En biblisk hemlighet avslöjas

 1. Påvisa att okunnighet eller ovetenhet inte är något skydd, och förklara vilket slag av okunnighet som är det värsta.

DET finns ett ordstäv som lyder: ”Vad jag icke vet gör mig ej förtret”, men okunnighet eller ovetenhet har medfört döden för många människor. Religiös okunnighet är allra dödligast, såsom Jesus framhöll då han talade om den skara religiösa ledare som kallades fariséer. Jesus sade: ”De är blinda människors blinda ledare. Om en blind leder en blind, faller de båda i gropen.” (Matt. 15:14, Hedegård) Det finns en stor hemlighet, ett ofantligt bedrägeri, som mer än något annat har vållat att människor drabbats av våldsam död, ända från människosläktets begynnelse räknat. Det är en religiös hemlighet, som har utgått från ett utstuderat bedrägeri som tog form mycket tidigt i människans tillvaro. Dess begynnelse omnämns i bibelns första bok, och i bibelns sista bok omtalas det hur den når höjdpunkten och blir avslöjad och uppenbarad nu i denna tid av den mänskliga historien, mer än 4.000 år efter det att den tog sin början.

 2. Vad är det för en hemlighet som Uppenbarelseboken, bibelns sista bok, talar om?

² Denna hemlighet har ett namn och framställs såsom en dålig kvinna. ”Och på hennes panna var skrivet ett namn med hemlig betydelse: ’Det stora Babylon, hon som är moder till skökorna och till styggelserna på jorden.’” (Upp. 17:5) Det sägs att denna kvinna har övat inflytande på alla nationerna och att hon kommer att drabbas av ett fall. ”Och ännu en annan ängel följde honom; denne sade: ’Fallet, fallet är det stora Babylon, som har givit alla folk att dricka av sin otukts vredesvin’” eller ”passionsuppeggande vin” (NW). — Upp. 14:8.

 3. Vilket inflytande kom det forntida Babylons religion att utöva på den katolska delen av kristenheten, och vilka frågor väcker detta faktum till liv?

³ Den forntida staden Babylon grundades av Nimrod, sedan upproret mot Gud hade ägt rum. Längre fram blev Babylon ett världsvälde, vars framträdande drag utgjordes av religionen. Staden föll för det persiska världsväldet år 539 f.v.t, även om den alltjämt ägde bestånd till en tid. Dess religion, som redan hade påverkat alla de hedniska religionerna, överlevde emellertid, och på 300-talet v.t. lyckades den tillvälla sig makten över den avfälliga kristendomen.a Denna utveckling har särskilt satt sina spår inom den katolska delen av kristenheten. Vilket inflytande utövade den babyloniska religionen på protestantismen, om den alls utövade något? Det är nödvändigt att vi får svar på denna fråga, innan vi fullständigt kan avslöja hemligheten med det stora Babylon.

Det protestantiska upproret

 4. Vilka frågor kan man göra sig om reformationen?

⁴ Det uppstod visserligen tidigare skilda grupper inom kristenheten, t.ex. Österns ortodoxa kyrka, som protesterade och gjorde uppror mot det romersk-katolska anspråket på att den romerske påven skulle vara kyrkans främste ledare, men den rörelse som benämnts protestantismen härstammar från 1500-talet. Den kallades för reformationen. Här inställer sig några frågor: Vad var det som den reformerade? Tog den avstånd från det som utgjorde den avfälliga kristendomens grundvalar? Åstadkom den bara en revidering av den religionsundervisning som katolska kyrkan meddelade, eller åstadkom den en fullständig reformation, ända därhän att den återställde den sanna gudsdyrkan som utövades i Jesu Kristi apostlars dagar?

 5. a) Vad var det som satte i gång reformationen? b) Vilken förklaring gav Martin Luther och protestantismen till denna hemlighet, det stora Babylon?

⁵ Den protestantiska rörelsens eld tändes den 31 oktober 1517 v.t. av Martin Luther, som var katolsk präst. Han var mycket illa berörd av den romersk-katolska avlatshandeln. Den nämnda dagen spikade han upp sina 95 teser om avlaten på slottskyrkodörren i Wittenberg. Luther, som vägrade att överge sin ståndpunkt, bannlystes från romersk-katolska kyrkan av påven Leo X. Luther gav uttryck åt sitt trots genom att den 10 december 1520 offentligen bränna bannhotbullan. Luther tillkännagav sin tolkning av den bibliska hemligheten genom att kalla Rom för det nya Babylon, då han sade: ”Låt oss vända ryggen åt det, på det att det må bli en boningsort för drakar, onda andar, troll och häxor och dess namn en evig förbistring.”b Ja, inom protestantismen har man i allmänhet givit en sådan förklaring till denna hemlighet, som gäller vem denna kvinna, Babylon, är, genom att använda benämningarna babylonisk och scharlakansröd kvinna om romersk-katolska kyrkan. (Se Webster’s New International Dictionary, 1961 och 1934 års oavkortade upplagor.) Låt oss undersöka om bevisen stöder denna föreslagna förklaring.

 6. Om vilka användes ursprungligen benämningen ”protestanter”, och vilka kom denna benämning längre fram att inbegripa?

⁶ Sedan Luther handlat på detta sätt, kom händelserna slag i slag. Heliga romerska rikets kejsare, Karl V, sammankallade en riksdag i Speyer år 1529. Riksdagen utfärdade ett edikt till förmån för den romerska kyrkans läror. Men den 19 april 1529 protesterade sex furstar, som stödde Luther, jämte representanter för tretton riksstäder, formellt och högtidligen mot riksdagsbeslutet. Detta ledde till att benämningen ”protestanter” kom att användas om Luthers efterföljare, men längre fram kom den dessutom att inbegripa kalvinisterna och andra religiösa samfund, som gjort uppror mot påven i Rom. Schmalkaldiska förbundet bildades den 31 december 1530.c

 7. a) Redogör för hur protestantismen bredde ut sig från och med år 1531. b) Inom vilka nationer var förhållandena särskilt gynnsamma för utvecklingen av protestantiska samfund och sekter?

⁷ Från och med år 1531 trädde många protestantiska religiösa reformatorer fram på skådeplatsen. Det var just år 1531 som konung Henrik VIII i England bröt med påven i Rom, gjorde sig till engelska statskyrkans överhuvud och krävde att landets prästerskap skulle erkänna hans kungliga supremati. År 1534 fick han titeln ”kyrkans överhuvud”, och det var alltså förbi med den romerske påvens myndighet i England. Många religiösa samfund kom över till Nordamerika, när denna kontinent började koloniseras, och efter Nordamerikanska frihetskriget (1775—1783) grundades nordamerikanska protestant-episkopalkyrkan såsom en utbrytning ur anglikanska kyrkan, dvs. engelska statskyrkan. På grund av att kyrka och stat genom bestämmelserna i Förenta staternas konstitution är skilda åt, har Förenta staterna blivit ett hemvist för mer än 200 religiösa organisationer som alla bekänner sig vara kristna.

 8. a) Vad var det som ledde till söndring och sektbildning inom protestantismen, och hur långt har söndringen fortskridit? b) Vad har följden blivit av att protestantismen sönderfallit i motstridiga samfund och sekter?

⁸ Liksom fallet hade varit med katolska kyrkan blev alltså protestantismen söndrad i många samfund och sekter till följd av lojalitet mot de olika staterna och skarpa meningsskiljaktigheter. Hundratals, ja, något tusental sekter har uppstått i skilda delar av jorden, dit kristenhetens missionärer har blivit utsända. Jesu ord om att hans lärjungar skulle vara ett och aposteln Paulus’ förmaning: ”Att alla vara eniga i edert tal och att icke låta söndringar finnas bland eder”, har på det skändligaste överträtts av kristenheten, ty den har gjort anspråk på att höra Kristus till. Den har emellertid förvirrat folk och gjort det mycket krångligt för dem att finna sanningen. Hos andra har den väckt motvilja, varför många har vänt sig bort från Gud. Härigenom har kristenheten dragit mycken smälek över Guds och Kristi namn inom såväl kristenhetens som hednavärldens landamären. — Joh. 17:21, 22; 1 Kor. 1:10—13.

Reformationen återinförde inte den sanna gudsdyrkan

 9. Innebar reformationen att den sanna gudsdyrkan blev återinförd? Förklara.

⁹ Innebar då reformationen verkligen att den sanna gudsdyrkan blev återinförd? Kyrkohistorien såväl som världshistorien förnekar att den gjorde detta. Protestantismen återhämtade sig inte från det avfall som inträffade efter Kristi apostlars död, ty 1) höll den fast vid katolska kyrkans grundläggande religiösa läror, t. ex. treenighetsdogmen, läran om människosjälens odödlighet och pina för onda själar efter döden i en osynlig andevärld, 2) bibehöll den dess organisatoriska uppbyggnad genom att göra åtskillnad mellan prästerskap och lekmän, och 3) följer dess predikometod inte det allmänna prästadömets linjer, som följdes av de första kristna, vilka alla — från den minste till den störste av dem — var nitiska i att predika och undervisa från hus till hus och var det kunde låta sig göra. — Apg. 2:46, 47; 20:20.

10. Hur har protestantismen handlat likt andra babyloniska religioner i en sådan sak som politiken?

¹⁰ Dessutom har protestantismen gjort gemensam sak med de övriga babyloniska religionerna i att understödja denna världens politiska ansträngningar, varigenom det ingåtts många förbindelser mellan kyrka och stat och kyrkan rentav sökt behärska denna världens regeringar. Kristenhetens religioner har alla firat religiösa helg- och högtidsdagar med hednisk bakgrund och har visat brist på respekt för människors och djurs blod, alldeles som Nimrod gjorde, han som grundade Babylon och byggde upp det första väldet här på jorden och som i bibeln kallas ”en väldig jägare i opposition mot Jehova”. — 1 Mos. 10:8—12, NW; 9:1—6.

11. Redogör för sambandet mellan Babylons religion å ena sidan och hednavärldens och kristenhetens religioner å den andra.

¹¹ De verkliga förhållandena visar att Babylons religion i själva verket utgjorde grundvalarna till de östliga och västliga riktningarna inom katolska kyrkand såväl som till kristenhetens protestantiska grupper. Den babyloniska religionens sedvänja att blanda sig i politiken har också följts av kristenheten. Det forntida Babylons religion vann alltså verkligen herraväldet över alla denna världens religioner, såväl hednavärldens som kristenhetens. Nu har vi fått en fullständig bakgrund, som gör det möjligt för oss att identifiera det stora Babylon, som Uppenbarelseboken i bibeln talar om. Låt oss ta itu med detta.

Vad det hemlighetsfulla Babylon är

12. Varför skulle den forntida staden Babylon inte kunna vara det stora Babylon?

¹² Benämningen det stora Babylon skulle inte kunna ha avseende på den forntida staden Babylon, ty den förlorade sin makt såsom världsvälde år 539 f.v.t, och även om den bestod i några hundra år till, föll den till sist helt och hållet i ruiner. Platsen där den legat utmärks för närvarande bara av en anslagstavla av trä vid den järnväg som löper genom denna öde trakt. Men det forntida Babylons mest framträdande drag var dess religion; och vidare stod det i ständig opposition mot Gud och var från första stund en svuren fiende till Sion, dvs. Jerusalem. Dess prästadöme och religion överlevde och kom att genomsyra alla religionerna i denna världen, så att deras grundläror kom att vila på det forntida Babylons eller Babels religion.

13. a) Tala om vad det stora Babylon är, och förklara varför du beskriver det på detta sätt. b) Vilken del av det stora Babylon har varit den mest framträdande?

¹³ Det Babylon, som behärskat och alltjämt behärskar alla denna världens religioner och från första början gjort sin guds, Satans, djävulens, vilja, som gått ut på att den allsmäktige Gudens, Jehovas, sanna tillbedjare skulle bekämpas, har utgjort ett religiöst världsvälde. Det stora Babylon är alltså större än katolska kyrkan, ja, större än hela kristenheten. Det är DEN FALSKA RELIGIONENS VÄRLDSVÄLDE. Detta omfattar världens alla religioner, vilka har det forntida Babylons religiösa läror och sedvänjor till grundvalar. Det är ”i opposition mot Jehova”, liksom Nimrod var. Det stora Babylon är visserligen ett religiöst världsvälde, men det har blivit kommersiellt och politiskt i sig självt och har förbundit sig med de politiska och kommersiella elementen i hednavärlden. Liksom förhållandet är inom ett politiskt välde, där ett parti kan söka vinna övertaget, så kan inom det stora Babylon en viss religiös grupp söka vinna en så framskjuten ställning att den får herraväldet över religionens hela domän. Kristenheten har varit det stora Babylons mest aggressiva del, och den romersk-katolska delen har gått i spetsen.

14. Är judendomen en del av det stora Babylon? Ge skäl för svaret.

¹⁴ Också judendomen är en del av det stora Babylon, ty när Jesus och hans lärjungar var här på jorden, tillämpade de på judendomen sådana profetior som gällde Babylon. Judendomen vände så gott som hela nationen emot Jesus, Messias, och intill denna dag har judendomen inte ändrat hållning.

15. Vilken parallell måste vi spana efter, när det gäller det forntida Babylons fall och det stora Babylons fall?

¹⁵ Vi bör fördenskull vara högeligen intresserade av det änglabudskap som återges i Uppenbarelseboken 14:8: ”Fallet, fallet är det stora Babylon, som har givit alla folk att dricka av sin otukts vredesvin” eller ”passionsuppeggande vin”. För att vi skall kunna förstå hur detta går till, måste vi begrunda vad som hände med det forntida Babylon. Denna stad drabbades av ett plötsligt och häpnadsväckande fall, då mederna och perserna gick till angrepp år 539 f.v.t, och tvingades låta sina judiska fångar dra bort och även andra människor, som hade övergått till att dyrka Jehova. Men staden själv bestod i flera hundra år och blev först så småningom fullständigt ödelagd. Dess motbild, det stora Babylon, måste fördenskull också drabbas av ett fall och förlora sitt grepp om sina religiösa fångar, men det måste äga bestånd under någon tid därefter, innan det blir fullständigt tillintetgjort, såsom det beskrivs i senare kapitel i Uppenbarelseboken.

Nationerna förmås dricka sig druckna

16. a) Hur har det stora Babylon förmått nationerna att dricka av sitt ”passionsuppeggande vin”? b) Vad har följden blivit?

¹⁶ Genom att ingå fördrag och knyta vänskapsband med denna världens politiska styresmän har detta religiösa världsvälde, det stora Babylon, begått andlig otukt med dem. (Jak. 4:4) I sina bemödanden att vinna makt och välde har det använt sitt religiösa inflytande och har fått millioner av sina anhängare att ge sitt stöd åt de hedniska världsväldena, och härigenom har det förmått nationerna att dricka av ett ”passionsuppeggande vin”, nämligen politiskt, kommersiellt och ekonomiskt förtryck, religiös förföljelse, heliga krig, religionskrig och korståg såväl som sådana krig som nationerna har fört uteslutande av politiska och kommersiella skäl. Fram till denna dag har det helgat dessa fientliga handlingar genom att få folk att tro att det är Guds vilja att man för krig och att man följaktligen gör Guds vilja om man tar del i dessa krig. Men sig själva ovetande frambringar de i själva verket ”köttets gärningar”, som är emot Gud och hans rike och som har dragit död och förintelse över oräkneliga millioner människor. — Gal. 5:19—21; Jak. 4:1—3; Jer. 50:7.

17. a) När sattes Babylon, i synnerhet den del som kallas kristenheten, på ett rannsakande prov? b) Hur vet vi att kristenhetens präster hade en viss insikt beträffande den av Gud fastställda tiden för hans rike att börja härska?

¹⁷ Den tid skulle komma då Babylon skulle sättas på prov. Det hade givit sitt stöd åt de ”hedniska” styresmännen, men år 1914 hade hedningarnas sju tider utlöpt. Detta betydde att tiden var kommen för slutet på hednaväldenas oinskränkta maktutövning, den tid då Kristus skulle börja härska, han ”som har den lagliga rätten”. (Dan. 4:22; Hes. 21:27, NW; Upp. 11:15) Det mest omfattande provet kom över det stora Babylons mest framträdande del, som benämns kristenheten och som inte sade sig vara babylonisk utan påstod att den var Guds synliga organisation, det andliga Sion. När tiden nu var kommen för en förändring beträffande världsherraväldet, skulle det stora Babylon då slutligen vidta en förändring, eller skulle det fortsätta med att vara de världsliga regeringarnas härskarinna under deras bemödanden att vidmakthålla sitt herravälde över världen? Det påstod sig stödja Guds rike. Ja, år 1917 lät åtta ledande prästmän inom fem religiösa samfund i Storbritannien publicera ett manifest i den brittiska pressen, vilket vittnade om att de ansåg att den dåvarande krisen i världen pekade hän emot slutet av hedningarnas tider, att alla folk skulle bli underställda Guds herradöme och att detta skulle medföra välsignelser för människosläktet.e

18. Hur visade de babyloniska religionssystemen om de var gynnsamt inställda till Guds rike med Kristus som konung eller inte?

¹⁸ Men första världskriget, som hade brutit ut mitt i själva kristenheten, fortsatte fram på hösten år 1918. De ovan nämnda prästmännen tog tillbaka sin förutsägelse och ville inte kännas vid att de hade gjort den. Det var bara fyra av de tjugosju nationer, vilka blev invecklade i detta stora krig, som inte utgjorde någon del av kristenheten, även om deras religiösa system allesammans hörde med till det stora Babylon. Men i stället för att söka förhindra detta krig, som gällde ett av mänskliga regeringar utövat herravälde över världen, lät kristenhetens kyrkor sina kyrkomedlemmar dra ut i det för att kämpa mot varandra. På detta sätt fick de inte bara millioner människor att gå ut i kriget, utan de förföljde dessutom också sanna kristna människor, som inte ville ta del i denna masslakt.

19. Vilka utgjorde en särskild måltavla för de religiösa förföljarna, och hur lyckades dessa få myndigheterna att förfölja dem som predikade Guds rike?

¹⁹ En särskild måltavla för dessa religiösa organisationer i det stora Babylon utgjorde de åt Gud överlämnade, döpta kristna som då allmänt kallades bibelforskare och som pekade hän emot Guds rike såsom det enda hoppet, i det de predikade och spred olika skrifter utgivna av Sällskapet Vakttornet. Prästerskapet drog nytta av krigshysterien och begagnade den för att få till stånd en politisk aktion. Boken Den fullbordade hemligheten, som innehöll en förklaring till hela Uppenbarelseboken, och traktaten Eko från talarstolen, som utkom med ett nummer med artikeln ”Babylons fall”, blev förbjudna i Kanada och kort därefter i Förenta staterna. Därpå häktades åtta representanter för Vakttornet, bland dem Sällskapets president, och den 21 juni 1918 dömdes de till åttio års fängelse i ett federalt tukthus.

20. På vilka andra sätt, förutom genom förföljelse från myndigheternas sida, vållade prästerna, särskilt i Kanada och Förenta staterna, att Jehovas vittnen blev mycket illa behandlade?

²⁰ Förutom att Sällskapet Vakttornets representanter blev förföljda på detta sätt förföljde man de kristna bibelforskare som hade samarbetat med dem i att predika om Riket och Babylons fall. Dessa kristna utsattes för häftig förföljelse genom pöbelupplopp, polisingripanden mot dem, påtvingad arbetslöshet osv., och allt detta på tillskyndan av det religiösa prästerskapet i Kanada och Förenta staterna.

21. a) Vad var det som utgjorde svaret på frågan om vilka som hade haft rätt i sin uppfattning beträffande händelserna år 1914 och omedelbart därefter? b) Vad stred man om i första världskriget, och vad åstadkom man med det? c) Hade det stora Babylon fallit, och vilken ställning hade det intagit i förhållande till Gud?

²¹ Vilka hade haft rätt? Jesu ord, återgivna i Matteus 24:7—13 och Uppenbarelseboken 12:5—10, hade sannerligen blivit uppfyllda genom den oerhörda manspillan, de farsoter och jordbävningar och den livsmedelsbrist, som följde kriget i spåren, vilket bevisade att Jesus Kristus hade stått upp i makt på det himmelska Sions berg, att riket hade blivit fött i himmelen år 1914. (Matt. 24:3, 7—9) Kriget hade upphört i och med att ett fördrag om vapenstillestånd hade undertecknats den 11 november 1918. Det hade inte varit ett krig för att befästa Guds rike utan i stället ett krig nationerna emellan om världsherraväldet, ty såsom det hade förutsagts i Uppenbarelseboken 11:18 vredgades nationerna i stället för att glatt och villigt ta emot Guds rike. Kriget hade i själva verket bara varit en strid om huruvida herraväldet över världen skulle utövas av en viss del av kristenheten i stället för av en annan del, och därför blev det inte Guds rike som kom att behärska jorden, utan det anglo-amerikanska världsväldet, som bibeln på förhand hade omtalat såsom det sjunde världsväldet, fortsatte att utöva herraväldet över den. Det stora Babylon hade emellertid inte fallit, ty det hade nu fört Guds vittnen i fångenskap, dvs. de kristna bibelforskare som hade förkunnat Jehovas domar emot det, och det hade lyckats upplösa deras världsvida organisation och sätta stopp för verksamheten. Men var stod det i förhållande till Gud? Det hade självt intagit en ställning, i vilken det skulle drabbas av Guds dom, därför att det hade motstått Guds rike på det himmelska Sion och hade förföljt hans kristna vittnen och fört dem i fångenskap på grund av sin andliga otukt med de politiska makterna för att få dem att fullgöra dess vilja.

Det stora Babylon faller och förlorar greppet om sina fångar

22. Vad hade kristenhetens präster förbisett, och vad var det fördenskull som inträffade helt oväntat?

²² Prästernas glädje, i synnerhet kristenhetens prästers, var mycket stor, då Jehovas kristna vittnen fördes i fångenskap, och de skulle med stor förtjusning ha sett denna fångenskap fortsätta för all framtid, så att arbetet med att förkunna Rikets budskap här på jorden skulle vara dött.f Men vilken överraskning skulle de inte få uppleva! De förbisåg att den större Cyrus, Jesus Kristus, hade börjat regera på Sions berg, beklädd med all makt i himmel och på jord. Lika plötsligt som den forntida staden Babylon hade fallit, denna fruktansvärda och förment ointagliga stad som en natt föll för Cyrus i Persien, förändrades nu situationen. I mars 1919 tvingades fängelseportarna att öppna sig för Jehovas vittnen, sedan en federal appellationsdomstol utfärdat en förordning härom, och det blev bevisat att de blivit inspärrade på falska anklagelser. Sällskapets åtta framstående representanter blev fullständigt frikända från allt som påbördats dem.

23. a) I vilket avseende hade det stora Babylon fallit? b) Vad gjorde Jehovas kristna vittnen därpå, och vilken profetia var det som de förstod hade särskild tillämpning vid den tiden?

²³ Vad hade hänt? Jo, det stora Babylon hade visserligen inte blivit tillintetgjort, liksom inte heller det forntida Babylon blev ödelagt då Cyrus intog det, men det hade nu fullständigt förlorat förmågan att behålla sina fångar. Från och med nu kunde alla som tillbad Jehova, såväl som alla som behärskades av det stora Babylon men som önskade dyrka Jehova, dra ut ur det och fritt och ohindrat dyrka honom med ande och sanning. De kunde ta del i att förkunna domarna över Babylon, som snart skulle bli fullständigt förintat, vilket det förtjänat för sitt motstånd mot Jehova. Sällskapets representanter tog genast efter frigivningen itu med att återuppbygga Sällskapets världsvida organisation och återknyta förbindelserna med andra länder. En allmän sammankomst hölls dagarna 1—8 september, och den femte dagen talade Sällskapet Vakttornets president, J. F. Rutherford, till de församlade över ämnet ”Förkunnandet av riket”. Han gjorde en tillämpning för vår tid av profetian i Jesaja 52:7, som hade uppfyllts vid tiden för israeliternas befrielse ur den babyloniska fångenskapen: ”Huru ljuvliga äro icke glädjebudbärarens fotsteg, när han kommer över bergen för att förkunna frid och frambära gott budskap och förkunna frälsning, i det han säger till Sion: ’Din Gud är nu konung!’” Söndagen den 7 september framträdde han så vid ett offentligt föredrag över ämnet ”Hoppet för den betryckta mänskligheten”, som åhördes av omkring 7.000 personer, och talade för Guds rike såsom en bättre lösning än det mänskliga surrogatet, det då föreslagna Nationernas förbund.

24. Vad var det stora Babylons fall år 1919 ännu ett bevis för?

²⁴ Det var sannerligen ett glatt budskap för Guds folk, Sion, detta tillkännagivande: ”Din Gud är nu konung!” Ja, att Babylon föll på våren år 1919 utgjorde ännu ett bevis för att den större Cyrus eller Kores hade börjat regera i sitt rike och hade öppnat Babylons dörrar eller portar, krossat ”kopparportarna” och brutit sönder ”järnbommarna”, som höll Jehovas folk tillbaka. — Jes. 45:1, 2.

25. Hur kommer all den skada som tillfogats oskyldiga människor att bli gottgjord under Kristi rikes styrelse, och vad bör vi nu göra?

²⁵ Jehova reder alltså ut den här stora bibliska hemligheten för oss, en hemlighet som inte har Gud till upphovsman utan som Guds motståndare, Satan, djävulen, har tänkt ut. Men Satan har förlorat. Hans hemlighet har avslöjats, och ingen behöver vara fången i dödsbringande ovetenhet om den. I och med att det stora Babylon och dess politiska, kommersiella vänner och understödjare blir tillintetgjorda och den nya ordningen under Kristi rikes styrelse kommer att utöva sitt välde blir det slut på den förvirrande religiösa okunnigheten. Genom en uppståndelse skall millioner människor, som i det flydda har varit det stora Babylons offer, komma tillbaka för att lära känna sanningen. Begagna tillfället nu och fly från Babylon och håll dig sedan borta från det, så att du kan undgå att krossas, att bli utrotad, på den snabbt annalkande dag då det stora Babylon skall bli tillintetgjort.

[Fotnoter]

[Bild på sidan 17]

Luther bränner påvens bannhotbulla den 10 december 1520