Verkställandet av Guds dom över den falska religionen

”Kom, jag skall visa dig domen över den stora skökan, som sitter på många vatten.” — Upp. 17:1, NW.

 1. Vilken rätt har varje människa, och vad åligger det andra i samband härmed?

ENVAR har rätt att utöva den religion han finner för gott att välja. Detta är sant i denna tid, förutsatt att en människas religion inte visar sig vara ytterligt omoralisk, tygellös och inte strider mot anständighetens krav. Envar bör respektera varje annan människas rätt att välja och utöva sin religion. Vi måste visa religiös fördragsamhet.

 2. a) Vad innebär inte religiös fördragsamhet? b) Hur betraktar en hinduisk författare många gudars namn? Vilka frågor väcker detta hos oss?

² Att vi förunnar envar hans religiösa rätt, att vi vägrar att hindra någon i hans religionsutövning, innebär emellertid inte att vi godtar hans religion eller att vi godtar alla andra religioner förutom vår egen. Att vi utövar religiös fördragsamhet innebär inte att vi anser att alla religioner är rätta och gagneliga och att de alla för till en evig, lycklig framtid i ändlös gemenskap med den gud som dyrkas. Det innebär inte heller att vi går med på att när allt kommer omkring, så dyrkar vi alla likväl en och samme gud, vilket visserligen sker genom att vi tillskriver honom olika namn eller genom att vi har olika sätt att nalkas honom eller genom att vi utför olika religiösa ceremonier. Såsom en hinduisk författare nyligen skrev: ”Gudars namn inverkar lika litet på religionen som mäns och kvinnors namn inverkar på dessas personlighet. ... Oavsett om det är Gud, Jehova, Bhagwan, Ishwar, Allah, Hari, Sjiva eller Rama, så är det samma Väsen, som varje religionsanhängare vagt påminner sig, då han uttalar det namn, som han har blivit lärd att förbinda med universums mysterium och begreppet tillbedjan.”a Men är detta sant? Har alla de många gudarnas namn samma historia? Påminner de allesammans de olika gudsdyrkarna om en och samma personlighet?

 3. a) Varför är det inte orätt att avslöja en falsk religion? b) Vad måste utgöra grundvalen för ett sådant avslöjande?

³ Skulle det kunna finnas falsk religion? Det är inte något slag av religiös förföljelse, om någon säger eller påvisar att en annan religion är falsk. Det är inte fråga om religiös förföljelse, om en välunderrättad människa offentligen avslöjar att en viss religion är falsk och därigenom gör det möjligt för andra människor att få klart för sig skillnaden mellan den falska religionen och den sanna religionen. Men för att kunna göra ett sådant avslöjande och kunna påvisa att de orätta religionerna är falska, måste den sanne gudsdyrkaren tillgripa auktoritativa bedömningsmedel, han måste använda en måttstock som inte kan bevisas vara bristfällig. Att offentligt avslöja den falska religionen är sannerligen värdefullare än att avslöja att ett nyhetsmeddelande är osant. Att man gör det innebär inte att man ägnar sig åt religiös förföljelse. Man gör i stället allmänheten en tjänst med detta, vilket kan medföra evigtvarande liv och lycka för gemene man. Men samtidigt har den enskilde full valfrihet.

 4. Vad bör en utövare av den sanna religionen kunna göra?

⁴ Varför skulle väl någon utöva en religion med mindre han är övertygad om att den är sann och rätt? Det är inte egoistiskt av en gudsdyrkare att säga och tro att hans religion är den enda sanna religionen. Men han bör kunna bevisa att hans religion är den enda rätta och att den medför eviga välsignelser. I annat fall är hans tro på denna religion grundlös och är rena godtrogenheten.

 5. a) Om alla religioner vore sanna, vad skulle vi då bli varse? b) Hur kan vi vara förvissade om att inte alla religioner är sanna?

⁵ För somliga människor är det kanske en ny tanke att inte alla religioner är sanna och rätta och att det i själva verket bara finns en enda sann religion, endast en sann form av tillbedjan eller gudsdyrkan av en högre eller överlägsen intelligent makt. Om alla religioner vore sanna och rätta, skulle de medföra förbättringar, framsteg, skydd och bestående gagn för alla religionsutövare. Den falska religionen får onda verkningar, den leder till förnedring och förfall. Eftersom detta är vad den falska religionen åstadkommer här i livet, hur skulle den då i själva verket kunna frälsa oss? Hur skulle den kunna föra oss in i en bättre värld, en värld som är förbättrad trots det att samma religion skall utövas i den som utövades i detta livet här på jorden? Alla religioner kan inte vara sanna, ty alla motsäger de varandra, men den verkligt sanna religionen måste motsäga alla andra.

 6, 7. a) Vad uppenbarar den sanna vetenskapen? b) Hur visar Guds ord att gudomlig vishet står bakom skapandet av vårt universum?

⁶ Det måste vara så att det bara finns en enda sann religion, liksom det bara finns en enda sann vetenskap. För nitton hundra år sedan varnade en lärd försvarare av den sanna religionen för ”opposition från den vetenskap, som falskeligen så kallas”, (AV) eller för ”gensägelser, som komma från den falskeligen så kallade ’kunskapen’”, ty genom att godtaga sådant som falskeligen kallades vetenskap eller kunskap kom många troende att vända sig bort från den sanna tron. (1 Tim. 6:20) Den enda sanna religionen måste vara i fullkomlig överensstämmelse med sådan vetenskap som blivit bevisad, inte med den som bara kallas vetenskap.

⁷ Sådan vetenskap eller kunskap, som är sann, därför att den är bevisad, uppenbarar vilka lagar som gäller i universum. Den uppenbarar allt klarare och klarare för oss den underbara harmoni, som präglar hela skaparverket och vårt fysiska universums alla lagar. Vårt universums enhet och samstämdhet uppenbaras alltmera detaljerat genom vetenskapliga forskningar, men till och med med blotta ögat kan vi se tillräckligt för att få klart för oss att det bara finns en enda Gud, en enda Skapare av vårt till alla delar samstämda universum. Att det är gudomlig vishet som står bakom eller som bär ansvaret för vårt samstämda universum kom för länge sedan till uttryck i följande ord, vilka riktade sig emot människor som förnekar att det finns en enda, suverän Skapare och Gud: ”Vad man kan känna om Gud är uppenbart bland dem, ty Gud har gjort det uppenbart för dem. Ty hans osynliga egenskaper kunna tydligt ses alltifrån världens skapelse, emedan de förnimmas genom de frambragta tingen, ja, hans eviga makt och gudom, så att de äro utan ursäkt.” (Rom. 1:19, 20, NW) Vilka slutsatser måste vi dra av detta?

 8. a) Vilka krav måste en religion fylla, om den skall kunna vara den enda sanna gudsdyrkan? b) Varför måste den sanna gudsdyrkan triumfera?

⁸ En enda Gud allena skulle kunna vara suverän och allsmäktig; och tillvaron av en enda sådan Gud skulle bara kunna innebära en enda sann religion, nämligen den rätta tillbedjan av denne ende suveräne, allsmäktige Gud. Hans religion är en de sanna trosuppfattningarnas religion, och det råder samstämdhet mellan alla dess olika yttringar, liksom det råder samstämdhet inom den sanna fysiska vetenskapen och inte någon självmotsägelse. Den ende Gudens sanna religion är inte självmotsägande, förnekar inte sig själv och blir inte oense med sig själv. Om det rådde motsättningar, gensägelser och oenighet inom den, skulle den aldrig kunna bestå; den skulle inte kunna vara den enkla, rena sanningen; den skulle inte stämma överens med universums vetenskapliga lagar; den skulle inte kunna triumfera i den segslitna kampen med den falska religionen. Men den sanna religionen måste triumfera, ty sanningen kan inte göras om intet. Detta är orsaken till att trots förekomsten av de många falska religionerna här i världen, så har den sanna religionen levt vidare fram till denna dag, fastän den står ensam. Den ende allsmäktige Guden skulle förvisso inte kunna göra annat än bevara sin egen religion.

 9, 10. a) Vem var den siste i den släktlinje, inom vilken man utövade den sanna gudsdyrkan? Varför upphörde den i och med honom? b) Vad ansåg han om att ge Jehova odelad hängivenhet?

⁹ Under de fyra första årtusendena av människans tillvaro fanns det en släktlinje bland människorna, inom vilken man höll fast vid att tillbedja den sanne Guden. Den siste i denna släktlinje var Jesus Kristus, som vägrade att tillbedja någon annan än den sanne Guden. I ett svar till Satan, den sanne Gudens och hans religions motståndare, sade Jesus Kristus: ”Gå bort, Satan! Ty det är skrivet: ’Det är Jehova, din Gud, du skall tillbedja, och det är endast honom du skall ägna helig tjänst.’” (NW) Jesus Kristus citerade här ur det som står skrivet i profeten Mose lag, i 5 Moseboken 5:9; 6:13, där denna lag i sin ursprungliga språkliga lydelse meddelar oss Guds namn, Jehova.

¹⁰ Jesus Kristus gifte sig inte och bildade inte någon familj, inom vilken tillbedjan av den sanne Guden, Jehova, kunde fortsätta att utövas. Av de upptecknade profetior, som Jehova Gud inspirerat, visste Jesus att han måste dö martyrdöden för sanningen. Fördenskull samlade han trogna efterföljare omkring sig, som skulle fortsätta med att utöva den sanna religionen efter hans död. — Joh. 18:37.

11. Vilken förändring med avseende på sin religion vidtog några judar på Jesu tid?

¹¹ De tolv apostlarna, som han utvalde, hade fram till den tiden sökt leva enligt Mose lag. Nu lämnade emellertid Simon Petrus och hans bror Andreas sin tidigare religion; från att ha varit judiska religionsutövare, som inte hade något med medlemmar av icke-judiska nationer att göra, övergick de nu till att vara kristna, Jesu Kristi efterföljare. Också med apostlarna Johannes och Jakob skedde samma förändring med avseende på deras religion, och med alla de andra apostlarna skedde samma slags omvändelse, ty de var alla från födelsen judar efter köttet. Saulus från Tarsus, som blev aposteln Paulus, följde tidigare judaismen, dvs. judarnas religion, och förföljde de kristna, men helt hastigt, på grund av ett underverk, övergav han judendomen för kristendomen. (Gal. 1:13—16; 2 Kor. 11:22, 23; Fil. 3:5, 6) Men att dessa apostlar således övergick från en religion till en annan innebar inte att de nu försökte bevisa att det var något galet med bibeln.

Det medel varmed alla religioner döms

12. a) Vad angav Jesus vara måttstocken för sanningen? b) Hur mycket av denna sanning var tillgängligt, då han yttrade dessa ord?

¹² Det var alldeles tvärtom. Dessa apostlar och med dem förbundna judar, som också blivit omvända, framlade ännu flera bevis, dagsaktuella bevis, som fastslog att de hebreiska skrifterna var sanna. Dessa jude-kristna på den tiden hade de hebreiska skrifterna, alltifrån Första Moseboken till Malaki, tillsammans trettionio böcker, enligt den nutida uppdelningen av dem. Jesus Kristus själv hävdade ständigt dessa hebreiska skrifters sanningshalt och riktade uppmärksamheten på uppfyllelsen av profetiorna i dem. I den sista bönen som han bad tillsammans med sina lärjungar sade han följande till Jehova Gud om dessa hebreiska skrifter: ”Helga dem förmedelst sanningen; ditt ord är sanning.” Hans judiska lärjungar, hans efterföljare som tillhörde Israels nation, följde hans exempel, och i likhet med honom, deras ledare och anförare, bevisade de att de hebreiska skrifterna var sanna, inspirerade av Gud. — Joh. 17:17, NW; Luk. 24:25—27, 44—46; Apg. 17:2, 3.

13. a) Hur följde Jesu första lärjungar hans råd i Johannes 17:17? b) Vad kom att utgöra det fullständiga sanningsordet, och vad är det måttstocken för än i denna tid?

¹³ Vad dessa till kristendomen omvända judar i själva verket gjorde var att de förenade sig med Jesus Kristus i att avslöja att de religiösa traditioner, som människor hade fogat till de hebreiska skrifterna och till dyrkan av Jehova, var falska, ty dessa av människor uppfunna traditioner motsade den Heliga skrift och åstadkom att Guds bud och befallningar blev utan kraft. De höll sig strängt till de inspirerade hebreiska skrifternas trettionio böcker såsom utgörande den måttstock, enligt vilken det skulle avgöras om religiösa läror och seder och bruk var sanna eller falska. Nu tillkom tjugosju kristna böcker, som ursprungligen skrevs på grekiska språket av åtta inspirerade apostlar och lärjungar och som överensstämde med dessa hebreiska skrifter. Dessa böcker fogades till de inspirerade hebreiska skrifterna, och så fick man en enda bok med sextiosex böcker. I överensstämmelse med det tillvägagångssätt, som tillämpades av Jesus Kristus och hans lärjungar under första århundradet, gör vi bruk av denna inspirerade bok, den Heliga skrift eller bibeln, såsom vår av Gud givna måttstock i denna tid för att bevisa en religion vara sann eller falsk.

Gud står emot den falska religionen

14. Vilken inställning har både Gud och Kristus till den falska religionen, eftersom ingen av dem kan ljuga?

¹⁴ Den ende levande, sanne Guden ljuger inte; han kan inte ljuga. (Tit. 1:1, 2; Hebr. 6:18) Eftersom han orubbligt håller fast vid sanningen, står han emot all falsk religion; och det gör även hans Son, Jesus Kristus. I den allra sista boken i bibeln samarbetade de för att, genom aposteln Johannes, ge oss en profetia i symboler, som beskriver all falsk religions fall och förintelse.

15. a) Vem har givit upphov åt den falska religionen? Med vilka namn har han kallats? b) Varför dominerar den falska religionen här på jorden?

¹⁵ Liksom den enda sanna religionen utgår från den ende levande och sanne Guden, Jehova, och representerar honom, så representerar all falsk religion den osynliga andevarelse som är denna världens eller tingens ordnings falske gud. (2 Kor. 4:4) Han har givit upphov åt den falska religionen, ty han är en lögnare och all lögns fader, och han motstår den sanne Guden, Skaparen. Bibelns sista bok kallar honom ”den store draken ... den ursprunglige ormen, den som kallas Djävul [baktalare] och Satan [motståndare], vilken vilseleder hela den bebodda jorden”. (Upp. 12:9, NW) Med undantag av dem som troget tillber den sanne Guden genom hans Son, Jesus Kristus, vilseleder Satan, djävulen, ”hela den bebodda jorden” förmedelst falsk religion. Detta förklarar varför den falska religionen dominerar här på jorden.

16. a) Råder det fridfulla förhållanden mellan den sanna och den falska religionen? b) Varför måste den sanna religionen segra?

¹⁶ Varken den sanne Guden eller den falske guden godtar den andres religion. Den sanne Guden motstår den falske gudens, Satans, djävulens, religion. Den falske guden står emot Jehovas religion och förmår sina tjänare till att anställa förföljelse mot den sanne Gudens religion. Ned genom tidsåldrarna har fördenskull de sanna gudsdyrkarna fått lida svårt på tillskyndan av anhängarna av den falska religionen. Må så vara att den falska religionen nu har makten och numerären på den bebodda jorden, men vilken religion är det som till sist skall triumfera? Det finns bara ett svar på den frågan: Eftersom sanningen inte kan förintas, är det den falska religionen som skall lida nederlag och bli tillintetgjord. Detta är lika säkert och visst som att den sanne Guden skall triumfera över den falske religiöse guden.

17. a) Vilken kraft och förmåga besitter den sanne Guden, enligt vad som framgår av den bibliska skildringen av syndafloden? b) Varför har han då tillåtit den falska religionen att finnas till ända fram till vår tid?

¹⁷ Nu skulle ju den sanne Guden genast kunna utplåna den falska religionen och därmed befria dem som dyrkar honom från motstånd och förföljelse. På Noas tid utplånade han den falska religionens utövare genom en världsomfattande översvämning. Åtta trogna tillbedjare av den sanne Guden överlevde, nämligen Noa och sju honom närstående familjemedlemmar. (1 Mos. 6:5—7:24) Sedan denna världsomfattande syndaflod har den allsmäktige Guden bara tillåtit den falska religionen att finnas till. Han har tolererat den för att pröva sina egna tillbedjares uppriktighet och trohet. Hans inspirerade skrivna ord, bibeln, visar klart och tydligt att han inte alltid kommer att tolerera den falska religionens herravälde. Hur länge till kommer han att tolerera att det utövas falsk religion på hans egendom, här på jorden, som han äger eftersom han själv har skapat den?

18. Hur vet vi att slutet är nära för den falska religionen?

¹⁸ Bibeln anger att det förflöt omkring 1.656 år från den tid då den förste, fullkomlige mannen i Eden syndade mot sin Skapare och Gud och fram till syndafloden i Noas dagar. Från syndaflodens början intill nu har mer än dubbelt så lång tid förflutit, nämligen över 4.300 år. Enligt meddelanden från alla håll på den bebodda jorden är förhållandena nu för tiden värre än de som enligt uppgift rådde på jorden, innan syndafloden kom och utplånade utövarna av den falska religionen. Jesus Kristus uttalade en profetia för att förklara när änden skulle komma för den falska religionen och det övriga av djävulens tingens ordning. I sin profetia framhöll Jesus likheterna mellan förhållandena på jorden före syndafloden och de förhållanden, som skulle råda på jorden innan slutet skulle komma för djävulens värld. (Matt. 24:36—39; Luk. 17:26, 27) Eftersom de händelser och förhållanden, som Jesus Kristus förutsade, har varit historiska verkligheter, alltsedan 1914, och eftersom vår tid påminner om Noas tid omedelbart före syndafloden, är uppenbarligen slutet nära för all falsk religion.

Hur den uppkom

19. Vem var det som satte fart på den falska religionen efter syndafloden, och vilken lögn beträffande floden förde den falska religionen till torgs?

¹⁹ Var och hur tog då den falska religionen fart efter syndafloden? Det var i Noas sonsonsson Nimrods dagar, och det skedde i staden Babel eller Babylon. Nimrod var en storjägare i opposition mot Jehova Gud, och han blev konung i Babel och tillika dess jägaridol. (1 Mos. 10:8—10; 1 Krön. 1:10) Från denna första början byggdes den babyloniska religionen upp och utvecklades. Men babylonierna ansåg sin religion härstamma från tiden för himmelens och jordens skapelse. Följaktligen hade den babyloniska religionen sin mytiska teori om världsaltets uppkomst, sin filosofi om universums skapelse och även en skildring av syndafloden, som den överlevde; och fördenskull gjorde den anspråk på att vara den enda, ursprungliga religionen och alltså den sanna religionen.

20. Hur betraktade Noa och Sem med rätta denna nya spridning av den falska religionen?

²⁰ Men de verkliga förhållandena visar att Noa och hans son Sem, som överlevde syndafloden tillsammans med Noa, inte gjorde gemensam sak med de religiösa upprorsmakarna i att bygga Babel eller i att befrämja de sociala, politiska och religiösa idéer, som låg bakom uppbyggandet av denna stad och dess skyskrapsliknande torn. Noa och Sem förenade sig inte i tillbedjan av den nye gud, som man lade sig till med i Babel eller Babylon. De fortfor att dyrka den ende sanne Guden, Skaparen, honom som hade frambragt syndafloden. De avhöll sig från att tillbedja de falska gudar, som omtalas i den babyloniska skapelseberättelsen.

21. Genom vem hölls den sanna religionen vid liv?

²¹ På detta sätt uppkom den falska religionen i Babel (Babylon). Den sanna religionen fortlevde där Noa och Sem vistades, och Sem levde vidare fram till den mans dagar, som blev kallad ”Jehovas vän”, nämligen hebréen Abraham. (Jak. 2:23, NW; 2 Krön. 20:7; Jes. 41:8) Abraham var en framträdande ättling till Sem, och genom honom hölls dyrkan av den sanne Guden, vars namn är Jehova, vid liv på jorden.

22, 23. a) Hur gav den sanne Guden uttryck åt sitt misshag med den babyloniska religionen? b) Vilken beteckning gav den falska religionen åt Nimrods stad, men vad kallade Jehova staden? Vad betydde detta namn?

²² Gud godkände inte Babel eller Babylon — lika litet som han godkände dess falska religion. För att ge uttryck åt sitt misshag med Babel och dess religiösa skyskrapa förbistrade den allsmäktige Guden byggningsmännens språk och vållade att de blev förskingrade. Utan tvivel förändrades Nimrods eget språk, så att han inte längre talade ren hebreiska. Men vare sig han begagnade ett nytt språk eller inte, så vidmakthöll han sin falska religion, och på ett av de nya språken kallades hans stad med ett namn som betyder ”Guds port”. Detta avsåg naturligtvis inte en port åt eller för Jehova, som Nimrod motstod, utan det var beteckning för den nye falske gudens religiösa centrum och huvudstad.

²³ På det ursprungliga hebreiska språket kallar Guds skrivna ord Nimrods kungliga stad för Babel (grekiska: Babylon). Detta hebreiska namn, Babel, betyder inte ”Guds port”; det betyder ”förbistring” eller ”förvirring”. Den dom som Gud verkställde på staden var anledningen till att staden kallades med detta hebreiska namn. Falska religioner, som söker förhärliga Babel eller Babylon, ger inte staden namnet ”Förvirring” på sina språk utan förbinder sin gud med stadens namn. Sems historiska skildring kallar den Babel (”Förvirring”), och det gör även mer sentida bibelskribenter, som skrev på hebreiska och grekiska. — 1 Mos. 10:2—11:10; Ps. 137:1, 8; Matt. 1:11, 12, 17.

24. Hur gick det med den falska religionen efter tungomålsförbistringen i Babel, och vad har fördenskull skett världen runt?

²⁴ Babylons falska religion blev inte tillintetgjord genom att de som byggde på staden blev förvirrade och kringspridda. Dess falska religion kom i själva verket att spridas genom denna förskingring, och den kom att utövas på skilda språk och följaktligen med olika namn på dess gudar. Genom att Babylons byggningsmän blev förskingrade bars alltså dess religion, på olika språk, ut över hela Asien, Afrika och Europa och kom att utövas över hela den bebodda jorden och inte bara i Babylon. På detta sätt upprättades ett den falska religionens världsvälde med dess prästerskap och religiösa ceremonier. Alla de religioner, som tillhörde detta välde, skilde sig från varandra i fråga om språket, benämningar på saker och ting och den religiösa utstyrseln, men alla dessa religioner hade en och samma grundval, den falska religion som uppkommit i Babylon.

25. Hur har världsvälden hemsökts av den babyloniska religionen?

²⁵ Den babyloniska religionens världsvälde har ägt bestånd alltsedan dess, därför att Gud tillåtit detta. Således har det dominerat de sju politiska världsvälden, som bibeln talar om i historiska och profetiska skildringar. Dessa världsvälden var i tur och ordning: 1) Egypten, 2) Assyrien, 3) Babylonien, 4) Medo-Persien, 5) Grekland eller Macedonien, 6) Rom, såväl det hedniska Rom som kristenhetens Rom, romarväldets västliga och östliga delar inbegripna, och 7) Storbritannien och Amerika, även om dessa båda nutida politiska bundsförvanter gör anspråk på att utöva kristendomen och inte någon babylonisk religion.

26. a) Hur kommer det sig att en del människor inte anser kristenheten ha någon babylonisk grundval? b) Hur kan vi vara säkra på att den falska religionens världsvälde inte kan äga bestånd?

²⁶ De religioner, som varit förhärskande inom alla dessa världsvälden såväl som i länder och områden utanför dessa sju världsväldens domäner, har vilat på babylonisk grundval. De har alla stått under denna världens falske guds osynliga herravälde. Detta gäller även kristenheten; men dess religionsanhängare inser inte detta, ty åt dess religiösa institutioner och rekvisita har man förlänat kristna eller bibliska namn. Eftersom den falska religionens världsvälde har ett sådant ursprung och en sådan grundval, framställer bibelns sista bok det symboliskt såsom ”Det stora Babylon”, det namn som det också kallas med. Att det kallas med detta namn anger att dess fall och utplånande är säkert och visst, liksom dess forntida motsvarighet, som hette Babylon, drabbades av ett föga ärofullt fall och fullständigt lades i ruiner.

27. Vad har alla de 113 medlemsnationerna av Förenta nationerna gemensamt, det röda Sovjetryssland inbegripet trots sovjetpressens klagan?

²⁷ Den babyloniska religionens världsvälde har dominerat de sju på varandra följande världsväldena fram till denna tid, då den internationella organisation som kallas Förenta nationerna har trätt fram på världsskådeplatsen. Att den babyloniska religiösa imperialismen så oändligt lång tid skulle utöva herravälde har blivit profetiskt framställt i bibelns sista bok, i Uppenbarelseboken, kapitel 17. Förenta nationerna har nu 113 medlemsnationer, och de utövar alla något slags religion, den ytterligtgående röda religionen inbegripen med dess statskult och hjältedyrkan, som påminner om den dyrkan som ägnades Babylons hjälte eller idol, jägaren Nimrod, som gjorde uppror mot sin farfarsfars Gud, Jehova. I en amerikansk årsbok, The Americana Annual, för 1963 heter det om det röda Sovjetryssland under rubriken ”Religion” på sidan 692:

År 1962 klagade sovjetpressen, såsom den gjort förr, över att religionen alltjämt utgjorde en maktfaktor i det sovjetiska livet och manade till en allt kraftigare antireligiös propaganda. Under 1962 sattes mer än 20 pingstvänspredikanter och minst sju av Jehovas vittnens förkunnare i fängelse för olaglig, religiös verksamhet, ...

Hemligheten med det scharlakansfärgade vilddjuret

28. Vad framställs i en symbol genom havsvilddjuret som hade sju huvuden och tio horn, och vilken egendomlig tilldragelse inträffar?

²⁸ I Uppenbarelseboken, kapitel 17, sägs det att den kristne aposteln Johannes såg ett ”scharlakansfärgat vilddjur, som var fullt av hädiska namn och hade sju huvuden och tio horn”. (Upp. 17:3, NW) Det uppenbaras inte här varifrån detta vilddjur kommer eller hur det blir till. Men i stora drag påminner det om ett annat vilddjur, som Johannes tidigare såg i sin syn, ett vilddjur som draken, Satan, djävulen, gav akt på, då det steg upp ur havet, och åt vilket draken gav en tron, makt och stor myndighet. Detta havsvilddjur hade också sju huvuden och tio horn på sina huvuden, och hade tio kronor eller diadem på de tio hornen. I ljuset av tidigare hebreiska bibliska profetior utgör detta havsvilddjur en symbol av Satans, djävulens, synliga, politiska organisation på jorden, alltifrån det forntida Babylons dagar och fram till denna tid. Vad dessa sju huvuden på havs vilddjuret beträffar, så utgör de en symbol av de förut omnämnda sju världsväldena, som det ena efter det andra tog ledningen inom världspolitiken, alltifrån det forntida egyptiska världsväldet och fram till det angloamerikanska världsväldet i våra dagar. Egendomligt nog framställdes en bild åt detta havsvilddjur. — Upp. 13:1—7, 14, 15.

29. a) Varav är då det scharlakansröda vilddjuret i Uppenbarelseboken 17:3 en avbild, och vad talar bibelns symboliska språk för att det är? b) Vad säger Johannes om detta vilddjur i Uppenbarelseboken 17:7, 9—11?

²⁹ Frånsett hudfärgen är Uppenbarelsebokens scharlakansröda vilddjur, i kapitel 17, en avbild av det sjuhövdade, tiohornade vilddjur som steg upp ur havet. Bibelns symboliska språk talar för att det scharlakansröda vilddjuret är en politisk organisation. Dess huvuden betecknar samma sak som de snarlika huvudena på havsvilddjuret, och de utgör alltså en symbol av de sju världsväldena i förgången och närvarande tid, och av samtliga dessa finns det politiska lämningar kvar än i denna dag. Denna innebörd ges åt huvudena av den ängel, som förmedlade uppenbarelsen till aposteln Johannes. Då ängeln förklarade ”hemligheten ... om vilddjuret”, sade han: ”Här är det som den insikt som har vishet kommer till pass: De sju huvudena betyda sju berg, ovanpå vilka kvinnan sitter. Och det finnes sju konungar: fem hava fallit, en är, den andre har ännu icke kommit, men när han kommer, måste han förbliva en kort tid. Och vilddjuret, som var, men icke är, det är också självt en åttonde konung, men härrör från de sju [konungarna, som de sju huvudena utgjorde en symbol av], och det går bort i tillintetgörelse.” — Upp. 17:7, 9—11, NW.

30, 31. a) Hur vet vi att det scharlakansröda vilddjuret inte utgör en symbol av Rom, fastän man kan finna några skenbara likheter? b) Vad utgör alltså detta scharlakansröda vilddjur en symbol av, och vad betecknar dess sju huvuden?

³⁰ Vad är detta scharlakansröda vilddjur en symbol av? Rom, där Vatikanstaden är belägen? Det är sant att när Johannes såg denna syn, befann sig Rom i en härskarställning såsom det sjätte världsväldet och hade landsförvist Johannes till fängelseön Patmos såsom ett led i sitt förföljelseprogram mot Kristi sanna efterföljare. Det är också sant att staden Rom då på den tiden låg på sju kullar. Men de sju huvuden, som liknas vid berg och konungar, svarar inte mot sju romerska konungar eller härskare, som var och en tronade på en av Roms sju kullar. De svarar inte heller mot sju romerska kejsare, som skulle ha härskat efter varandra, varvid fem skulle vara borta, en skulle då härska, och ännu en skulle komma till makten i Rom.

³¹ Nej, detta scharlakansröda vilddjur utgör inte en symbol av det hedniska romarväldet. Det är en symbol av något mycket större, äldre. Det betecknar hela djävulens synliga, politiska system, som hade sin upprinnelse i Babels eller Babylons dagar. Dess sju huvuden betecknar de sju på varandra följande världsväldena, av vilka fem hade omstörtats, det sjätte, det romerska världsväldet, härskade då, i Johannes’ dagar, och det sjunde, det anglo-amerikanska världsväldet, skulle komma en lång tid efter Johannes’ död.

32. Vad säger Uppenbarelsebokens skildring dessutom att det scharlakansfärgade vilddjuret är, och när träder det alltså fram på världsskådeplatsen?

³² Vad det scharlakansfärgade vilddjuret självt beträffar, så sade ängeln att det härrörde från de sju världsväldena men självt var en åttonde konung, ett åttonde världsvälde. Sju är ett tal som i bibeln anger fullkomlighet; och eftersom åtta är ett mera än detta fullkomliga tal, betecknar åtta något överdrivet eller överflödigt. Då det scharlakansröda vilddjuret är en åttonde konung, ett åttonde världsvälde, det sista väldet, är det en symbol av en politisk organisation som har bildats efter det sjunde världsväldet bestående av Storbritannien och Förenta staterna i förbundsgemenskap. Det första samgåendet av någon betydelse mellan Storbritannien och Amerikas Förenta stater skedde under första världskriget mellan 1914 och 1918, även om det hade förekommit avsevärt internationellt samarbete mellan dessa båda politiska makter före detta krig.

33. Vad är det alltså som utgör det åttonde världsväldet, och hur vet vi att det inte är kommunistblocket med dess olika nationer?

³³ Vad är då detta åttonde världsvälde, som kommer sist och som senast har trätt fram på världsskådeplatsen? Det är inte det mäktiga kommunistblocket med dess olika nationer, även om bolsjevikerna tillskansade sig makten i Ryssland så sent som i november 1917, sedan Storbritannien och Förenta staterna slutit upp vid varandras sida i första världskriget. Kommunistryssland och dess satellitstater motsvarar inte den symboliska framställningen i Uppenbarelseboken; det kan inte sägas om detta kommunistblock att det ”härrör från de sju”, dvs. från de sju föregående världsväldena. Tsarryssland utgjorde aldrig en del av dessa sju världsvälden. Det åttonde världsvälde, som verkligen har trätt fram på senare år och efter första världskriget och som kan sägas härröra ”från de sju”, är inte den internationella kommunismen. Nej, men det är den internationella freds- och säkerhetsorganisation, som först framträdde i Nationernas förbunds gestalt och nu trätt fram i Förenta nationernas gestalt.

34. Vem är det som i synnerhet ger detta åttonde världsvälde sitt stöd, och i vilken utsträckning sker det, enligt Uppenbarelseboken 13:15?

³⁴ Det sjunde världsväldet, bestående av Storbritannien och Förenta staterna, har varit den främste förespråkaren för denna internationella organisation för fred och säkerhet i världen och har varit dess främste understödjare. I Uppenbarelseboken 13:11—15 visas det brittisk-amerikanska av tvenne makter bestående världsväldet profetiskt komma med förslag om denna internationella organisation och ge liv åt den, ja, åt denna organisation som är en ”bild åt” och tillika en avbild av det politiska vilddjur som steg upp ur havet.

35, 36. Vilka andra märkliga upplysningar fick Johannes om detta åttonde världsvälde, enligt skildringen i Uppenbarelseboken 17:8?

³⁵ I överensstämmelse härmed måste det scharlakansfärgade, sjuhövdade vilddjuret, som är det åttonde världsväldet, vara en symbol av det nu döda Nationernas förbund och dess levande efterträdare, Förenta nationerna. Till och med dess dubbla framträdande, dvs. dess tvåfaldiga gestalt, hade förutsagts, visserligen inte i Uppenbarelseboken 13, där det talas om hur det blir till, men i Uppenbarelseboken 17:8, som lyder:

³⁶ ”Vilddjuret, som du såg, var, men är icke, och skall likväl till att stiga upp ur avgrunden, och det skall gå bort i tillintetgörelse. Och när de som bo på jorden se, hur vilddjuret var, men icke är, och likväl skall vara närvarande, skola de beundrande förundra sig, men deras namn hava icke blivit skrivna på livets bokrulle från världens grundläggning.” — NW.

37. Förklara hur Uppenbarelseboken 17:8 har gått i uppfyllelse genom det som skett med detta åttonde världsvälde.

³⁷ Det scharlakansröda vilddjurets tillvaro på den jordiska skådeplatsen avbröts genom att det gick ned i avgrunden, vid den tid då det upphörde att fungera på jorden. När inträffade det? Enligt vad historien utvisar skedde det då andra världskriget bröt ut i september 1939, fastän Nationernas förbund fanns till, det förbund som hade organiserats efter första världskriget för att vidmakthålla freden och skydda världen åtminstone för ett nytt världskrig. Alltifrån detta andra världskrigs utbrott visade det symboliska scharlakansröda vilddjuret sin brist på styrka, sin hjälplöshet. Det blev i själva verket som om det inte fanns till. Ja, det gick verkligen ned i en avgrund av dödsliknande oförmåga och kunde inte fungera i överensstämmelse med sin stadga. Det skyddade inte Amerikas Förenta stater, som inte var medlem av förbundet, från att tvingas med i kriget och åter bli en bundsförvant i krig till Storbritannien, som var medlem av förbundet. Det kunde inte påskynda krigsslutet och göra föranstaltningar för en fredskonferens. Det var de demokratiska allierades överlägsna makt, jämte tillgripandet av atombomben som krigsvapen, som ledde till detta. Det symboliska scharlakansröda vilddjuret befann sig sannerligen i avgrunden under åren 1939—1945.

38. Förundrade det Jehovas vittnen att detta scharlakansfärgade vilddjur steg upp igen? Ge skäl för svaret.

³⁸ Men alltifrån en viss tid mitt under kriget, under år 1942, förväntade Jehovas vittnen att det scharlakansröda vilddjuret skulle stiga upp ur avgrunden, och de kungjorde frimodigt denna sin förväntan inför allmänheten, såväl muntligen som. genom det tryckta ordet, varvid de grundade sin tillitsfulla förväntan på profetian i Uppenbarelseboken 17:8.b Denna deras övertygelse hade en fast och solid grund, och fördenskull slog deras förväntan inte fel. Innan andra världskriget var fullständigt över, öppnades Förenta nationernas konferens för bildandet av en internationell organisation. Konferensen pågick från 25 april till 26 juni 1945, och i förhandlingarna deltog representanter för femtio nationer, som dock inte inbegrep de nazistfascistiska makterna och deras allierade. Var hölls denna konferens? I en stad inom det sjunde världsväldet, nämligen i San Francisco i Kalifornien i USA. Konferensen slutade med att Förenta nationernas stadga undertecknades av dessa femtio nationers representanter.

39, 40. Vilka var det i första hand som på nytt sökte organisera detta åttonde världsvälde och ge liv åt det, och när började det på nytt att fungera?

³⁹ Vilka var det som i första hand sökte göra föranstaltningar för att denna organisation, Förenta nationerna, skulle komma till stånd? Samma nationer som hade föreslagit Nationernas förbund och givit liv åt det, nämligen det tvåhornade världsväldet bestående av Storbritannien och Förenta staterna, som förutsagts i Uppenbarelseboken 13:11—15. Förenta nationerna påminde i mycket om Nationernas förbund, ty det hade ett och samma syfte, som det skulle uppnå med snarlika medel, och det var i själva verket samma symboliska scharlakansröda vilddjur. Således steg det scharlakansröda vilddjuret upp ur avgrunden.

⁴⁰ Den 24 oktober 1945 ratificerades Förenta nationernas stadga av tjugonio stater, de ledande allierade makterna, som kallades ”de fem stora”, inbegripna. I kraft härav blev så FN:s stadga en del av den internationella lagen. Nu kom det symboliska scharlakansröda vilddjuret upp ur avgrunden, och även om det har haft en del ekonomiska svårigheter att kämpa med, har det sökt hävda sig såsom det åttonde världsväldet alltsedan dess. Att det scharlakansröda vilddjuret på nytt framträdde på världsskådeplatsen fick alla jordens inbyggare att storligen förundra sig med undantag av Jehovas vittnen, som hade vunnit insikt i den profetiska Heliga skrifts utsagor.

41. Vilka uttryck, som världens ledande män har präglat, visar att Förenta nationerna i likhet med sin företrädare är fullt av hädiska namn?

⁴¹ Dessa människor på jorden förundrade sig beundrande över det scharlakansröda vilddjuret, som fått liv igen. Man satte stor tillit till dess förmåga att vara en makt eller kraft till fred och säkerhet för världen. Man förväntade att det skulle utföra stordåd, och man gav det benämningar som i sanning var hädiska från bibelns ståndpunkt. Hur så? Genom att man tillskrev detta ”vilddjur” sådan makt och gav det sådana uppgifter som egentligen tillhör Guds rike och dess Messias eller Kristus. År 1919 hade det scharlakansröda Nationernas förbund på fullt allvar kallats ”det politiska uttrycket för Guds rike på jorden”. Och nu har Förenta nationerna, NF:s efterträdare, kallats det bästa hoppet om fred, ja, mer än så, det ”sista hoppet om fred”. Just i denna tid ser vi alltså de faktiska förhållanden som svarar mot vad aposteln Johannes såg i en symbol, nämligen att det scharlakansfärgade vilddjuret är ”fullt av hädiska namn”. Dessa uttryck av beundran för det förmår utövarna av den falska religionen till avgudisk dyrkan av en av människor frambragt skapelse, till dyrkan av ett politiskt beläte, ja, till dyrkan av en internationell organisation för bevarandet av freden och säkerheten i världen, och inte till dyrkan av Jehova Gud, Skaparen. — Upp. 17:3, NW.

Dess ryttarinna

42. a) Varför kommer de som tillber detta vilddjur inte att bli frälsta? b) Vilken lämplig fråga ställs fördenskull, och vilket överraskande svar ges på den?

⁴² Kommer denna dyrkan av det scharlakansröda vilddjuret att frälsa dessa beundrare, som bor på jorden? Nej! Ty det står skrivet att ”deras namn hava icke blivit skrivna på livets bokrulle från världens grundläggning”. (Upp. 17:8, NW) Men varför hindrar deras religion dem inte från att begå avgudadyrkan, som är i strid med det första och det andra av Jehova Guds tio budord? Uppenbarelseboken, kapitel 17, visar oss i symboliska ordalag hur detta kommer sig. Det beror på att en kvinna rider på det scharlakansröda vilddjuret. Vi läser:

43. a) Beskriv hur den kvinna ser ut, som rider på detta vilddjur. b) Vad kallas hon, och av vad är hon drucken?

⁴³ ”Och han [ängeln som visade sig för Johannes] förde mig bort i andens kraft till en öken. Och jag fick syn på en kvinna, sittande på ett scharlakansfärgat vilddjur, som var fullt av hädiska namn och hade sju huvuden och tio horn. Och kvinnan var klädd i purpur och scharlakan och var smyckad med guld och ädla stenar och pärlor och hade i sin hand en gyllene kalk, som var full av vämjeliga ting och hennes otukts orenligheter. Och på hennes panna var skrivet ett namn, en hemlighet: ’Det stora Babylon, modern till skökorna och till jordens vämjeliga ting.’ Och jag såg att kvinnan var drucken av de heligas blod och av Jesu vittnens blod. Nåväl, när jag fick syn på henne, förundrade jag mig med stor förundran [men naturligtvis inte med beundran].” — Upp. 17:3—6, NW.

44. a) Vad bevisar det förhållandet att hon är drucken av Guds tjänares blod om henne? b) Vilken innebörd har hennes namn, ”Det stora Babylon”?

⁴⁴ Det förhållandet att kvinnan ”var drucken” av Guds ”heligas blod och av Jesu vittnens blod”, vad bevisar det? Det bevisar att kvinnan är emot Jehova Gud och emot hans Son, Jesus, Messias eller Kristus. Hon befinner sig fördenskull inte på den enda sanna gudsdyrkans, den enda sanna religionens, sida. Namnet på hennes panna är visserligen en hemlighet, men det avslöjar vem kvinnan är. Huvuddelen av hennes namn utgör namnet på Jehova Guds forntida fiende, Babylon. Men hon är större än denna stad, som byggdes upp på Nimrods befallning vid floden Eufrats strand. Fördenskull kallas hon ”Det stora Babylon”. Det forntida Babylon var ända fram till sitt ödesdigra fall år 539 f. Kr. påfallande religiöst; det var en framstående representant för den falska gudsdyrkan. Ja, nu står det klart för oss att det hemlighetsfulla stora Babylon inte är det hedniska Rom på de sju kullarna, utan är den babyloniska religionens världsvälde, som församlar hela världen under sitt herravälde.

45. a) Vad svarar de vatten, där skökan sitter, emot, och hur länge har hon suttit grensle över dessa vatten? b) Hur har denna sköka visat prov på vighet och rörlighet genom åren?

⁴⁵ Fördenskull sade ängeln till Johannes, då han förklarade hemligheten: ”Vattnen, som du såg, där skökan sitter, beteckna folk och skaror och nationer och tungomål. Och kvinnan, som du såg, betecknar den stora stad som har konungavälde över jordens konungar.” (Upp. 17:15, 18, NW) Hon ”satt” på dessa symboliska vatten och utövade konungavälde över jordens styresmän långt innan det scharlakansröda vilddjuret kom till såsom ”en bild”, ett avgudabeläte. Så snart detta symboliska vilddjur framträdde efter första världskriget, svingade hon sig upp på dess rygg. Det var enkelt för henne att göra detta på grund av den religiösa makt hon hade. När det scharlakansröda ”vilddjuret” gick ned i avgrunden under andra världskriget, fortsatte hon att sitta ”på många vatten”, nämligen på folk, skaror, nationer och tungomål, och att utöva ”konungavälde över jordens konungar”. (Upp. 17:1, NW) När ”vilddjuret” steg upp ur avgrunden med bistånd i första hand av sitt sjunde huvud, det angloamerikanska världsväldet, svingade sig denna kvinna, det stora Babylon, genast upp på dess rygg, och där sitter hon än i dag.

46. Hur har denna onda kvinna visat sig vara ”modern till skökorna”?

⁴⁶ Det var bara att vänta att hon skulle rida på detta vilddjur, som är en politisk organisation, ett världsvälde. Det stora Babylon är en sköka och kallas ”modern till skökorna”. Guds ängel sade att hon är ”den stora skökan, som sitter på många vatten, med vilken jordens konungar hava begått otukt, medan de som bebo jorden gjordes druckna av hennes otukts vin”. (Upp. 17:1, 2, NW) Eftersom det scharlakansröda vilddjuret är en symbol av en politisk organisation, det åttonde världsväldet, och dess sju huvuden är en symbol av ”sju konungar” eller sju världsvälden, följer det stora Babylon sitt vanliga handlingssätt och begår otukt med det, alldeles såsom hon har begått otukt med de föregående sju världsväldena och andra av ”jordens konungar”. Symboliskt talat begår hon otukt med ett vilddjur, en handling som kallas tidelag och är en vämjelig synd, som fördöms i Guds lag. — 3 Mos. 20:15, 16.

47. Hur kommer det sig att denna sköka är så intresserad av världspolitiken, och hur långt har hon gått i sin strävan efter att vinna denna världens regeringars gunst?

⁴⁷ Hennes otukt består i att hon förenar sin religion med politiken, hon blandar sig i politiken för att se sig själv till godo. Hon är oerhört intresserad av politiken, men orsaken härtill är framför allt att hon vill behärska världspolitiken till fördel för sig själv genom att föreskriva för politikerna hur de skall handla. Hon menar sig ha gudomlig rätt att kröna konungar och att beröva konungar kronan. Hon har bjudit ut sig åt de politiska styresmännen. Hon har ställt sin religiösa makt till de ärelystna styresmännens förfogande, ja, ända därhän att hon har välsignat deras militära styrkor med dessas stridsvapen och har helgat deras själviska krig och har lovat dem som dödas, medan de söker döda andra i krig, en passersedel rakt in i den himmelska härligheten. Det är inte att undra på att hennes klädedräkt är så lysande.

48. Förklara vad som menas med att ”de som bebo jorden gjordes druckna av hennes otukts vin”.

⁴⁸ Men vad har människor i allmänhet vunnit genom att hon begått otukt med världens styresmän? Detta, enligt vad skildringen säger: ”de som bebo jorden gjordes druckna av hennes otukts vin”. De har tvingats att lida på grund av alla de själviska, äregiriga, aggressiva, lystna planer, som hon har välsignat och till vilkas förverkligande hon har bidragit, uteslutande för att behaga de politiska härskarna, hennes frikostiga älskare. Folket har kommit att ragla och har blivit förslöat som en följd av all nöd och hemsökelse, allt umbärande, all vedermöda och allt förtryck, som det har tvingats ”dricka” ur det stora Babylons ”gyllene kalk”. Det förhållandet att hon skenheligt har sagt de lidande människorna att allt detta är ”himmelens” vilja för dem har inte minskat deras lidande, läkt deras sår eller givit hugsvalelse åt deras värkande hjärtan. Hennes gyllene kalk är smutsig invändigt.

49. Vilka dotterorganisationer har Babylon frambragt?

⁴⁹ Det stora Babylons skökoliv har gjort henne till mor, men hon är mor till illegitima barn, som tar efter sin mors handlingssätt. Hon är alltså ”modern till skökorna och till jordens vämjeliga ting”. Lokalt, i de olika nationerna, har hon frambragt dotterorganisationer, religiösa system, som antingen varit fast knutna till den lokala regeringen i en förening mellan kyrka och stat eller varit nära lierade med det nationella politiska systemet och fungerat såsom en tjänarinna eller bihustru åt det. Hon är också såsom en mor för vämjeliga ting, ting som är särskilt vämjeliga för Gud, t. ex. människor som helgats åt prostitution vid hennes tempel, hasardspel som tillåts i religiösa byggnader, för att hon skall få sin andel av denna orättfärdiga vinning, och beläteskult.

50. Tala om i vilka olika avseenden Babylon är ansvarigt för svår blodskuld.

⁵⁰ En tung börda av blodskuld inför Gud, Skaparen, vilar på det stora Babylon. Hon får bära sin andel av skulden för de krig, som hon inte har brukat sin mystiska makt till att förhindra. Hon får bära sin andel av skulden för de människors död, som hon har välsignat, då hon frambar dem såsom offer åt krigets gud, fastän de stred på var sin sida om fronten, den ene religiöse brodern emot den andre religiöse brodern. I religionens namn har hon bedrivit ofördragsam förföljelse. Hon har satt i gång råa religionskrig, i vilka den ena religionen kämpat mot den andra. Hon har förklarat heliga krig och givit löften om himmelska belöningar åt dem som komme att dö i dessa krig. Hon har givit upphov åt fanatiska korståg, inte bara mot så kallade otrogna, utan mot människor som bekänt sig till en religion som hon sökt utrota med eld och svärd. Hennes religiösa inkvisition har varit ohygglig, djävulsk. Historiska skildringar utvisar att hon underdånigt fullgjorde sin betydande roll i de två blodigaste krigen i mänsklighetens historia, första och andra världskriget. Härigenom dödade hon huvudsakligen sina egna religionsanhängare, men alla dessa var Guds skapelser, och han håller det stora Babylon ansvarigt för deras blod.

51. Hur har hon i synnerhet syndat mot Gud?

⁵¹ Genom sin religiösa förföljelse har hon i synnerhet syndat mot Gud, Skaparen. Aposteln Johannes riktar uppmärksamheten på hennes blodskuld i detta avseende, då han säger: ”Och jag såg att kvinnan var drucken av de heligas blod och av Jesu vittnens blod.” (Upp. 17:6, NW) Att dricka blod har inte varit något problem för denna kvinna, fastän Noa, Nimrods farfarsfar, fick befallning av Gud att inte dricka något blod. (1 Mos. 9:3, 4) Det stora Babylon har emellertid funnit berusande nöje i att dricka av Guds heligas och Jesu Kristi vittnens blod genom att förklara dem för kättare, ett hot mot det babylonisk-religiösa samhället, och genom att förfölja dem ända till döds med statens hjälp.

52. Vilka ord av en av de sju änglarna riktas härnäst vårt speciella intresse på?

⁵² Är det då att undra på att ett av dessa lidande ”Jesu vittnen” fick en syn som visade hur Guds dom skulle verkställas på detta den babyloniska religionens världsvälde? Nej, visst inte! Johannes inleder just den delen av sin skildring av uppenbarelsen med orden: ”Och en av de sju änglarna, som hade de sju skålarna [fulla av Guds vrede], kom och talade med mig och sade: ’Kom, jag skall visa dig domen över den stora skökan, som sitter på många vatten, med vilken jordens konungar hava begått otukt, medan de som bebo jorden gjordes druckna av hennes otukts vin.’” (Upp. 17:1, 2, NW) Hur gick då domen i verkställighet?

Domen verkställs

53. Vilken dom skall därpå verkställas, och vems vilja är det att denna dom blir verkställd?

⁵³ Johannes låter oss få se en bild av detta, då han säger: ”Och de tio horn, som du såg, och vilddjuret, dessa skola hata skökan och skola göra henne förödd och naken och skola äta hennes köttiga delar och skola fullständigt bränna upp henne i eld. Ty Gud har ingivit dem i hjärtat att utföra hans tanke, ja, att utföra deras samfällda tanke genom att giva sitt konungavälde åt vilddjuret, till dess Guds ord skola hava blivit fullbordade.” — Upp. 17:16, 17, NW.

54. Vad svarar det scharlakansfärgade vilddjurets tio horn emot, och varför är det tio horn?

⁵⁴ Dessa tio horn sades befinna sig på det scharlakansfärgade vilddjurets sju huvuden. Vad betecknar de då? Den himmelske ängeln meddelade Johannes detta, då han sade: ”Och de tio horn, som du såg, betyda tio konungar, som ännu icke hava fått ett rike, men de få myndighet såsom konungar en timme tillsammans med vilddjuret. Dessa hava en och samma tanke, och därför giva de sin makt och myndighet åt vilddjuret.” (Upp. 17:12, 13, NW) Hornen betecknar alltså härskare som utövar styrelse. (Jämför Daniel 8:2—8, 20, 21.) Eftersom talet tio i bibeln utgör en symbol av fullständighet, representerar ”tio konungar” samtliga härskare, som utövar styrelse, i synnerhet de som är en del av det symboliska scharlakansröda vilddjuret, den internationella organisationen för fred och säkerhet i världen.

55. Vad var det som Babylon eller de tio hornen inte gjorde vid första världskrigets slut?

⁵⁵ Vid första världskrigets slut uppmanade inte det stora Babylon dessa symboliska ”tio horn” att avstå sin nationella, konungsliga suveränitet åt Guds messianska rike, som hade blivit fött i himlarna för att det skulle överta herraväldet över hela jorden. Dessa ”tio horn” ville inte heller ”ge sig” på det sättet. Under första världskriget förföljde de Jehovas kristna vittnen och vägrade föraktfullt att ta emot budskapet om Guds upprättade rike.

56. Hur utför de tio hornen nu Guds tanke?

⁵⁶ Guds uppsåt är att tillintetgöra dessa symboliska ”tio horn”, såsom han för länge sedan har förutsagt. Det var hans tanke att nu leda dem hänemot deras tillintetgörelse, att gemensamt förgöra dem, alla på en enda gång. Genom sina osynliga manövrer har Gud fördenskull ”ingivit dem i hjärtat att utföra hans tanke”. Hur skulle de utföra Guds tanke med avseende på dem, att förena sig i motstånd mot Gud? Jo, genom att uppnå överensstämmelse i tanke och uppsåt och genom att bilda en internationell organisation för fred och säkerhet i världen och genom att så sluta sig samman i denna såsom en enda familj av nationer, i det att de i synnerhet sluter upp kring det nu existerande Förenta nationerna. I stället för att överlämna sitt välde åt Gud genom att avstå från sin jordiska suveränitet till förmån för hans messianska herradöme satte de i gång med att, såsom Uppenbarelseboken 17:17 säger, utföra sin ”samfällda tanke genom att giva sitt konungavälde åt vilddjuret, till dess Guds ord skola hava blivit fullbordade”. — NW.

57. Hur gav nationerna makt och myndighet åt ”vilddjuret”?

⁵⁷ Alltifrån år 1919, när Nationernas förbunds stadga ratificerades, grep de sig an med att ge sitt konungavälde åt det scharlakansfärgade ”vilddjuret”. De gav sin makt och myndighet åt det. Genom att bli medlemsnationer i den internationella organisationen för fred och säkerhet i världen, det åttonde världsväldet, får de verkligen ”myndighet såsom konungar en timme tillsammans med vilddjuret”. (Upp. 17:12, 13, NW) Jämförelsevis sett dröjer det bara ”en timme” till vilddjurets tillintetgörelse. Det har bara ”en timme” att leva.

58. Vad kände Babylon för detta ”vilddjur”, och vad blir till sist följden för henne och för vilddjuret?

⁵⁸ Det stora Babylon, som var så ivrigt att få rida på detta ”vilddjur”, uttryckte sitt gillande av denna internationella aktion, fastän den var emot Guds lamms himmelrike, som Jehovas kristna vittnen förkunnade. Vad har då följden blivit och vad skall följden ytterligare bli av att nationell makt och myndighet på detta sätt givits åt ”vilddjuret”, det stora Babylons kelgris? Uppenbarelseboken 17:14 svarar: ”Dessa skola strida mot Lammet, men emedan Lammet är herrars herre och konungars konung, kommer han att besegra dem. Också de kallade och utvalda och trogna, som äro med honom, skola göra det.” (NW) På det sättet, eller av den orsaken, skall det scharlakansröda ”vilddjuret”, som nu är närvarande, sedan det stigit upp ur avgrunden, ”gå bort i tillintetgörelse”. När detta sker, ”[skola] Guds ord ... hava blivit fullbordade”. — Upp. 17:8, 17, NW.

59. Men vem går först bort i tillintetgörelse, och vem vållar denna tillintetgörelse?

⁵⁹ Skall det stora Babylon, ryttarinnan på det scharlakansröda ”vilddjuret”, tillintetgöras samtidigt med ”vilddjuret” och följaktligen njuta av sin ritt såsom en sköka på det ända till dess det är ute med det? Nej! Inte enligt Jehova Guds redan upptecknade rättsliga beslut. Hans dom, som redan har avkunnats, är att just de som varit föremål för hennes kärlek måste tillintetgöra henne, innan de själva blir tillintetgjorda. Hon har under lång tid hyst en skökas själviska kärlek till detta ”vilddjur” och dess tio horn. Hon har en känsla av att hon alltid kommer att verka tilldragande på dem och kan räkna med deras beskydd genom att tillfredsställa deras själviska, omoraliska begär. Men häri bedrar hon sig och utsätter sig för en hemsk överraskning.

60. Beskriv skökans hemska slut.

⁶⁰ Gud, den Allsmäktige, skall göra slut på denna själviska enhet mellan skökan och det tiohornade vilddjuret. Han kommer att vända deras själviska kärlek i föraktfullt hat och kommer att framlägga skäl för vilddjuret och de tio hornen att hata skökan, som sitter på vilddjuret, och att i ursinne ge luft åt sitt hat mot henne. De skall driva henne bort från ett religiöst paradis till förödelse. De skall klä av henne hennes purpur- och scharlakansfärgade kläder, hennes smycken av guld och ädla stenar och pärlor och skall stöta den där gyllene kalken, full av vämjeliga ting, ur hennes hand. Hon skall göras naken och framstå såsom en religiös bluff. Hennes kropp skall inte längre inbjuda till kel och smek och omoraliskt umgänge, utan ”vilddjuret” och dess tio horn skall på djuriskt vis äta hennes köttiga delar. Hennes skelett kommer de att förvandla till blott och bart kalk genom att bränna upp det i eld. På så sätt skall den babyloniska religionens världsvälde förvandlas till aska för att bli trampat under fötterna av de överlevande tillbedjarna av den sanne Guden, Jehova, hans regerande Sons, Jesu Kristi, trogna efterföljare. — Mal. 4:3.

61. Vem skall ombesörja att det scharlakansröda ”vilddjuret” drabbas av tillintetgörelse?

⁶¹ Därpå skall det scharlakansröda ”vilddjuret” och dess tio horn försvinna, men inte genom att det åter går ned i avgrunden, utan genom att det drabbas av fullständig, evigtvarande tillintetgörelse. Det segrande ”Lammet”, som de strider emot, kommer att ombesörja detta.

62. Vilket råd ges åt dem som inte vill dela Babylons öde?

⁶² När vi nu i förväg känner till den dom som inom kort skall verkställas på den falska religionen, vad bör vi människor då göra? Den babyloniska skökan sitter på ”många vatten”, många folk, skaror, nationer och tungomål. Sitter hon alltjämt på någon av oss? Om hon gör det, har vi en sak att göra, utan dröjsmål, om vi vill undgå att lida tillintetgörelse tillsammans med henne vid den tid då Guds dom över henne skall verkställas, nämligen lyda maningen: Drag ut ur henne, av kärlek till den enda sanna religionen! Hon är dömd! Som en följd av Jehova Guds dom utsattes det stora Babylon år 1919 för ett fall, och sedan det året har mer än en million män, kvinnor och barn dragit ut ur henne till religiös frihet såsom Jehovas kristna vittnen. Nu går hon i sitt fallna tillstånd mot en fruktansvärd evig tillintetgörelse. Fördenskull säger vi till dem som söker Gud och som alltjämt befinner sig under hennes religiösa inflytande: Överge det stora Babylon!

63, 64. Vilka kommer dessa inte att förena sig med, för att undgå Babylons öde, men på vems sida kommer de att ställa sig för att vinna evig frälsning?

⁶³ Detta innebär inte att man bör förena sig med ”vilddjuret” och dess ”tio horn” i att med våld tillintetgöra detta den babyloniska religionens världsvälde. En sådan våldshandling från ”vilddjurets” och dess ”tio horns” sida kommer inte att tillförsäkra dem frälsning och inte heller någon annan, som förenar sig med dem i detta våldsverk. De missräknade politiska makterna må göra detta såsom Guds synliga redskap, som får verkställa hans dom över den falska religionen. Men detta verk är inte för oss!

⁶⁴ Den enda sanna religionen är vår frälsning, ty genom den dyrkar vi den ende levande och sanne Guden, som erbjuder oss frälsning genom sin Son, Jesus, Messias eller Kristus. Kom ihåg Jesu ord, som han i bön riktade till Jehova Gud: ”Ditt ord är sanning.” (Joh. 17:17) Det är denna sanning som gör oss fria från det stora Babylon. Må vi skaffa oss denna härliga religiösa frihet genom att omfatta Guds ord i hans Heliga skrift och så följa i Guds segerrika ”lamms” fotspår. Denne kommer att besegra det stora Babylons politiska älskare och föra oss ut till full frihet under Guds triumferande rike. Må Guds messianska rike härska för evigt!

[Fotnoter]

[Frågor]

[Bild på sidan 206]

Babel — Härifrån spred sig den falska religionen ut över världen

[Bild på sidan 213]

Tillintetgörelsen av den babyloniska religionens världsvälde, såsom det beskrevs i symboler av en ängel för aposteln Johannes