”Det är möjligt, men jag kan inte skriva under”, svarade hon.

Mannen blev ursinnig och läxade upp henne på grund av hennes ståndpunktstagande. Men sedan lutade han sig tillbaka i stolen och satt så en lång stund, tydligen i djupa tankar. Slutligen sade han: ”Ni har rätt. Ni har rätt. Vi skall korrigera det hela.”

Det är också mycket vanligt att bilförsäljare vrider tillbaka vägmätarna på begagnade bilar, så att de visar färre körda mil än vad som verkligen är fallet. När ett av Jehovas vittnen i Albany i Georgia fick i uppdrag av sin arbetsgivare att göra det, kunde han inte handla så på grund av samvetsskäl. Han förlorade sitt arbete, men bevarade ett gott samvete. Betyder det lika mycket för dig att kunna bevara ett gott samvete?

Oärlighet är också mycket vanligt inom bilreparationsbranschen. Ett av Jehovas vittnen, som nyligen fått anställning som servicechef vid en bilverkstad i Ogden i Utah, fick ta itu med sådana oärliga metoder. Han berättar: ”Bilreparatören arbetade med en växellåda, och för att skaffa sig extra förtjänst på arbetet satte han upp mera arbetstid. Jag frågade honom om det, men han sade att ingen skulle lägga märke till skillnaden och att firman skulle tjäna på det. Jag sade att jag inte kunde överse med sådana oärliga metoder.

Reparatören blev mycket förtretad och gick till ägaren och berättade vad som hade hänt. Jag blev kallad till kontoret, och i reparatörens närvaro blev jag utfrågad om vad saken gällde. Jag talade om för ägaren att jag inte på något sätt ville befatta mig med sådana oärliga metoder och framhöll att om en man kunde stjäla för firmans räkning, kunde han också stjäla från den. Ägaren log och sade: ’Vi uppskattar er ärlighet och edra höga principer. Det var därför vi anställde er.’”

Vilket slags samvete har du? Drivs du av ett samvete som är känsligt för vad Guds ord lär? Om det är så, kommer du inte att plågas av skuldkänslor, utan få erfara verklig förnöjsamhet och sinnesfrid. Du kommer alltid att ledas till att göra det som behagar Gud. Slutligen kommer du att bli välsignad av Gud med ändlöst liv i hans rättfärdiga, nya tingens ordning.

Frågor från läsekretsen

● Vad betyder uttrycket ”lösaktighet” eller ”tygellöshet” (NW), som finns i Galaterna 5:19? — USA.

Man skulle kunna ta för givet att detta uttryck (som motsvarar det grekiska ordet aselʹgeia) syftar på ett uppförande som är omoraliskt, fastän i ett mindre betydande eller inte så allvarligt avseende. Så är det emellertid inte, enligt vad som framgår av de tillgängliga vittnesbörden i bibeln och även i de forntida världsliga skrifter på grekiska som detta ord förekommer i. Det är inte begränsat till gärningar av sexuell omoraliskhet. Det har inte avseende på dåligt uppförande av en tämligen oviktig eller ringa betydelse, utan det är uppenbarligen snarare så att det betecknar gärningar som återspeglar en skamlös inställning, en inställning som röjer vanvördnad, ringaktning eller rentav förakt för normer, lagar och myndighet. Det lösaktiga eller tygellösa i uppförandet beror därför inte i främsta rummet på svaghet, utan är följden av en inställning som präglas av vanvördnad, fräckhet eller skamlöshet.

Som stöd för detta finner vi att lexikon över det grekiska språket definierar aselʹgeia (och andra former av detta ord) på följande sätt: ”skändliga gärningar”, ”självsvåld, hänsynslöst våld”, ”fräckhet”, ”vulgärt missbruk”, ”brutal[itet]” (Liddell och Scott); ”omåttlighet, överdrift, i vad det vara må, t. ex. språk, uppförande, fräckhet” (Robinson); ”otyglad lusta, ... skändlighet, skamlöshet” (Thayer); ”hänsynslös och laglös fräckhet” (Trench). I A New Testament Wordbook (Barclay) heter det: ”[Aselʹgeia] används av Platon i betydelsen ’oförskämdhet’. ... Det definieras som ’våld i förening med förolämpning och skymf’. ... Det betecknas som ’den ande som inte känner några återhållande band och som vågar sig på vad det vara må som nyckfullhet och hänsynslös fräckhet kan föra tanken till’.”

Den judiske historikern Josefos, som levde under första århundradet v.t., använde detta uttryck (aselʹgeia), när han beskrev hur den hedniska drottning Isebel lät uppföra en helgedom åt Baal i Jerusalem. Denna handling var sannerligen en upprörande skändlighet, en handling som skamlöst visade förakt för allmänna opinionen och vanlig anständighet.

Denna användning av ordet aselʹgeia i världsliga skrifter på grekiska har sin motsvarighet i användningen av det i de kristna grekiska skrifterna. Aposteln Paulus talar till exempel om människorna av nationerna och säger att de ”till följd av deras hjärtans känslolöshet” kom att lämna ”all moralisk känsla bakom sig”, i det de ”hängav ... sig åt tygellöshet [aselʹgeia] för att med girighet utöva orenhet av alla slag”. (Ef. 4:17—19, NW) Aposteln Petrus förbinder aselʹgeia med sådana sedvänjor bland nationerna som ”lustar, omåttlighet i fråga om vin, vilt leverne, dryckestävlingar och allehanda lagstridig avgudadyrkan”, ting som leder till en djup ”pöl av liderlighet”. (1 Petr. 4:3, 4, NW) Och i beskrivningen av Lots bedrövelse över de gärningar som