla personligheten, som rättar sig efter edert forna handlingssätt och som fördärvas enligt sina bedrägliga begärelser”, och bör ”förnyas i den kraft som påverkar edert sinne” samt ”ikläda eder den nya personligheten, som skapades enligt Guds vilja i sann rättfärdighet och kärleksfull godhet”. (Ef. 4:22—24, NW) En kristen vet att Satan, denna världens gud, ”har förblindat de icke troendes sinnen” och håller dem i mörker. Djävulen vill att alla människor skall uppföra sig enligt sina egna bedrägliga begärelser. ”Ty allting i världen — köttets begärelse och ögonens begärelse och det skrytsamma uppvisandet av vad man har av livets goda — det har icke sitt ursprung hos Fadern, utan har sitt ursprung hos världen.” (1 Joh. 2:16, NW) Djävulen skulle alltså vilja att var och en fortfor att rätta sig efter sitt forna handlingssätt, vilket fördärvas.

²² Men när någon lär känna sanningen, kan han förändra sin personlighet, i det han lägger av den gamla personligheten med dess fula språk, som han en gång använde. Han kommer också att lägga av sina lättjefulla eller ohederliga arbetsvanor och så många andra dåliga vanor som skulle hindra honom i att låta sitt ljus lysa. Han vet att ”Jehovas ansikte är emot dem som göra skadliga ting”. Den kristne vidtar därför en stor förändring för att ”söka friden och sträva efter den”, tv han vet att ”Jehovas ögon vila på de rättfärdiga”. — 1 Petr. 3:11, 12, NW.

 23. a) Hur kan man förvärva den nya personligheten? b) Vad för slags personlighet ägde Adam ursprungligen?

²³ Guds ord har en mäktig verkan på en människa som är uppriktig. Hundratusentals människor har låtit Guds ord vägleda sig, till dess de har insett vikten av att bli ordinerade tjänare inför Gud, även om de flesta av de världsliga regeringarna inte erkänner dem som sådana. Likväl fortsätter de med att låta sitt ljus lysa. De rättar sig inte längre efter det gamla handlingssättet, utan de antar en helt ny åskådning, vad livet beträffar, i det att de vet att Guds ord är verksamt hos ytterligare andra som tror och att dessa andra troende låter Guds ord verka på deras liv. Paulus visste att vi bör förnyas i den kraft som påverkar vårt sinne. Och vad är denna kraft, som påverkar sinnet? Det är Guds ande, hans verksamma kraft, som uppenbaras för oss genom hans ord. Studera Guds ord, så att du kan ikläda dig den nya personligheten, en som passar en ”heltids”-ordinerad tjänare och är välbehaglig för Gud. Den personlighet som Gud gav Adam vid den ursprungliga skapelsen i Edens lustgård var helt visst enligt Guds vilja, och det var i sann rättfärdighet och kärleksfull godhet som Gud danade honom. Adam var en fullkomlig skapelse. Han sattes på en fullkomlig jord. Hans personlighet måste ha haft benägenhet för att söka friden, ty där i Edens lustgård levde han i frid med alla djuren, ett tillstånd som profeten Jesaja säger skall råda på den paradisiska jorden under himmelriket efter striden vid Harmageddon.

 24, 25. Vad är Jehovas vilja för ordinerade tjänare, och hur kommer de att ställa sig till hans vilja?

²⁴ Det är förvisso Guds vilja i denna tid att man skall söka frid med Gud och visa ödmjukhet och rättfärdighet, ty det kan hända att man kan bli beskärmad på Jehovas vredes dag. (Sef. 2:3) Jehovas vittnen i alla delar av världen önskar bevisa sig som värdiga tjänare åt Gud genom att orubbligt predika de goda nyheterna om Guds rike. De önskar visa uppskattning av den ordination de har mottagit av Jehova och genom rätta gärningar bevisa att de kan leva ett kristet liv. Deras livsuppgift är deras kallelse till sin Guds tjänst. Genom att ikläda sig denna nya personlighet, som skapades enligt Guds vilja i sann rättfärdighet och kärleksfull godhet, kan de tjäna bättre och åstadkomma mera. Jehovas vittnen, Guds ordinerade tjänare, kommer att ägna hela sin tid åt ett kristet liv och kommer att uppföra sig i denna gamla värld såsom Jesus gjorde. De kommer ihåg vad han sade: ”Om ni vore en del av världen, så skulle världen tycka om vad som är dess eget. Men emedan ni icke äro någon del av världen, utan jag har utvalt eder ur världen, av den orsaken hatar världen eder.” (Joh. 15:19, NW) Men fastän världen hatar Jehovas vittnen, kommer de att visa kärlek mot alla människor i världen och kommer att förbli i frid med dem. De kommer att ”söka friden och sträva efter den. Ty Jehovas ögon vila på de rättfärdiga.”

²⁵ Såsom ordinerade tjänare inför Jehova Gud kommer Jehovas vittnen att utföra Hans vilja. ”Ja, till detta handlingssätt blevo ni kallade, ty Kristus själv led för eder och efterlämnade åt eder ett föredöme, för att ni skulle följa honom tätt i spåren. Han begick ingen synd, icke heller fanns svek i hans mun. När han blev skymfad, gav han sig icke till att skymfa i gengäld. När han led, grep han icke till hotelser, utan fortfor att anförtro sig åt den som dömer rättfärdigt.” (1 Petr. 2:21—23, NW) Åt honom anförtror sig också hans ordinerade tjänare genom att alltid handla rätt.