människor har fört till templet såsom tackoffer åt sin gud. Asklepios betraktades såsom läkekonstens gud. Dessa avbildningar av kroppsdelar, som gudsdyrkarna hade ont i, var målade i naturliga färger. En liknande sedvänja att offra avbildningar av sjuka kroppsdelar åt en gudomlighet bedrivs i våra dagar av romerska katoliker i Honduras. Där frambär folk avbildningar av sjuka delar av sina kroppar åt en bild av ”Jungfrun av Sujapa”. Dessa avbildningar är gjorda i guld eller silver. Hundratals sådana hänger på väggarna i kyrkan. I olikhet med dessa romerska katoliker vägrade de kristna i Korint att lägga sig till med hedningarnas religiösa sedvänjor. — 1 Sam. 5:12; 6:4—11.

Korints torg eller agora var stensatt med marmor och omgavs av allmänna byggnader och butiker. Dit var det som aposteln Paulus fördes av fientliga judar för att stå till svars inför landshövdingen Gallio. I Apostlagärningarna 18:12 finner vi berättelsen om detta: ”Men när Gallio var landshövding i Akaja, reste sig judarna, alla tillhopa, upp mot Paulus och förde honom inför domstolen.” Domarsätet var en upphöjd talartribun på torget. Den kallades bema och var rikt smyckad med marmor och fina utsirningar. På vardera sidan om bema och i nivå med agora fanns det två väntrum med mosaikinlagda golv och marmorbänkar. Här köade folket för att få avlämna petitioner eller lägga fram sin sak för landshövdingen.

Staden hade ett gott vattenförråd. Det underjordiska vattenflödet avtappades genom tunnlar, som ledde vattnet till fyra reservoarer med en sammanlagd kapacitet av mer än 375.000 liter. Från det underjordiska vattnets förnämsta källa gick vattenkanaler under affärerna på agora. En brunn i var och en av affärerna stod i förbindelse med en av dessa kanaler. Genom att sänka ned vin och födoämnen i dessa brunnar kunde köpmännen hålla dem kalla.

I materiellt avseende var Korint en lysande stad, men detta kunde inte bevara den. De som levde för dess materialism och lösaktighet kan inte få hjälp av den nu, när de är en del av dess stoft. Deras många falska gudar kan inte heller göra något för dem. Men de individer i Korint, som höll fast vid de kristna sanningar som förkunnades av Paulus, hade det säkra hoppet om att bli uppväckta från de döda såsom himmelrikets arvingar tillsammans med sin Herre, Jesus Kristus. — 1 Kor. 15:12—57.

Frågor från läsekretsen

● Är det tillbörligt att ett åt Jehova överlämnat kristet vittne har anställning inom en av kristenhetens religiösa organisationer eller någon annan del av det stora Babylon?

När vi söker utröna svaret på detta, är det bra att vi kommer ihåg den rakt på sak gående befallning som Jehova utfärdar till sitt folk beträffande den falska religionens hela världsvälde. Detta religiösa välde kallas det stora Babylon, därför att det är långt större till sin omfattning än det forntida Babylon var, men det bär alla de kännetecken som utmärkte detta forntida säte för tillbedjan i opposition mot Jehova. Beträffande det uppmanar Uppenbarelseboken 18:4, 5 (NW): ”Gå ut ur henne, mitt folk, om ni icke vilja vara delaktiga med henne i hennes synder och om ni icke vilja få del av hennes plågor. Ty hennes synder hava hopat sig ända upp till himmelen, och Gud har påmint sig hennes handlingar av orättvisa.”

Hur skulle nu ett åt Jehova överlämnat kristet vittne med gott samvete kunna arbeta åt en organisation, som helt fungerar i opposition mot Jehova Gud? Jehova Gud säger att från hans ståndpunkt sett har dessa falska religionssystem ett syndaregister som når ända upp till himmelen. De har ljugit angående Gud, vänt människor bort från hans kärleksfulla föranstaltningar för liv och i stället välsignat nationerna i deras nedslaktande av jordens inbyggare. Vem skulle önska att hans händers verk skulle bidra till att ett sådant Gud vanärande system hölls i gång?

Om en individ, som påstår sig vara ett åt Jehova överlämnat kristet vittne, skulle åta sig ett arbete såsom en direkt anställning inom en sådan religiös organisation, skulle han i själva verket bli en del av den organisationen. Om den som gjorde detta visste vad en sådan sak betydde och likväl gjorde det, vad kan vi då dra för slutsats annat än att han är en avfälling och bör bli utesluten ur den kristna församlingen? Det kan emellertid förekomma att någon arbetar åt en världslig, kommersiell arbetsgivare och denne arbetsgivare kanske regelbundet arbetar med något som hör någon kyrka eller församling till. Nu är det visserligen sant att den som utför ett sådant arbete egentligen är anställd inom ett kommersiellt företag, men genom att han åtar sig arbete av detta slag såsom en regelbunden sak visar han att han inte är en mogen kristen, och även om vi tillåter honom att rapportera som en Rikets förkunnare, kan han inte vara en tjänare, som de andra i församlingen betraktar som ett föredöme att efterlikna. Om det kommersiella företaget bara tillfälligt arbetar åt en kyrka eller församling, vilket kan hända inom många arbetsgrenar, behöver