En livets uppståndelse och en domens uppståndelse
1, 2. Varför är Jesu förklaring att myndighet att hålla dom hade getts åt honom inte alltför förunderlig för att bli trodd?
PÅ Guds ”fastställda” dag skall hans Son använda ”livets gåva”. (Joh. 5:26, Knox) Han skall uppväcka de döda människor som gagnet av hans lösenoffer är tillämpligt på. Denna ”dag” skall vara en tid av dom, men den skall inte vara 24 timmar lång. Den skall vara den period på 1.000 år som är fastställd för Kristi regering. (Upp. 20:4—6) Domsförfarandet kommer att resultera i liv för somliga och i en fällande dom till tillintetgörelse för andra. Förefaller detta orimligt, förunderligt, för oss i denna tid, då orätta domar är så vanliga och då det i religiösa kretsar råder så många missförstånd beträffande hur det skall vara med Guds domsdag? Det föreföll orimligt, förunderligt, för judarna på Jesu tid, som höll sabbaten.
2 Följaktligen sade Jesus till dem: ”Förundra er inte över detta, därför att den stund kommer, i vilken alla som är i minnesgravarna skall höra hans röst och komma ut, de som har gjort goda ting till en livets uppståndelse, de som har bedrivit usla ting till en domens uppståndelse. Jag kan inte göra något alls av eget initiativ; alldeles som jag hör [från Fadern som den högste domaren] dömer jag; och den dom som jag fäller är rättfärdig, eftersom jag inte söker min egen vilja utan hans vilja som har sänt mig.” — Joh. 5:28—30.
3. Hur är det så att de, som går över från döden till livet och som inte kommer till ogynnsam dom, skiljer sig från dem som Jesus talade om i Johannes 5:28, 29? Vilken klass av människor måste de utgöra?
3 Innan Jesus yttrade de här citerade orden talade han, i Johannes 5:24, 25, om andra ”döda”, vilkas ”stund” för att bli levande hade börjat. De som betecknades på detta sätt sades vara ”döda”, men ändå befann de sig inte ”i minnesgravarna”. De hörde redan då Guds Sons talade ”ord” och trodde på honom som hade sänt honom. De gick på så sätt över från döden till livet och skulle inte komma under en ogynnsam dom. På grund av att dessa som lystrade till Guds Sons röst hade gått över från döden till livet, sades de leva och ha utsikten till evigt liv. De måste vara de som blir Jesu Kristi himmelska medarvingar, nämligen de 144.000, som får en uppståndelse i den andliga världen för att vara med honom i Riket.
4. Vilket uppdrag ges åt Kristi 144.000 medarvingar i stället för att de blir dömda?
4 Dessa 144.000 medarvingar med Jesus Kristus kommer inte att bli dömda, utan de kommer i stället att sitta med honom på domartroner. I Uppenbarelseboken 20:4 heter det att ”makt att döma gavs åt dem”. Deras uppståndelse kallas ”den första uppståndelsen”. Genom den blir de ögonblickligen uppväckta till det himmelska tillståndet. — Upp. 20:6.
5. När började domsperioden för det andliga Israels församling? Vilket privilegium sade Jesus att de skulle ha i hans rike?
5 Det förekom en tidigare domsperiod för dessa 144.000 medan de var på jorden. Den började då det andliga Israels kristna församling föddes på pingstdagen år 33 v.t. Denna domsperiod fortsätter till dess denna församling av andliga Guds söner är fullständig. (1 Petr. 4:17, 18) Beträffande deras härliga framtid sade Jesus till sina trogna apostlar under påsknatten år 33 v.t.: ”Jag sluter ett förbund med er, alldeles som min Fader har slutit ett förbund med mig, om ett rike, för att ni må äta och dricka vid mitt bord i mitt rike och sitta på troner för att döma Israels tolv stammar.” (Luk. 22:29, 30) I stället för att bli dömda under Kristi tusenårsregering har de alltså del med honom i att döma de återlösta människorna.
6. Vad behöver det bli för att människorna över lag skall få en tid av dom? Hur kommer hades att tillintetgöras?
6 För att de återlösta människorna över lag skall få en tid av dom här på jorden behöver det bli en uppståndelse för ”alla som är i minnesgravarna”. Till bekräftelse av detta sade Jesus i Johannes 5:28—30 att den ”stund” skulle komma när alla dessa skulle höra hans röst och ge gensvar. Han skulle kalla ut dem ur deras gravar på samma sätt som han ropade till sin begravne vän i Betania: ”Lasarus, kom hit ut!” (Joh. 11:43, 44) Denna ”stund” skulle komma under Jesu Kristi 1.000-åriga regering med sina 144.000 förhärligade medarvingar. (Upp. 20:6, 11—14) Under denna regering skall hades, mänsklighetens gemensamma grav, tillintetgöras genom att tömmas på alla de återlösta döda människorna. Detta betyder uppståndelse!
7. Vilka två klasser visar sig då? Sker detta vid början av uppståndelseprogrammet?
7 Jesus förklarade att två klasser då skulle visa sig. Detta kommer emellertid inte att ske i början av uppståndelseprogrammet, eftersom det inte är så att alla de återlösta döda skall komma ut ur minnesgravarna på samma gång. Jesus talade om 1) dem ”som har gjort goda ting” och 2) dem ”som har bedrivit usla ting”. Detta hänsyftar inte på vad de uppväckta individerna är i det ögonblick de kommer ut ur minnesgravarna. Varför säger vi så?
8. a) Vad kommer de, på grund av att ”Guds lamm” har dött för att ta bort världens synd, inte att hamna i vid uppståndelsen från de döda? b) Hur kommer deras tidigare liv likväl att påverka dem? Varför är det så?
8 Den avgörande faktorn när det gäller hur det skall bli med dessa uppväckta människor är inte vad de var innan de dog. Det är så därför att de vid sin död fick straffet för sin syndfullhet. (Rom. 6:23) Dessutom dog Jesus Kristus som ”Guds lamm” för att han skulle kunna ta bort ”världens synd”. (Joh. 1:29; 1 Joh. 2:2) Det som han ”tar bort” kan alltså inte läggas världen av människor till last efter det att de blivit uppväckta från de döda. I enlighet med detta skrev aposteln Paulus: ”Vi [skulle] inte längre . . . fortsätta att vara slavar åt synden. Den som har dött har nämligen blivit frikänd från sin synd.” (Rom. 6:6, 7) Det är alltså inte så att någon enda återlöst människa genom att bli uppväckt kommer i ”dubbel fara” genom att bli straffad på nytt för det hon gjorde före sin död. Den avgörande faktorn för de uppväckta människorna kommer följaktligen att vara detta: Vad kommer de hädanefter att göra med sitt liv, nu då de får en ny början under Kristi 1.000-åriga rike? Under deras sömn i döden blir det naturligtvis inte någon förändring i deras personlighet. Vad de gjorde eller hur de levde under den nuvarande onda tingens ordning kommer alltså att påverka dem, när det gäller deras böjelser eller deras inställning till Kristi rike.
9. Vilka två slutresultat är tänkbara för dem som på detta sätt påverkas av sitt tidigare livsmönster?
9 Ja, det tidigare livsmönstret kommer att påverka de uppväcktas problem, när det gäller att de skall rätta sig efter Rikets krav på rättfärdighet och när det gäller deras framsteg i att uppnå fullkomligt mänskligt liv på jorden. Det kommer då att vara två möjliga slutresultat. Alldeles som Jesus visade i Johannes 5:28, 29 kommer de antingen att vända sig till att göra goda ting eller vända sig till att bedriva usla ting. Vad blir konsekvenserna i vartdera fallet?
10. Vad betyder ordet ”liv” i uttrycket ”en livets uppståndelse”?
10 Jesus pekade på dessa konsekvenser, när han talade om ”en livets uppståndelse” och ”en domens uppståndelse”. Med ordet ”liv” i detta sammanhang menade Jesus inte det mått av liv som enskilda individer har när de kommer ut ur minnesgravarna. I annat fall skulle inte bara de som gjort goda ting få ”en livets uppståndelse”, utan de som bedrivit usla ting skulle likaså få en sådan uppståndelse, eftersom de också skulle behöva få en start genom att göras levande på jorden. Ordet ”liv” i Johannes 5:29 betyder alltså fullkomligt liv som uppnås av somliga vid slutet av Kristi regering genom att de ihärdigt gör goda ting i lydnad för hans rike och domarvärdighet.
11. Vad betyder ordet ”dom” i uttrycket ”en domens uppståndelse”?
11 På liknande sätt representerar ordet ”dom” vad resultatet blir för andra personer, antingen under eller vid slutet av den tusenåriga ”domens dag”. I Johannes 5:29 betyder ”dom” motsatsen till ”liv”. Följaktligen betyder det en fällande dom — att de som bedriver usla ting döms till evig tillintetgörelse. Detta är en tillintetgörelse av själ och kropp i gehenna. — Matt. 10:28.
12. Vilka två tänkbara slutresultat kan alltså uppväckandet av en människa under Kristi rike leda till?
12 Det finns således två olika tänkbara slutresultat som uppväckandet av en människa under Kristi rike kan leda till — antingen fullkomligt mänskligt liv eller dom som resulterar i förlust av allt liv. An American Translation återger Johannes 5:29 på ett uttrycksfullt sätt: ”Skall komma fram till uppståndelse och liv och . . . till uppståndelse och dom.”
13, 14. a) Vad är det som Jesus hör innan han och hans meddomare fäller dom? b) Varför finns det inte plats för något överklagande av en sådan dom av Kristus under millenniet?
13 Under millenniet eller tusenårsriket kommer Jesu Kristi och hans meddomares domarvärdighet att innebära ett rättfärdigt dömande för alla människor. Jesus sade: ”Alldeles som jag hör dömer jag.” — Joh. 5:30.
14 Vad Jesus hör från den högste domaren, Jehova Gud, införlivar han med sin egen dom. Han kommer att svara mot den profetiska beskrivningen av honom som domare, vilken hans himmelske Fader inspirerade Jesaja att skriva i Jes. kapitel 11, verserna 1—5. I denna domstol kommer de 144.000 meddomarna att efterlikna Jesus Kristus. På detta sätt kommer det verkligen att vara Jehovas dom som genomförs, eftersom hans Son, Jesus Kristus, alltid kommer att söka göra sin Faders vilja, inte sin egen vilja. Från en sådan dom, som fälls av Jesus Kristus, kan det följaktligen inte förekomma något överklagande till en högre domstol. Vid slutet av sina 1.000 år som domare kommer han därför att kunna överlämna Riket till den högste domaren och vara fri från alla anklagelser för ämbetsbrott. (1 Kor. 15:24—28) Från och med då kommer Jehova Gud att sköta angelägenheterna med avseende på ett slutligt, avgörande prov för alla människor som överlämnas till honom av hans Son. — Upp. 20:7—15.
DEN ”STORA SKARAN” OCH UPPSTÅNDELSEN
15. Vilka menade Paulus att de ”döda” är, då han gav Timoteus en högtidlig uppfordran inför Kristus Jesus, som är bestämd att döma levande och döda?
15 Den annalkande domens dag är något som hela mänskligheten behöver ta med i beräkningen. (Apg. 17:30, 31) Med vederbörligt erkännande av detta skrev aposteln Paulus till sin förutvarande missionärskamrat Timoteus: ”Jag uppfordrar dig högtidligt inför Gud och Kristus Jesus, som är bestämd att döma levande och döda.” (2 Tim. 4:1) Med uttrycket ”döda” hänsyftar Paulus på dem som ”är i minnesgravarna” och dem som är i en grav i vattnet. Men vilka är det som Paulus kallar ”levande”?
16. Vilka är det i synnerhet som är de ”levande”?
16 Det kommer att vara de människor här på jorden som överlevde den kommande ”stora vedermödan” och bindandet av Satan, djävulen, och hans demoner. Dessa kommer därför fortfarande att vara vid liv på jorden, när Kristi 1.000-åriga regering över sin jordiska domän börjar. Det är de som då blir hans undersåtar med hopp om evigt liv i ett jordiskt paradis som i synnerhet avses. Somliga av den smorda kvarlevan av levande medarvingar med Kristus kommer också att överleva, men huruvida de kommer att döma på jorden, innan de blir förflyttade till himmelriket, återstår att se. (1 Tess. 4:15—17; 2 Petr. 3:11—14) En ”stor skara” av Kristi ”andra får” kommer emellertid att överleva den ”stora vedermödan” tillsammans med kvarlevan av andliga israeliter, och de kommer att levande gå in i millenniet, tusenårsriket. Uppenbarelseboken 7:9—17 bevisar att det är på det sättet.
17. Hur vet vi huruvida jorden kommer att vara avfolkad vid det fullständiga slutet på denna tingens ordning?
17 Allt detta samverkar för att säkerställa att vår jord inte kommer att vara helt och hållet avfolkad vid det fullständiga slutet för denna tingens ordning. Den ”stora skaran” av Kristi ”andra får” kommer således att vara de ”levande” med vilka den tusenåriga domens dag börjar.
18. Vad är det förunderliga i fråga om denna ”stora skara” av människor som överlever ”vedermödan”? Varför är det så?
18 Det förunderliga med denna ”stora skara” av människor som överlever ”vedermödan” är att de aldrig behöver bli uppväckta. Eftersom de aldrig har dött och underkastats någon upplösning av människokroppen, kommer det inte att behövas att konungen Jesus Kristus kallar ut dem ur minnesgravarna. På grund av det sätt på vilket dessa fårlika behandlade den smorda kvarlevan av Kristi andliga bröder i det förflutna har de ställts på konungens högra sida av ynnest, och till dem säger han i början av sin tusenåriga regering: ”Kom, ni som har välsignats av min Fader, ta i arv det rike som har varit berett åt er från världens grundläggning.” På så sätt kommer de att föras in på den väg som leder till att de vinner fullkomligt mänskligt liv på en paradisisk jord. (Matt. 25:31—46; Joh. 10:16) De kommer att ha det stora privilegiet att befinna sig här på jorden, när den regerande ”Människosonen”, Jesus Kristus, börjar kalla ut dem som är i minnesgravarna till en uppståndelse, som kommer att ge dem möjlighet att vinna evigt liv på jorden.